QPR i Sverige - Del 2
Då man inte ville att hemmaortens spelare skulle skämma ut sig så bjöds det på kaffe, vatten samt lite starkare dryck i form av lättöl.
Den 2 augusti 1986 skulle jag ha befunnit mig på Julivallen i Höganäs. Tyvärr sammanföll detta med min mosters 30-årsdag, som skulle firas i Blekinge - 25 mil från vårt hem.
Då mina föräldrar inte tyckte att det var lämpligt att låta sin 11-årige son åka tåg från Karlskrona till Helsingborg, med ett stressigt byte i Hässleholm, och därefter buss de dryga 2 milen från Helsingborg till Höganäs fick jag helt enkelt inte se Matchen - matchen mellan Höganäs Bollklubb, eller HBK som de oftast kallades, och Queens Park Rangers.
"Du kan kanske åka till England och titta på dem när du blir äldre", var de uppmuntrande orden från släkten. Såhär i efterhand får det erkännas att de hade rätt.
Här skulle jag kunna avsluta hela berättelsen och bara avslöja resultatet, men tack vare Mikael Jönsson, dåvarande A-lagsspelare och numera lagledare i HBK, har jag fått låna en del material och ta del av hans minnen från matchen.
Redan den 19 mars skrev Helsingborgs Dagblad om matchen. "...Jag valde mellan Nottingham och Queens PR och det tog oss inte lång tid för att bestämma oss för QPR..." sade HBK's ordförande till tidningen. I ett försök att locka ytterligare publik till matchen försökte man också få de gamla landslagsspelarna Björn Nordqvist och Ralf Edström att förstärka laget och så sent som dagen innan hoppades man fortfarande på att någon av dem skulle kunna spela. Båda tvingades dock tacka nej och HBK fick lita till sina egna spelare, som till vardags spelade i division 4.
I matchprogrammet står följande att läsa om QPR, allt stämmer inte riktigt men ändå:
"QUEENS PARK RANGERS
är den första engelska ligaklubben som besöker Höganäs. En folkfest av sällan skådat slag är att vänta. QPR från Londonstadsdelen Shepherds Bush har över 100 år på nacken. Klubben bildades 1885.
De första åren var ganska anonyma i skuggan av de mera berömda storheterna Arsenal, Tottenham och Chelsea. 1948 vann laget div.3 med åtföljandeavancemang till tvåan där sejouren varade i fem år. 1966 var man tillbaka i tvåan och samtidigt vann man ligacupen efter finalvinst mot West Bromwich. Man vände ett underläge 0-2 till seger 3-2. Året därpå var det dags för avancemang till högsta divisionen. Sejouren blev dock bara ettårog.
Bland storheterna från den tiden kan nämnas centern och bolltrollaren Rodney Marsh. Målvaktsbröderna Ron och Peter Springett, Les Allen samt Roger och Ian Morgan. 1973 var det åter dags för spel i högsta ligan och nu blev det för att stanna. 1979 tog Terry Venables hand om managerjobbet och framgångarna lät inte vänta på sig. 1982 var man uppe i FA-cupfinalen där man tvingade Tottenham till omspel. Laget spelade också under denna tid i UEFA-cupen.
Sedan Terry Venables sommaren -84 nappat på miljonkontrakt med Barcelona följde en tillfällig tillbakagång, men när
nuvarande managern Jim Smith tog över blev det åter framgångar. I våras var man uppe i ligacupfinlen men förlorade med uddamålet mot Oxford. På vägen till Wembley slog man ut Liverpool.
Dagens QPR är mycket jämn men några toppar går att urskilja. Lagkaptenen Terry Fenwick har gjort flera A-landskamper och stod på gränsen till en
Mexicobiljett. Mick Robinson är landslagsman för Irland och har spelat i bl.a Liverpool. Målet vaktas av U-landslagsmannen Peter Hucker samt nya stjärnskottet Paul Barron.
QPR har alltid varit känt för att spela en öppen och publikvänlig fotboll och man kan säkerligen bespetsa sig på en trevlig kväll.
En man som man inte får glömma i sammanhanget är klubbens ordförande Jim Gregory. Han trädde till för drygt 20 år sedan och utan hans uppoffrande arbete för sin kära klubb hade man nog varit utan de flesta framgånarna. Hans visioner och friskta grepp har varit en röd tråd genom alla åren.
VÄL MÖTT TILL EN TREVLIG OCH MINNESRIK AFTON."
Själva matchen bevittnades av 1161 åskådare som fick se QPR vinna med 6-0. De svenska amatörerna minns fortfarande britternas hårda spel med armbågar och dobbar först in i varenda närkamp.
Höganäs hade dock chanser att få i en boll. Tidigare nämnde Mikael Jönsson hade ett ribbskott samt en yttersida som Peter Hucker med stor möda lyckades tippa i stolpen. Jönsson minns att han som tack för sitt ribbskott fick en armbåge i nacken av Alan McDonald vid en efterföljande hörna.
Vilket lag QPR ställde upp med vet vi inte exakt. I matchprogrammet saknas tre av de spelare som gjorde mål, men Steve Wicks står med, trots att han var såld till Chelsea. Programmet nämner förutom Wicks, följande spelare: Peter Hucker, Gary Chivers, Ian Dawes, Gary Waddock, Alan McDonald, Terry Fenwick, Robbie James, Gary Bannister, Mick Robinson, John Gregory, Wayne Fereday, Martin Allen, Steve Burke, John Byrne och Paul Barron. Dessutom deltog Alan Brazil, som värvats från Coventry under sommaren, samt två för mig okända spelare Trevor Hebberd och Mel Sage.
Målen gjordes i tur och ordning av Mick Robinson, Garry Bannister, Trevor Hebberd, Gary Waddock, Alan Brazil och Mel Sage. Spelare som nämndes för sina insatser i tidningsreferatet efter matchen var "...veteranen Robbie James' försvarsarbete..." och "...Mick Robinsons tunga forwardsarbete. Robinson spelade visserligen bara en halvlek men ersättaren var inte dålig. En herre som lyssnar till namnet Alan Brazil..."
Publiken fick dock inte se Terry Fenwick på planen. I motsats till vad det stod i matchprogrammet så var han med i Mexico-VM och återvände hem skadad.
Efter matchen bjöd Höganäs Kommun de bägge lagen på middag. Till engelsmännens stora förvåning bjöds man inte på den förväntade kötträtten utan i midsommartider tyckte kommunalrådet att en skånsk sillmacka var mer passande. Och alkohol var väl inget som proffesionella fotbollsspelare hällde i sig? Då man inte ville att hemmaortens spelare skulle skämma ut sig så bjöds det på kaffe, vatten samt lite starkare dryck i form av lättöl.
För de inblandade var detta ett lite snöpligt slut på en annars trevlig dag. Året efter ställdes Höganäs mot Nottingham Forest i en ny sommarmatch. Brian Cloughs grabbar tog en snabbdusch efter matchen och hoppade därefter snabbt in i bussen. Men det är en annan historia.
