QPR - Oldham Athletic 1-0 (0-0)
VI ÄR I PLAY-OFF-FINAL! Sent mål av Paul Furlong frälste ett nästintill fullsatt Loftus Road!
Queens Park Rangers är i play-offinal efter kvällens dramatiska drabbning på Loftus Road! Matchen mot Oldham stog länge och vägde men ett sent mål av Paul Furlong frälste den stora hemmapubliken. Rangers är nu framme i sin första match av finalkaraktär sedan Milk Cup-final 1986 och nu är det bara att boka resa och biljetter till Cardiff för vem vet när denna chans kommer tillbaka!
Rangers mönstrade en inte helt oväntad elva, den framgångsrika backlinjen från våren, Kelly – Padula – Shittu och Carlisle var tillbaka men en liten överraskning var att Holloway valde att starta med Andy Thomson istället för Richard Pacquette. Oldham hade bl a gjort ett målvaktsbyte där Pogliacomi ersatte Miskelly.
Matchen började i ett rasande tempo och det var hemmalaget som inledde starkast. Redan i matchens första minut var plötsligt Kevin McLeod igenom fri med Oldhammålvakten men den senare räddade med ena benet. Kunde blivit en flygande start för QPR där… McLeod var för övrigt brännhet i matchinledningen och skapade ett antal målchanser utan att kunna sätta pricken över i:et.
Efter en kvart började Oldham så smått ta sig in i matchen och framför allt var det Wayne Andrews som oroade hemmalaget. I den 12:e minuten skruvade han först ett skott utanför och i den 20:e minuten kunde bortalaget tagit ledningen då Eyres la fram bollen till Andrews som satte denna i stolpen.
Rangers och Kevin Gallen hade i den 24:e minuten en chans och ett strafftillbud där hemmaspelarna menade att Oldhamförsvararen Will Haining använt händerna, dock inget som domaren höll med om. Oldham fick nu mer och mer att säga till om. Gallen var inblandad i ytterligare en straffsituation då han fälldes men inte heller denna gång vågade domaren peka på straffpunkten.
I andra halvlek fortsatte Rangers sitt vägvinnande spel och etablerade snabbt ett hårt tryck mot Oldhammålet men även bortalaget stack upp då och då och man kände sig inte alls säker på seger!! Holloway bytte in Pacquette istället för Thomson och så småningom ersatte även Williams Padula. Båda inhopparna skulle sätta sin prägel på matchen, Williams skapade direkt en fin målchans men det var Pacquette som hade den överlägset bästa då han, med 15 minuter kvar, plötsligt blev helt ren vid den bortre stolpen. Pacquette nöp till direkt men tyvärr mitt på målvakten Pogliacomi. I detta läge kändes det som om matchen skulle gå till förlängning men plötsligt så slår Marc Bircham en långboll mot Paul Furlong. Den senare undviker Oldhams offsidefälla skickligt och avslutar iskallt genom att rulla bollen under Pogliacomi. Loftus Road exploderar liksom forumet på Swedish Hoops-sidan! Nu gäller det att hålla tätt bakåt de sista minuterna och Chris Day svarar för en riktig idioträddning på Eyres skott, snacka om matchavgörande! Sekunderna efter ljuder slutsignalen och de ca 17.000 plats (minus Oldhamfansen) kan jubla!! I tumultet på slutet så passade domare Clattenburg på att visa ut Oldhams Andrews men detta är ju mer av akademisk art…
En helt otrolig match av Rangers och en grym kämparinsats av ett lag som för 6 månader sedan var hånat, bespottat och ifrågasatt. Vad Holloway har gjort med laget är en gåta men det bär bragdartad prägel och man önskar nu av hela sitt hjärta att det skall räcka hela vägen. En match återstår men motståndet är svårast tänkbara, Cardiff City – i Cardiff! Men med det spel och det hjärta som ”Ollies Army” visat upp sen i jul så är jag inte orolig, vi kommer att klara detta. Jag längtar redan till Millienium Stadium...
Rangers goin’ up, we’re goin up…..
