Chesterfield - QPR 4-2 (1-1)
Rangers helt borta borta - ny förlust mot bottenlaget Chesterfield
QPR förlorade gårdagens bortamatch mot bottenlaget Chesterfield med 4-2 och laget gjorde kanske, undantaget för Southend i LVD-cupen, sin hittills sämsta insats denna säsong. Försvarsspelet var helt under isen och man undrar varför klubben investerar i ytterligare en anfallare då försvaret läcker som ett såll.
Matchen föregicks av ett illasinnat rykte om att Clarke Carlisle skulle lämna Rangers för krisdrabbade Leeds United, detta skapade nog mest oro bland supportrarna då varken Rangers eller Leeds har bekräftat att det skulle ligga någon sanning i detta. Clarkie spelade också från start i matchen igår vilket inte ökade ryktets trovärdighet, och ifall Leeds hade nån spion på plats på Saltergate igår så hade han nog inte blivit imponerad varken av Clarke eller resten av QPR:s darriga backlinje.
Rangers mönstrade ett relativt väntat lag, Gallen fick ta steget ner på mittfältet medan Terrel Forbes tog Danny Shittus plats som mittback. Kevin McLeod återfanns på bänken, redo för ett inhopp medan Steve Palmer kamperade ihop med Marc Bircham. Nye Cureton var inte aktuell för spel då all pappersexcercis kring övergången ännu inte var klar.
Rangers inledde friskt och fick direkt tryck mot hemmamålet, bl a genom tre hörnor. På den sista av dessa nickade Palmer men Chesterfields keeper Carl Muggleton tippade bollen över ribban. I den 11:e minuten så tog Rangers ledningen med 1-0, Marc Bircham slog en perfekt löpboll mot Tony Thorpe som stack ifrån sin bevakning och fri med Muggleton gjorde han inget misstag. Härligt start för Rangers och man trodde nu att den usla bortatrenden skulle kunna brytas. Men istället var det Chesterfield som sakta men säkert började arbeta sig in i matchen och anförda av vasse anfallaren Glyn Hurst så såg man allt farligare ut. I den 32:a minuten kom så även kvitteringen och det var nämnde Hurst som låg bakom denna. Han sprang helt sonika ifrån Matt Rose och Terrell Forbes och sköt bollen i stolpen. Returen hamnade hos Jamie McMaster som sköt iskallt bollen förbi Day till rättvisa 1-1.
Chesterfield hade nu helt tagit över spelet och i den 40:e minuten var ledningsmålet nära då Glynn Hurst nickade direkt på en hörna, Day var dock på sin vakt denna gång. Rangers borde dock ha tagit ledningen i slutet av halvleken då Tony Thorpe borde ha gjort mål då han sköt från mycket nära håll, dock gick bollen förbi målet. 1-1 i paus och Rangers spel såg ut som det ofta har gjort på bortaplan under den gångna säsongen, ängsligt och virrigt!
Andra halvleken inleddes med anfall från båda håll, bl a så svarade Martin Rowlands för ett farligt anfall då han på egen hand drev bollen långt in i straffområdet innan han överbemannades av hemmaförsvaret. I den 53:e minuten skaffade sig Chesterfield en hörna, Alan OHare prickade Ian Evatts huvud perfekt och nicken var inte sämre, 2-1 till Chsterfield, men var fanns markeringen? Ian Holloway satte nu in Kevin McLeod istället för den för dagen mycket anonyme Furlong, Gallen flyttade nu upp på topp medan McLeod tog plats på sin vanliga kantplats. Rangers spel såg nu bättre ut och genom ett par hörnor, varav Gallen nickade en i ribban, så var man nu inne i matchen igen. Steve Palmer är inte känd för att vara en stor målskytt men 2-2-målet var fantastiskt, han sköt från nästan 30 meter helt otagbart för Muggleton och mycket talade nu för QPR i matchen.
Glädjen varade dock bara i ett par minuter, Chesterfields OHare slog en frispark som Hurst nickade förbi Day och så var det 3-2 till hemmalaget och återigen såg Rangersförsvaret ut som om de var ute och hängde tvätt eller nåt liknande... Holloway satte in Sabin istället för Rose medan Rowlands nu gick ner i backlinjen, bortalaget var dock nu redan slaget och i den 79:e minuten misslyckades Forbes med en rensning och Mark Hudson kunde skjuta 4-2, mycket rättvist, till Chesterfield.
Gör man två mål i en bortamatch så skall man inte förlora men Rangers bortaspel säsongen 2003/2004 är en gåta, man uppträder håglöst och nonchalant och gör enkla misstag, inte minst på fasta situationer. Matt Rose och Terrel Forbes såg mycket osäkra ut och mittfältet fungerade inte heller, Palmer var anonym och Bircham mest irriterad. Paul Furlong var osynlig (när gjorde "Furs" mål senast?) och Tony Thorpe, var, förutom vid det inledande målet, uddlös. Den svacka som man fruktade skulle komma är helt klart här, förra året spelade Rangers 14 matchen i rad utan seger kring november-december, detta får absolut inte upprepas om man vill ha med toppen att göra.
Brighton slog i gårdagens sena kvällsmatch Plymouth med 2-1, övriga topplag som spelade igår (Bristol C:s match blev inställd p g a snön) tappade poäng. Seriens topp börjar mer och mer tryckas ihop och detta kommer att bli knallhårt ända in till sista omgången. Rangers har som tur var en hemmamatch härnäst, Notts County kommer på besök och själv kommer jag att befinna mig på Loftus Road och hoppas få se nya Cureton samt ett helt annat Rangers än det lag som igår mest liknade ett högst mediokert div. 2-gäng.
Vi går upp i år - men vägen är lång och krokig...
