QPR - Peterborough 1-1 (0-1)
Nära säsongens första hemmaförlust för QPR - sent Gallenmål räddade kvällen för Rangersfansen framför TV-apparaterna!
Det var en stort och förväntansfullt gäng som samlades på puben Wirströms samt på andra ställen runtom i Norden igår för att kolla in QPR möta Peterborough hemma på Loftus Road. På Wirströms, populärt kallad "Wirren", var stämningen på topp redan flera timmar innan kick-off och temperaturen i det s k dartrummet nådde 35 grader flera gånger under kvällen. Uppladdningen gick perfekt med pubmat, öl, tröjutlottning samt pubquiz. Skaderapporterna från Lofus Road var dock illavarslande, såväl Rowlands som Chris Day hade varit tvungna att kasta in handduken innan avspark och redan där började åtminstone jag ana lite oråd, kanske detta inte skulle bli en så enkel match som vi alla trodde! Skadorna innebar att Matt Rose gick in på en ytter mittfältsplats medan Nick Culkin fick vakta målet. Kevin McLeod var dock tillbaka på sin ytterplats medan Arthur Gnohere fick förtroendet från start i backlinjen.
Peterborough inledde friskt och när Clive Platt gjorde bort Gino Padula på kanten så skapades matchens första målchans, Andy Clarke slog till på volley men Culkin kunde hålla bollen. Rangers började dock arbeta sig in i matchen och Padula sökte Furlong i ett anfall men "Posh"-försvaret rensade till hörna. I den 10:e minuten slog Padula en hörna som Gallen inte nådde, bollen gick ut till Padula igen som prickade Paul Furlong perfekt med crossen och Peterboroughs målvakt var överspelad. Tyvärr så kunde Sagi Burton rädda på mållinjen och även om det såg ut som en misstänkt hands på Burton så fattade domaren nog rätt beslut i situationen. I den 20:e minuten sprang Marc Bircham igenom Peterboroughförsvaret och kapades på gränsen till straffområdet. Halva Wirströms skrek på straff men vi vet ju vid det här laget att det skall till något alldeles exceptionellt för att domaren skall ge QPR en straffspark och detta tillfälle var inget undantag. I mitten av halvleken blev Gareth Jelleyman i bortalaget skadad och Barry Fry valde nu att byta in gamle Rangersspelaren Tommy Williams. I den 40:e minuten fick QPR ett mycket bra frisparksläge ett par meter utanför straffområdet. Furlong sköt dock i muren och det enda Rangers fick med sig från situationen var en hörna. I den 44:e minuten kom så kallduschen, bortalaget tog ledningen, och devisen "släkten är värst" blev åter aktuell då Tommy Williams slog ett inlägg som Clive Platt kunde nicka förbi en något felplacerad Nick Culkin, dock skall man erkänna att avslutet var perfekt. Tystnaden lade sig över Wirströms och stämningen i paus var något dämpad men nytt mod repades och sången tilltog igen.
"Posh" inledde bäst i andra och man kunde mycket väl ha dubblat sin ledning då Woodhouse slog en frispark som Alber dock inte kunde förvalta på bästa sätt, skottet gick över. Rangers tog nu över mer och mer och skapade de flesta chanserna utan att dessa var riktigt heta. Furlong och Gallen såg relativt uddlösa ut och mittfältet var okreativt, jag har sagt det innan, Palmer och Bircham är för lika spelartyper, Marcus Bean är mycket saknad på inner mitt, när nu inte heller Rowlands fanns tillgänglig så blev spelet stelt och mycket lite åstadkoms. I den 52:e minuten gjorde Ian Holloway ett trippelbyte, Tony Thorpe tog Paul Furlongs plats, Jamie Cureton kom in istället för Matt Rose och Richard Johnson gick in på inner mitt istället för Palmer. Detta innebar att QPR hade gjort alla tillåtna byten och det var därför en smärre katastrof då Clarke Carlisle skadade sig minuter senare, det såg riktigt illa ut och Carlisle tejpades hårt för att kunna fortsätta. Rangers fortsatte dock att trycka på. I den 75:e minuten trodde alla att QPR hade kvitterat då Kevin Gallen plötsligt blev fri framför Peterboroughmålet, otroligt nog lyckades han med konststycket att skjuta över och detta verkade inte vara Rangers kväll. Ett par minuter senare kontrade "Posh" och målskytten Platt sprang på en långboll. Nick Culkin sprang ut och kolliderade med Platt och publiken höll andan, skulle domaren visa ut målvakten och tvinga Rangers att sätta in en utespelare i målet? Som tur var så blev det bara ett gult kort men frågan är om detta var rätt beslut, det överlåter jag dock åt folk med rätt kunskaper om regelverket att bedöma. Tiden började rinna ut för QPR men på den andra övertidsminuten kom så en oväntad men mycket rättvis kvittering, Carlisle spelade bollen till Thorpe som snyggt lättade fram den till Kevin Gallen. Den senare var iskall i avslutet och Rangers är fortfarande obesegrade hemma. På "Wirren" ekade "Kevin Gallen's Magic.." och på nåt sätt blev det ändå "slutet gott." även om en poäng hemma mot ett bottenlag är åt h-e för lite.
Rangers har fortsatta problem med spelet, man skapar mycket lite och de återkommande skadeproblemen gör att Holloway hela tiden får experimentera med nya konstellationer, speciellt på mittfältet. Tidigare har man haft betänkligheter för försvarsspelet men nu var det framåt det klickade, kanske borde "Olly" bytt ut Furlong tidigare och mittfältet gjorde inte många glada, inte mycket vettigt skapades därifrån. Nu måste laget ladda om och åtminstone inte förlora borta mot Tranmere i nästa omgång, då kommer snart direktuppflyttningståget lämna perrongen med Rangers stående kvar. Vi måste gå upp direkt, vi får inte hamna i ett osäkert kval där alla vill slå oss och där vi kanske får bära ett favoritskap, det kommer inte att gå vägen. Men jag är fortfarande positivt, det finns mycket mer att få ur laget, när alla är friska så kommer vi att börja vinna igen.
Till slut ett tack till alla Rangersfans som förgyllde gårdagskvällen på Wirströms, stämningen var på topp och när det gäller allsången, släng dig i väggen Lasse Berghagen, trubaduren på bottenplanet hade inte en chans när gänget stämde upp i "We love U Rangers, we do!!". Imorgon söndag så publiceras lite bilder från kvällen, håll ut!
Vi går upp i år!!!!
