Derbyt: 13 dagar kvar...
Ett derby har passerat. Ett annat tar vid. Det stora, ärkederbyt. Mot Aston Villa. På St Andrews. Vågar man hoppas efter misären senast?
Besvikelsen från söndagen är ihållande. Allt som berör Birmingham i hjärtemotionerna är sammankopplat med den miserabla förlusten mot West Brom igår. På närmre eller längre avstånd. Det stora, det äkta derbyt, det med stort D, ligger ett långt uppe håll bort. Tretton dagar kvar. Minan som utlöstes på the Hawthorns gör en rädd för försiktig till mötet med Villa. Men samtidigt ser man fram emot det med tillförsikt och riktigt längtar efter derbykänslan. Den där speciella känslan, även om det är i TV-soffans, som bara kan uppnås just då, under de 90 minuterna och ibland förhoppningsvis lite mer (annars hade vi haft en oavgjord derbymatch till i facit).
Sist inför derbyt sade Olof Mellberg att han inte gillade Birmingham. Jag svarade att vi älskade honom, och drömde mig bort tillbaks i tiden, då han släpper bollen i sitt inkast och ser den passera under Enckelman. I matchen rök han ihop med Savage efter en incident som i första hand var irrelevant för honom. Temperamentsproblem, captain? Savage svarade med att trycka upp handen över näsan och skägget i hopp om att kanske tillfoga svensken någon smärta. Vi älskar dig fortfarande, Olof. Akta dig bara. Det har blivit en del kort förr i derbyt.
Newcastle lägger bud på Walter Pandiani, rapporterar en del källor. Ajdå. Birmingham fortsätter jakten på honom. Frågan är om han är intresserad av att spela i den blåa dressen, eller det röda bortastället. Med den obefintliga konstruktiviteten bakom honom, oförmågan att ge honom ens en tillstymmelse till chans, någon boll att arbeta på. »El Rifle« var ingen höjdare mot the Baggies heller. Men hoppet finns kvar på honom att bli den friska vind han tycktes bli under inledningen. Hoppet om att han ska bli Blues motsvarighet till Juan Pablo Angel, kanske. Även om man ogärna förknippar något blått med något vinrött i staden. Två spelskickliga och målfarliga sydamerikaner. Ja, likheterna slutar inte där.
Vem ska då mata uruguayanen med bollar? Inte är det Salif Diao i alla fall, har alla blånäsor fått det bevisat för sig efter W.B.A.-matchen. Den inlånade senegalesen har uppenbarligen insett detta själv och säger: "Det var längesedan jag spelade 90 minuter." Det fick ha inte heller göra på the Hawthorns. Han blev ersatt av Darren Anderton, som förvisso inte gjorde något större väsen av sig. Skulle jag få min vilja igenom så skulle det dröja länge innan Diao slutligen fick sina 90 minuter. Åtminstone i A-laget. Han verkar även ha insett detta faktum och har erbjudit sig att delta i de två kommande reservlagsmatcherna för att få upp matchträningen och skärpan. Duktigt, men...
...too late. På skadelistan står Muzzy Izzet. Efter det står det beräknas vara tillbaka i mitten av mars. Den tjugonde. Det är mer än i mitten. Då kanske han har några träningar i benen. Förhoppningsvis.
Till nästa säsong hoppas Steve Bruce på att ha någon annan där. Scott Parker till exempel. Dem förre Charlton- och nuvarande Chelseaspelaren har inte fått några större chanser av José Mourinho. £6 miljoner och han kan befinna sig på St Andrews i en ny, vackrare blå dress nästa säsong. Är det konstruktivitet där? Jajamensan, Dunn och Parker som två skickliga, engelska spelare. Två mittfältare på gränsen till landslaget. Men sedan är det ju skadorna.
Parker har gått skadad. Och någon som gått skadad än mer är Dunn. Den femte mars opererades han i ryggen i hopp om att det var där problemen låg. Läget är fortsatt ovisst. Inga rapporter inkomna. Kan vi få se honom 2005/2006 längre än några matcher? Vilket leder oss osökt in på ett annat frågetecken inför nästa säsong.
Vad det hade suttit med en skicklig spelare mot W.B.A. Oh, vad det hade suttit med en konstruktiv, snabb spelare mot Villa. Nu har han inte mycket utrymme för löpningar och teknik, Jermaine Pennant. Han tände en gnista av hopp och lämnade sedan högerkanten öde och tom. Lämnade den för att vålla än större problem och huvudbry i laguttagningen.
Rapporterna och funderingarna inför derbyt mot Aston Villa kommer att trilla in. Det finns några pärlor att minnas. Några paralleller att dra. Ännu är det ett tag kvar till avspark. Vågar man närma sig den?