Man City vs Charlton 4 - 0
Charltons formkurva är som en berg- och dalbana för närvarande. Efter fyra matcher har vi presterat två vinster och två storförluster. Spelet som visades upp mot Aston Villa försvann i någon stormby på väg till Manchester.
Det är svårt att inte förundras över hur exakt samma manskap som fick allting att fungera mot Aston Villa inte verkade göra någonting rätt mot Manchester City. Jag vill på intet sätt förringa Citys insats då alla matchfakta talar sitt tydliga språk men det är ändå svårt att hitta en förklaring till en sådan kollektiv kollaps.
Charlton inledde som traditionen brukar bjuda nämligen något förvirrat fast denna gång löste det sig inte efter en stund. Istället tog City ledningen efter knappt en kvart då Anelka fick skottläge från ca 15 m. Drygt fem minuter senare fick Murphy ett gyllene tillfälle att kvittera då Lisbie nickskarvade ett långt inkast från Hreidarsson. Ensam med målvakten lyckades han skjuta högt över från fem meter! Curbishley verkar ha fullständigt förtroende för Murphy men det jag sett av honom hittills är inget som imponerar. Han slår ypperliga hörnor från vänster och är till och från oerhört skicklig på frisparkar men i övrigt är det inget som glädjer en Charltonsupporter, han verkar helt enkelt sakna matchtempo. Kanske hade matchbilden fått en annan utgång om han hade satt detta gyllene tillfälle.
Istället gjorde City 2-0 på ett inlägg från SWP som Young totalt misslyckdes med att rensa bort. Kiely fick istället försöka få bort bollen men den gick rakt på Sinclair och studsade in i mål. Young som gjorde sitt första mål i sin 100 match mot Villa vill nog fort glömma insatsen mot City. Han var dock i gott, eller dåligt beroende på hur man ser det, sällskap av Fish och Fortune som inte heller gjorde någon av sina bästa insatser. Frågan är om Fish kommer tillbaks till den form han hade innan han harpunerade sig hemma på sitt glasbord i våras. Han blev inte uttagen till landslaget sista gången där han varit bofast tidigare och det kan ju vara en signal. Sinclair var sedan nära att göra 3-0 noll på stopptid när han försökte lobba bollen över målvakten men Kiely lyckades tippa bollen över ribban.
Curb's gjorde som vanligt inget byte i halvtid trots den miserabla insatsen och om det är något jag har svårt att förstå så är det hans tankegångar om när byten skall göras. Charlton gjorde dock en ansats i början av andra halvlek och Jeffers var nära att nicka in ett inlägg från Murphy men James var omutlig denna dag och lyckades tippa bollen till hörna. Fem minuter senare var Fortune nära att få in bollen när han kastade sig fram på en frispark men det var varken hans eller Charltons dag. Det var istället Anelka som efter en kvart ökade på ledningen till 3-0 efter att ha fått ett drömpass från SWP, snurrat upp Fish, satte bollen otagbart för Kiely.
Efter 70 minuter så kom då äntligen bytet från Charlton och då alla tre på en gång. Ut med Rommedahl, Kishishev och Fortune och in med Johansson, Konshesky och El Karkouri. Charlton var dock redan ett slaget lag och efter alla snygga pass och framspel fick SWP sätta punkt för matchen med ett snyggt skott. JJ hade förvisso en möjlighet att snygga till siffrorna i slutet men James gjorde en vacker parad och styrde undan bollen. Strax innan slutsignalen skadade sig Fish men oavsett det verkar det behövas en förändring i backlinjen. Hreidarsson får dock godkännt för sin insats och blir kanske en ny mittback framöver då vi behöver någon som är litet snabbare än Fish.
Man skall inte dra några långtgående slutsatser efter fyra omgångar men kan ändå inte låta bli att fundera över vissa skillnader mellan förra säsongen och nu. Vi hade då väldigt svårt att vinna på hemmaplan och var samtidigt ett bra bortalag, ett av de bästa. Nu har vi vunnit två hemmamatcher på raken och samtidigt inkasserat två storförluster på bortaplan. Något är fel, väldigt fel. Jag hoppas verkligen Curbishley lyckas räta upp skutan innan den får alltför kraftig slagsida.
Även om det känns otroligt tungt just nu har vi fortfarande mer poäng i år än vad vi hade efter sex omgångar förra säsongen och den slutade ju ganska bra till slut. Men idag är det bara att ta skeden i vacker mun och lyfta på hatten för Manchester City!
Nu är det uppehåll i ligan till måndag 13 september då vi möter Southampton hemma. Dessförinnan är det landskamper runt om i världen och jag hoppas att det inte medför några nya skador då matchandet är tätt därefter, tre matcher på nio dagar.
