Fem i rad...
Efter fem förluster i rad börjar läget bli allvarligt. 2-1 till Coventry var inte direkt det resultat vi hoppats på, och nu väntar en bister slutmånad innan den sista sparken görs i årets serie.
Den olycksaliga matchen mot Reading, där Brighton inte bara inkasserade ett smärtsamt nederlag utan också fick Adam Hinshelwood och Kerry Mayo skadade, fick Mark McGhee att rekrytera ett par nya spelare. Adam Hinshelwoods ersättare hämtades från Millwalls reserver -- Joe Dolan, som McGhee tyckte hade goda utvecklingsmöjligheter för några år sedan, men vars bana hejdats av två allvarliga knäskador och ett benbrott. Ben Roberts har ju tyvärr tvingats att kasta in handduken efter sina ryggproblem, och därför lånade McGhee in Southamptons tredjemålvakt, Alan Blayney.
Båda nyförvärven fick chansen från start mot Coventry. Enligt uppgift har Rami Shaaban haft en tåskada en tid, vilket kan förklara hans svårigheter att sparka bollen till lämplig adressat. På mittfältet valde McGhee lite överraskande att ställa över Nicolas för att ge Hammond sin första start i år, medan Virgo och McCammon fick förnyat förtroende på topp.
Första halvlek var knappast någon av de bästa i något av lagens historia, och det verkade som man funderade lika mycket på ligatabellen som på vad som hände på banan. Brighton började hyfsat, men gradvis tog över Coventry initiativet utan att producera så mycket framåt. Några farliga framstötar i mitten av halvleken är allt jag noterat, den farligaste var utan tvekan då McSheffrey, som förmodligen var Coventrys "man-of-the-match", sprang ifrån Dolan, chippade bollen över Blayney, men tack och lov också utanför målramen.
Brighton hade inte så mycket av spelet, men skapade i stället de vassaste chanserna. Den första fick man helt gratis efter att Coventrys målvakt tvingats greppa en bakåtpassning. Den indirekta frisparken petades till Virgo som dock bara träffade utsidan av målet.
Några minuter senare kom Virgo högst på en hörna, men en Coventryförsvarare lyckades rensa, och domaren var ointresserad av att lyssna på brightonspelarnas åsikt om vilken kroppsdel han använde vid rensningen.
Tio minuter innan halvtid trixade Leon Knight med Coventryförsvaret strax utanför straffområdeslinjen, vilket ledde till att han hamnade underst i en hög spelare och fick en ganska billig frispark. Han slog den själv, efter att domaren delat ut ett par kort till McCammon och Doyle, och efter lite kalabalik förpassade Virgo bollen i mål till kommentatorns entusiastiska vrål, som emellertid mildrades en hel del då han insåg att linjedomaren viftat för offside.
Det mest intressanta som inträffade i halvleken var annars att Adam Virgo lyckades rensa bollen så eftertryckligt efter en hörna att den flög ut från arenan. Just det, det var den typen av halvlek...
I andra halvlek blixtstartade Coventry, efter tjugo sekunder höll man på att ta ledningen efter att Dolan skickat bollen just över ribban, och på hörnan som följde ansåg domaren att Butters knuffade en Coventryspelare, åtminstone var det den allmänna gissningen efter matchen. Straffen satte McSheffrey säkert strax under ribban utan chans för Blayney.
Målet verkade egga Coventryspelarna framåt, och Brighton hade stora problem att ta sig ut ur sitt eget straffområde. Men just som man väntade på att 2-0 skulle avgöra matchen, sticker Brighton upp i en kontring, Hart skickar in en passning till Virgo som får lite tid på sig att ladda ... och Brighton har kvitterat! 1-1, och i ärlighetens namn kändes det inte helt rättvist just då.
De närmaste minuterna efter målet böljade spelet fram och tillbaka, men när Mickey Adams bytte in Adebola i stället för Dyer (nej, inte han som slåss med lagkamrater...) blev Coventrys anfall giftigare, och när Trevor Benjamin, som ju spelade för Brighton förra året, kom in blev pressen mot brightonmålet nästan olidlig. Båda var för övrigt nära att göra mål med sin första bollkontakt; Adebola var helt fri med Blayney men denne gjorde en fin räddning, och Benjamin skickade en cykelspark rakt på Blayney.
Med dryga fem minuter hände så det som inte fick hända. Steve Staunton, av alla människor, väggpassade sig genom Brightons mittförsvar och skickade iväg en lös men välriktad projektil som letade sig in i mål via stolpen. 2-1 till Coventry, och trots att Brighton gick över att spela något slags 3-3-4-uppställning de sista minuterna, och hade en hyfsad chans då McPhee osjälviskt försökte nå Virgo, så hade Coventry inga större problem att hålla undan, och borde kanske gjort 3-1 på någon av sina chanser i slutskedet.
Så, lagom till slutspurten har Brighton tappat formen totalt, fått ett par spelare långtidsskadade och har fortfarande lag som Ipswich, West Ham och Preston kvar att möta. Läget kunde vara lugnare, om man säger så...
Några spridda kommentarer:
Blayney: Gjorde vad han skulle och lite till, såg länge ut att bli matchhjälte. Rami Shaaban ska inte känna sig säker på att få tillbaka målvaktströjan när tån har läkt.
Dolan: Varvade bra saker med osäkra och långsamma insatser, och vid mer än ett tillfälle fick Butters rensa upp efter ett halvlyckat ingripande. Det som är lite olycksbådande är att han verkar vara av samma ull som Butters, säker i luften, men inte fullt lika pålitlig om spelet försiggår längs marken. Adams hade uppenbarligen instruerat sina spelare noga att inte skicka in alltför många luftpastejer mot dem utan variera spelet mer.
Coventry: De var bättre än oss idag, men tyvärr säger det inte så mycket. Med legenden Adams vid rodret bör de givetvis ha stora möjligheter att hålla sig kvar, men de sista matcherna kommer att testa spelarnas nerver lika mycket som deras spelskicklighet. Jag tror fortfarande att Plymouth, Gillingham och Rotherham kommer att åka ur, men jag är inte fullt lika säker som jag var för någon månad sedan...
