dALLAS synar... (4) -Anfallarna- del 1
Jens Agö kommer här med fortsättningen på sin spaning över säsongen som gick. Nu är det anfallets tur att få sitt betyg.
Den avslutande och enligt mitt tycke mest intressanta delen handlar om Newcastle Uniteds anfallsess. Styrkorna har varierat genom åren; vem minns inte Faustino Asprilla i briljant kombination med Les Ferdinand eller kultliraren Peter Beardsleys magnifika spelsinne?. De senaste åren har klubben anfallsmässigt varit under isen. Shearer har ensam dragit ett alltför tungt lass; till detta skall också läggas ett flertal anfallare med allvarliga och långvariga skador och ett inte alltför offensivt grundspel. Säga vad man vill om Gullit och Dalglishs kunnande men inte förespråkade de den fotboll många med mig vill se; i vilket fall hade de enormt svårt att nå ut med sitt budskap till spelarna.
Förhoppningsvis vände det säsongen 2001/2002. Alan Shearer, Premier Leagues vassaste målskytt genom tiderna, öste in tjugosju (27!) mål fördelade mellan cup- och ligaspel och gavs dessutom en kollega som inte räddes plocka fram ”blåstället” när det behövdes. Craig Bellamys fjorton mål i all ära men handen på hjärtat; maken till mer hängiven spelare har jag inte sett på länge. Efter den mindre lyckade sessionen i Coventry City, inköpt som ersättare för den till Inter flyktade Robbie Keane, tog han Newcastle med storm. Och tro mig; inte blir det sämre nästa säsong…
Först ut är givetvis en av Englands och Newcastles största spelare genom tiderna. Alan Shearer, 32 år ung om en knapp månad, har varit, är och kommer för evigt förbli en förebild för åtskilliga brittiska skolgrabbar. Karriären känner de flesta av läsarna säkert till; ratat kontrakt i Newcastle som lärling, vidare till Southampton, värvad av Blackburn Rovers där han tillsammans med Chris Sutton bildade ett fenomenalt och väloljat anfallspar under deras guldsäsong vilket ledde honom fram till den då dyraste värvningen i engelsk fotboll när Newcastle sökte ett affischnamn som ett led i den då inledda satsningen mot Premier Leagues absoluta topp. Väl spenderade £15M och är det någon som varit värd sin transfersumma är det givetvis Shearer. Skyttekungarnas skyttekung har alltsedan dess med bravur och stolthet agerat såsom ambassadör för såväl Newcastle United som England. Inte ens tre karriärhotande skador har förmått Shearer att lägga skorna på hyllan utan han har övervunnit dem alla. Förvisso har Shearer valt att frivilligt kliva åt sidan för yngre förmågor i landslaget, ytterligare ett bevis på vilken stor människa han är, men fjolårets säsong i Newcastle-tröjan kan inte beskrivas med andra ord än succé. Vår lagkapten lotsade oss igenom mindre formsvackor och visade vägen genom att dundra in t j u g o s j u mål; detta trots att Shearers roll idag är mer tillbakadragen- mer likt en targetplayer än en riktig striker. Det har skrivits åtskilliga spaltkilometer om Alan Shearer egenskaper; jag nöjer mig med att konstatera att kungens abdikation förmodligen kommer att medföra att stadssorg utlyses i Newcastle med omnejd.
Hyllad skyttekung i Norwich, hånad och bespottad i mediokra Coventry City. Berg- och dalbanekarriären har präglat Craig Bellamys tidiga år som fotbollsspelare. Den nyligen fyllda 23-årige walesaren slog igenom redan som 18-åring i Norwich där han blev kvar tills Coventry inför säsongen 2000/2001 slantade upp med £6M för talangen som tänkt ersättare för Robbie Keane som efter en succéartad säsong värvats till italienska Inter. Säsongen blev inte lyckad; kanske var förväntningarna för höga på Bellamy- men det handlade nog ytterst om kvaliteten på medspelarna i Coventry. Klubben relegerades men Bellamy förblev i the Premiership; Newcastle löste Bellamy för £6M och på diverse forum kunde man direkt läsa om vilken floppvärvning Newcastle gjort. Märkväl; detta innan Bellamy ens hunnit avverka sin första rush på St. James’ Park. Själv tillhörde jag väl inte de allra mest skeptiska; jag föredrar att se spelaren i aktion innan jag uttalar mig om hans egenskaper kommer Newcastle tillgodo. Dessutom var Newcastle i skriande behov av en blixtsnabb striker och någonstans inom mig hade jag nog en föraning om att Shearer och Bellamy skulle fungera tillfredsställande enligt den traditionella rollfördelningen target-djupled. Och visst blev det så. Bellamy och Shearer hittade varandra redan i inledningen av säsongen; den tidigare kvitterade i hemmaderbyt mot Sunderland i andra omgången och räddade klubbens ära. Walesaren stannade på hyggliga fjorton mål – det hade dock blivit fler om inte en allvarlig skada förstört stora delar av vårsäsongen. Bellamys kontrakt löper över säsongen 2004/2005 och kanske är han redan då en klassisk spelare i Newcastle.
Carl Cort, 25 år i november, har sannerligen inte gjort någon succé i Newcastle sedan £7M-transfern från Wimbledon inför säsongen 2000/2001. Anledningen till detta stavas skador. Jag är nämligen tämligen övertygad om att vår långe, gänglige men förvånansvärt tekniske anfallare skulle lyckas förträffligt om han fick en försäsong utan skador, rejäl matchning i inledningen av nästa säsong och i och med det ett stärkt självförtroende. Nu är dock konkurrensen från anfallskamraterna så pass hård att Cort inte kan känna sig säker ens på en plats på träbänkarna vid sidan om planen. En förhållandevis underhållande spelare med synnerligen god bollkänsla och ett utmärkande huvudspel. Frågetecken kring målfarligheten; i Wimbledon var Cort inte sist på bollen särskilt många tillfällen. Kontraktet löper över 2005 och den fortfarande unge Cort har förhoppningsvis ett antal år kvar på St. James’ Park. Än har vi dock inte sett det bästa från denne kompetente anfallare.
När Newcastle värvade Lomano Tresor Lua-Lua från Colchester (£2M) var detta slutet på en segdragen kamp mellan flera klubbar och Colchester som i sin tur tog chansen att håva in en nätt summa för sin huvudattraktion. Den idag 21-årige stjärnan representerar Demokratiska Republiken Kongo (fd Zaire) och gjorde det senast med framgång i Afrikanska mästerskapen som en mer tillbakadragen anfallare; precis den positionen jag skulle vilja se honom i Newcastle. Där, mellan motståndarnas mittfält och försvar, skulle afrikanen ges utrymme för sin excellenta teknik och sitt utvecklade spelsinne. Han har ju dock även den snabbhet som krävs för att spela bredvid exempelvis Shearer vilket bevisades i slutet av säsongen när han som vikarie för Bellamy gjorde tre mål på fyra matcher inklusive det matchavgörande målet på övertid mot Derby County. Vårdar vi denna skatt kan han bli enormt värdefull för oss i framtiden.
