Spelarbetyg: Säsong 04/05 - Del 2

Birminghamredaktionens herrar Admund och Sonn-Lindell granskar ingående spelarnas insatser under den gågna säsongen och delar ut betyg.

Nr. Namn. Sp. In. Mål. Gul. Röd.
7. ROBBIE BLAKE (anfallare, central)
Totalt: 13 (10) 2 0 0
Liga: 11 (9) 2 0 0
FA-cup: 2 (1) 0 0 0
Ligacup: 0 (0) 0 0 0

Marcus Admund: Nyförvärvet från Burnley har inte bevisat någonting egentligen. De matcher han har spelat har han inte skapat mycket och varit okänslig i bollmottagningarna. Omställningen från League Championship till Premier League blev för stor för 28-åringen. Han kan kanske vänja sig i sin nya miljö och få ett lyft nästa säsong när han vant sig med det höga tempot.

Oskar Sonn-Lindell: Konkurrensen i anfallet växte nästan samtidigt som Robbie Blake anslöt från Burnley. Det blev inte så många spelminuter för den kortvuxne forwarden, som fick nöja sig med en målskörd ljusår mindre än den han fick i the Championship. Det lär inte bli lättare nästa säsong med Bruces planer på att förstärka anfallet ytterligare.

Slutbetyg: 2

8. JERMAINE PENNANT (mittfältare, höger)
Totalt: 12 (0) 0 3 0
Liga: 12 (0) 0 3 0
FA-cup: 0 (0) 0 0 0
Ligacup: 0 (0) 0 0 0

Marcus Admund: Behöver man säga nåt? Pennant har redan blivit älskad av folket på Railway Stand. Har varit bland de bästa i nästan alla sina matcher. Även efter fängelsevistelsen fortsatte han bevisa och kan kanske få sitt genombrott i den lugna och trygga miljö som råder på St Andrews. Hans teknik, kvickhet och inte minst hans högerfot blev en tillgång under slutet. Han blev utfryst i Arsenal och det är ju inte det lättaste att peta Freddie Ljungberg, med sina tatueringar. Men denna utlåning som sedermera blev en permanent flytt till Brum kan vara Arsené Wengers sämsta försäljning på länge.

Oskar Sonn-Lindell: Pennant kom in som en frisk fläkt, eller snarare storm, på högerkanten för Birmingham. Han blåste liv i kantspelet och tog de offensiva initiativ som Blues varit utan och behövde. Med kreativitet och vilja lyckades han även komma tillbaka efter fängelsevistelsen. Överlag var han Birminghams bästa spelare i avrundningen av säsongen och är ett otroligt kap för Bruce när han nu ansluter permanent.

Slutbetyg: 4

9. WALTER PANDIANI (anfallare, central)
Totalt: 14 (1) 4 2 0
Liga: 14 (1) 4 2 0
FA-cup: 0 (0) 0 0 0
Ligacup: 0 (0) 0 0 0

Marcus Admund: Pandiani infriade sina förväntningar direkt mot Southampton. Brum trodde sig ha hittat sin nya målmaskin. Men han började därefter göra ett par riktigt svaga insatser och var bänkad en match. Bruce påstod att hans formsvacka berodde på en skada, men jag vet inte riktigt... Till hans försvar kan man säga att det är en stor skillnad mellan spanska ligan och Premier League och väl när han börjar anpassa sig till den engelsk livsstilen kan han få självförtroende och kan ta fram sina »El Rifle« egenskaper.

Oskar Sonn-Lindell: »El Rifle«, geväret, Pandiani var precis den karismatiske och talangfyllda injektion som Birmingham behövde i anfallet. Han lyckades aldrig fullt ut i den blå kostymen men intresserar i allra högsta grad föreningen för en permanent övergång. Uruguayanen behöver med tid för att acklimatisera sig till den engelska spelstilen. Hitta löpvägarna och positionerna, vilka ger honom bollkontakt, och aggressiviteten. Får vi se mer av Pandiani i Birmingham kommer det bara utveckla sig till det positivare.

Slutbetyg: 3

10. DAVID DUNN (mittfältare, central)
Totalt: 12 (3) 2 4 0
Liga: 11 (3) 2 4 0
FA-cup: 0 (0) 0 0 0
Ligacup: 1 (1) 0 0 0

Marcus Admund: Liknande säsong som Izzet. Har dragits med en ryggskada. Men när Dunn spelar medför det ofta ett bättre och offensivare spel. Han har en oerhörd blick för spelet, är en konstruktiv, spelfördelande mittfältare. Precis en sån som Brum saknade. Matchen mot Aston Villa i mars var toppen av isberget då man nästan kan säga att han låg bakom segern. En viktig spelare att få tillbaka till nästa säsong om vi vill ha ett målgladare Blues, men hans skadebenägenhet är alltid oroande.

Oskar Sonn-Lindell: Skadorna fortsätter att svansa efter David Dunn. Stundtals fick han tillfälle att visa upp sin genialitet och teknik, men matcherna blev alldeles för få. Till nästa säsong hoppas Birmingham på att problemen ska vara lösta efter en operation, men frågan är om Dunn någonsin kommer bli kvitt dem. Om den dagen någonsin kommer kan Dunn ta steget fullt ut och bli den frontfigur på Blues mittfält som han har kapacitet att vara.

Slutbetyg: 2

11. STAN LAZARIDIS (försvarare, vänster)
Totalt: 22 (6) 0 1 0
Liga: 20 (5) 0 1 0
FA-cup: 1 (0) 0 0 0
Ligacup: 1 (1) 0 0 0

Marcus Admund: Har varit alltför ojämn för att vara säker på en plats. Han är oerhört seg i vändningarna och med bollen, men vet var man har honom. Tar ofta inga risker och slår så enkla pass som möjligt. Har konkurrerat med Gray om platsen på vänsterkanten, och i slutet av säsongen var det Stan som var herren på täppan.

Oskar Sonn-Lindell: Australiensaren Lazaridis omskolades till vänsterback men åkte på en värre skada under vintern. Det blev mest bänkvärmande men när han kom in i försvaret istället för på mittfältet kändes han som ett betydligt större risktagande än Jamie Clapham. Den snudd på enbente Lazaridis gjorde ingen glad och ingen ledsen utan förde en ganska anonym tillvaro under säsongen.

Slutbetyg: 2

16. EMILE HESKEY (anfallare, central)
Totalt: 37 (0) 10 6 0
Liga: 33 (0) 9 6 0
FA-cup: 2 (0) 1 0 0
Ligacup: 2 (0) 0 0 0

Marcus Admund: Leicestersonen har fått ett litet lyft i Blues. Även fast han ibland kan se ganska komisk ut när han stormar fram så blir det ofta lyckat och bra. Ok, tio mål är väl inget att skryta med men han har på något sett tagit med sin rutin och styrka in i laget, och han har legat bakom många, många mål. En landslags plats har han fått för slitet också.

Oskar Sonn-Lindell: Centertanken Heskey kom mer och mer till sin rätt i Birmingham gentemot sin tid i Liverpool. På St Andrews fick han en framträdande och vital roll och under säsongen har han skött sin uppgift med bravur. Han är inte målskytten som man letat efter, det blev totalt tio strutar för honom, men rönte ändå stor uppskattning på the Railway Stand med sin uppoffrande spelstil. Heskey fick spela med väldigt skiftande och olika partners och ibland även ensam på topp. Med ett ihållande och passande sällskap kan han visa sig mycket stark. Vad sägs om Bellamy eller Forssell?

Slutbetyg: 4

«« Till föregående del
»» Till nästa del

Redaktionen2005-06-02 22:04:00

Fler artiklar om Birmingham