Blues i Norge -05
En resumé av Birminghams tre matcher i vårt grannland Norge, som började lovande men slutade i motsatt betydelse.
Birmingham City påbörjade uppladdningen inför den kommande Premier Leaguesäsongen genom att resa till Norge. Truppen som följde med till fastlandet innehöll inga direkta överraskningar. Med fanns samtliga nyförvärv, vilka knappt kan kallas för nyförvärv då de antingen haft rena kontraktsformaliteter eller samhörighet tidigare med klubben; Mikael Forssell, Jermaine Pennant och Mehdi Nafti. Den yngsta och mest oprövade skaran representerades av Njazi Kuqi, icke att förglömma att han kallades den »Nye Forssell« innan den riktige anslöt, Alex Bruce, Marcos Painter samt Neil Kilkenny.
Till skillnad från Tysklanduppladdningen förra sommaren fanns också samtliga viktiga kuggar i tidigare säsongsupplagor med, såsom Mario Melchiot, Maik Taylor, Emile Heskey, Matty Upson och Kenny Cunningham. Den ende som riktigt saknades var den rehabiliterande David Dunn, samt den då för Leeds aktuelle Robbie Blake. Tillbaka i laget efter rehabilitering fanns Muzzy Izzet, rejält taggad att prestera efter den långa frånvaron. Kanske en kommande viktig kugge i Blues anno 2005/2006?
Steve Bruces adepter inledde turnén mot division två-laget Eigersunds. Inklämda på en sommargrönskande plan av en ca 1000 man stor publik och lummig vegetation sparkade man igång säsongens första träningsmatch. I runda slängar 40 Bluenoses hade lämnat tumultet i hemlandet bakom sig och begett sig till Norden för att ge support åt sitt lag.
De fick se Birmingham ta kommandot i inledningen mot de getingfärgade norrmännen, med en startande Njazi Kuqi, som sånär gav sitt lag ledningen med en nick. Det distinkta avslutet förtjänade ett bättre öde då det studsade upp i undersidan av ribban och ut. Efter ytterligare framarbetade farligheter såg det ut att bara vara en tidsfråga innan Blues skulle ta ledningen. Steve Bruce på bänken fick dock den lovande känslan snabbt förbytt mot oro då Emile Heskey åkte på en rejäl törn och fick halta av planen. Ersättaren hette Neil Kilkenny.
Tillslut skulle gästerna få sin utdelning. Precis innan halvtid såg Julian Gray ut att ha låst fast sig på sin vänsterkant, men skar skickligt in i planen för att göra sig fri. Yttern lurade tre motståndarspelare i förbifarten innan han satte 1-0-målet bakom den norske målvakten.
I andra halvlek kom Mikael Forssell in i sitt första framträdande för Blues sedan han drog på sig sin långvariga skada. Det var dock hans finske kollega, Kuqi, som tillslut skulle utöka ledningen. Han kunde revanschera sig från sin ribbträff i inledningen av matchen med en liknande nick på Alex Bruce inlägg, som denna gång inte bara överlistade burväktaren utan också hittade nätmaskorna. Birmingham som hela matchen trampat på gasen, saktade ned i sin framfart och kunde komfortabelt rulla boll fram till slutsignalen, utan några större inpass från det norska motståndet, och vinna med 2-0.
Det nästkommande motståndet var av mer kvalitet, då man ställdes mot förstadivisionslaget Viking Stavanger. Birmingham, för dagen i sina vita bortadräkter med röda fält på byxa och tröja, såg några byten i startuppställningen då Nico Vaesen gick in istället för Maik Taylor och Cunningham ersatte Martin Taylor. Även Marcos Painter fick också chansen från början då han tog över Melchiots plats.
Den här gången fick Blues inte en lika dominerande start. Istället var det Viking som hade de farliga chanserna i inledningen. Ostenstad var nära att ge norrmännen ledningen efter knappa 20 minuter innan ivorianen Olivier Tébily fick två chanser inom loppet av några minuter, dock oförmögen att förvalta dem båda. Heskey, tillbaka i laget efter sin lilla skavank, samarbetade redigt med sällskapet Kuqi men utan att förändra resultatet.
Ledningsmålet kom, precis som i föregående match, strax innan pausvilan. Jermaine Pennant, orkanen på högerkanten, skruvade in en frispark från 30 meter bakom Basso i Viking Stavangers mål. Efter halvtid kunde resultatet ha utökats, med både Forssell och Darren Anderton som pricksköt, bara för att hindras av målramen. Ett antal byten från båda sidor gjorde matchen avslagen och 1-0 stod sig de 90 minuterna ut, så att Steve Bruce kunde, förvisso mindre glamoröst, inkassera sin andra seger under Nordenbesöket.
Midlandslagets sista uppgift innan hemresan var att ta sig an SK Brann, ytterligare en klubb ifrån den norska Tippeligan. Ett av intensiv träning tröttkört Blues kunde inte stå emot värdarnas attacker i en match som främst blir ihågkommen för den oturliga skadan på slovenen Fabian Cipot. Norrmännen tog först ledningen genom ett turligt mål av Tom Sanne, då han fick bollen i bröstet bara för att se den slinka förbi Maik Taylor mellan stolparna.
Otursgubben Cipots ödesdigra incident inträffade i närkamp med den hårde försvararen Painter. De båda spelarna gick in i en 50/50-duell, men Bluesspelaren träffade slovenen långt ned på benet. Cipots fotled såg nästan ut att hänga och dingla efter närkampen, där han låg på gräset och vred sig av smärtor. Hemmaspelarnas humör hettade till ordentligt, vilket visade sig bland annat då Scharner greppade stryptag på Painter innan han blev talad till rätta av Stephen Clemence. Den brittiske försvararen straffades med ett gult kort, en bedömning som varken Brannspelare eller publik var nöjda med.
Painter blev sedan utbytt av Steve Bruce, ett sedvanligt klokt tränardrag. I andra halvlek rann Brann ifrån ett slutkört Birmingham och slutsiffrorna skrevs till 4-0, en inte avgjort värdig avslutning på Norgeturnén. Att den har betytt något är dock onekligen sant, det var där laget började svetsas samman och Bruce fick sina första visioner om kommande års lag. Om svagheter och styrkor. Det återstår att se vilka konsekvenser turnén har gett.
