Spelarbetyg: Säsong 04/05 - Del 3
Birminghamredaktionens herrar Admund och Sonn-Lindell granskar ingående spelarnas insatser under den gågna säsongen och delar ut betyg.
Nr. Namn. Sp. In. Mål. Gul. Röd.
19. CLINTON MORRISON (anfallare, central)
Totalt: 29 (15) 5 4 0
Liga: 26 (13) 4 4 0
FA-cup: 2 (1) 0 0 0
Ligacup: 1 (1) 1 0 0
Marcus Admund: Irländaren har haft en ganska dålig säsong. Han hade inte en suck om en startplats när Forsell var frisk. Sen skadade sig finnen och Morrison fick spela bredvid Heskey större delen av höstsäsongen. Han gjorde det till och från. Vissa mycket bra matcher och vissa har han varit helt borta. Sen kom Blake och Pandiani och bänken och inhoppen blev många. Fyra mål på 26 matcher säger det mesta. Den centrala mittfältaren Robbie Savage gjorde lika många mål och spelade då endast 18 matcher.
Oskar Sonn-Lindell: Morrison puttades nedåt i rankingen av anfallare under en ganska turbulent säsong. Spelarna därframme kom och gick med undantag för Heskey och det blev främst inhopp för irländaren Clinton, med undantag för en lyckosam och bra period runt jul, då han kamperade med Heskey och gav Blues storformen. Enligt Bruce utgör Morrison en del av hans framtida Birmingham, men frågan är om anfallaren orkar vänta på en ordentlig chans på St Andrews. Konkurrensen växer.
Slutbetyg: 2
21. JULIAN GRAY (mittfältare, vänster)
Totalt: 36 (14) 2 0 0
Liga: 32 (14) 2 0 0
FA-cup: 2 (0) 0 0 0
Ligacup: 2 (0) 0 0 0
Marcus Admund: Grays debutsäsong i Blues började bra. Han liknade nästan Pennant i spelsättet och var en given man i Bruce elva. Han skiftade mellan vänstermittfältsplatsen och vänsterbacken. Han gjorde bra ifrån sig på båda positionerna. I andra halvan måste det vara något som hänt i Steve Bruces hjärna. Gray började få se sig petad av Stan. Johnson började lira på vänsterkanten ibland och Julian började bli hemmastadd på bänken. Men han brukade göra bra ifrån sig när hoppade in. Hans 2-0-mål mot Liverpool var ett drömmål.
Oskar Sonn-Lindell: Den unge Gray var en positiv överraskning på höstkanten då han som enda nyförvärv lyckades i klubben. Han visade upp teknik och utmaningsvilja när etablerade spelare som Grönkjær svek. Under säsongens gång blev den förre Crystal Palacetalangen något tamare men fick ändå sätta sina två första strutar i klubben. Tillsammans med Pennant kan han bilda ett mycket intressant yttermittfältspar.
Slutbetyg: 3
22. DAMIEN JOHNSON (mittfältare, central)
Totalt: 37 (1) 0 8 2
Liga: 36 (0) 0 8 2
FA-cup: 0 (0) 0 0 0
Ligacup: 1 (1) 0 0 0
Marcus Admund: Som jag nämnde ovan har han blivit omskolad i positionen från endast högermittfältare till att nu platsa över allt på mittfältet. Har gjort en kanonsäsong och har spelat i stort sett alla matcher. Tyvärr är han lite hetlevrad och gör lite onödiga saker ibland. T.ex. utvisningen mot Fulham när han hoppade in i motspelaren. Men han har blir väl ofta retad över sin längd kanske... vem vet? Men annars är Damien en väldigt nyttig spelare. Han och Clemence övermannade t.ex. Gerrard och Hamann i Poolmatchen.
Oskar Sonn-Lindell: Den korte och energiske Johnson kämpade på med sedvanlig vilja. Han tog Savages plats som grovjobbare med sin rena men oerhört tuffa stil, men är även kapabel till att själv kvicka ifrån sin bevakning och leverera ett inlägg eller en passning. DJ får ta många smällar själv då han orädd går in i närkamperna. Det är kul att se den lille Johnson smälla på sina åtskilligt längre motståndare.
Slutbetyg: 3
24. DARREN CARTER (mittfältare, central)
Totalt: 17 (3) 4 1 0
Liga: 15 (3) 2 1 0
FA-cup: 2 (0) 2 0 0
Ligacup: 0 (0) 0 0 0
Marcus Admund: Den egna produkten var en tur i Sunderland. Sen kom han hem till Blues och gjorde bra ifrån sig på mittfältet. Men skador gjorde att han saknades i laget under en period, men kom tillbaka, var med i startelvan. Ibland var han dock på bänken, till och med inte ens det. Men han är fortfarande ung, och Bruce har här ett stort löfte att arbeta med.
Oskar Sonn-Lindell: Den egna produkten Carter, som hade det svårt att slå sig in i laget på allvar, lånades ut till Sunderland under några månader i inledningen av säsongen. Han kom tillbaka från Stadium of Light och blev en del i det Birmingham som håvade in vinst på vinst under juletiden. Efter det hade han svårt att uppnå samma jämnhet det blev mest sporadiska inhopp och starter för honom. Det talas om ytterligare en lånesejour för Carter, vilket kanske är det bästa alternativet, med tanke på konkurrensen han numera möter på Blues centrala mittfält.
Slutbetyg: 3
25. STEPHEN CLEMENCE (mittfältare, central)
Totalt: 26 (9) 0 3 0
Liga: 22 (9) 0 3 0
FA-cup: 2 (0) 0 0 0
Ligacup: 2 (0) 0 0 0
Marcus Admund: Clemence har inte övertygat Steve Bruce tillräckligt för en ordinarie plats i startelvan hela säsongen. Han har varit lite som en berg och dalbana med blandade insatser. Han har ibland varit en konstruktiv källa, men har tendenser att falla ur matchbilden ofta. Men har han en bra dag så kan han vara riktigt bra. Liverpool-matchen t.ex.
Oskar Sonn-Lindell: Det finns inte kopiösa mängder åsikter om Stephen Clemence anno 2004/2005. Han stack ut i några få matcher som kombinerad grovjobbare och passningsspelare på innermittfältet men var mest en tämligen anonym, men på intet sätt dålig, spelare. Gjorde en klart godkänd säsong och är tekniskt sett mer begåvad än flera av konkurrenterna till det centrala mittfältet, som till exempel Damien Johnson.
Slutbetyg: 3
29. MARIO MELCHIOT (försvarare, höger)
Totalt: 38 (1) 1 3 0
Liga: 34 (1) 1 3 0
FA-cup: 2 (0) 0 0 0
Ligacup: 2 (0) 0 0 0
Marcus Admund: Holländaren har varit en de bästa denna säsong. En riktigt lyckad värvning. Har varit inblandade i mycket framåt och hade ett superbt samarbete med Pennant andra halvan av säsongen. Lite konstigt att inte samarbete med dansken funka lika bra med tanke på att de spelade i samma lag säsongerna innan. Men "Supermario" kan ibland göra väldigt enkla misstag; slå en för lös pass, tunnla sig själv. Men han lyckas ofta reda ut situationen med en precis brytning eller nåt liknande.
Oskar Sonn-Lindell: Super-Mario Melchiot var ur jämnhetssynpunkt den bäste spelaren i Birmingham under säsongen. Under inledningen av säsongen var han ingen klippa men växte med uppgiften och trots en då och då återkommande förekomst av missar så kan han klassificeras som en av de mest stabila i laget. Holländaren kombinerar defensiven och offensiven på ett bra sätt och är på alla sätt och vis en passande komponent i Bruce försvarslinje, tillsammans med Cunningham och Upson.
Slutbetyg: 4
«« Till föregående del
»» Till nästa del
