"Ta bort den där jävla sopan Fogelström".
...Så skulle det låta ganska ofta på Sundbybergs IP om mitt lag i division sex hade hängivna och fanatiska fans.
Detta därför att man gör sig skyldig till så många felbeslut, man slår den enklaste av passningar utöver sidlinjen, missar markeringar, går fel in i närkamper och börjar i frustration gnälla på domaren.
I de större ligorna har spelarna en enorm press på sig. Kraven från supportrarna, media och dessa journalister med självpåtagna roller är höga och tålamodet enastående kort. Man visar inte gärna upp någon förståelse för dessa spelare. En av anledningarna, är ju att spelarna är där för att tillfredsställa varje supporter.
Från den dagen man började värva spelare, vilket går långt tillbaka, talas det om investeringar.
Ofta hör man röster om hur spelare i England "måste börja göra rätt för sig" och när väl dessa mångmiljonärer och superdyra värvningar börjar prestera heter det ofta att "de börjat betala av". Det spelar ingen roll hur mycket det handlar om: ofta är begreppet mycket nämligen vidsträckt. Så länge de gör mål eller spelar bländande fotboll nöjer sig journalister och supportrar med detta. Ferguson har också nämnt detta faktum att det enda supportrarna bryr sig om är lagets prestationer.
Dock brukar lönerna som spelarna får användas emot dem om de spelar för dåligt.
Men sanningen är väl att det allra mest begåvade underbarnet inte alls förtjänar sådana fantasisummor?
Dessutom kan ofta dessa bortskämda spelare inte rå för att de faktiskt erbjuds dessa summor. Vad skall de göra, tacka nej?
Visst skall man kunna ha krav på fotbollspelare som håller till på en hög nivå. Därom råder inget tvivel. Men ibland känns det som om det känns att förlusterna blir lättare om man lyckas hitta syndabockar.
Veron är nu en syndabock, tillsammans med Barthez som nu ödmjukt går ut i masmedia och tar på sig en del av skulden för det faktum att United blev utan titel i år. Han är inte nöjd med sitt spel fram till nyår.
Fast man pratar om framförallt Veron som en felinvestering. (Nå, han var inte den succé vi hoppades på, det är ett som är säkert. Men han är fortfarande en bra fotbollsspelare.) Jag hoppas att dessa ekonomiska begrepp slutar användas inom fotbollen, även om jag är medveten om att mitt lag, Manchester United, har blivit en kommersiell klubb.
Men det är ju inte kommersen jag håller på.
När United nu ger sig in i Silly Season gör man det för att ta revansch. Det gäller att hitta rätt spelare, som passar in i laget. Och visst, det kommer väl att handla om stora summor, men många kommer att jubla. Summorna spelar ingen roll. Även om det tas ut på supportrarna i form av högre priser.
Likt många av Verons belackare gjorde när han skrev på.
"Fan, vad skönt: Veron skrev på för Manchester United."
Idag låter det annorlunda.
Själv är jag nöjd att inte någon Peter Wennman är nere och tittar på när mitt lag spelar eller att jag får betalt för mitt harvande och får läsa i tidningarna om att det är dags att börja betala av nu. Eller lägga av.
