Albionbullentinen, oktober 2010
Framgångsrik taktik.
Väntat på månadens Bullentin? Tja, här på Albionbullentinens redaktion tillämpar vi bara samma framgångsrika taktik som vårt lag och skrider inte till arbete förrän timmen innan presstopp. Sålunda visslar, drumlar och drönar vi hela förmiddagarna. Skriftställarn är sömndrucken och förmår endast sprida icke genomarbetade utkast och inlägg omkring sig på skrivbordet.
Chefredaktörn gäspar och säger att han föredrar mossa i gräsmattan, och orkar förresten bara vända baken till när ännu en felriktad passning viner genom redaktionen. Om klockan inte redan hunnit stanna så gör kanske skriftställarn ett nytt försök till uppryckning sista 5 innan lunch, men han ser tyvärr tung ut i luften och ett självklart inlägg slutar oftast med en nymålad tavla. Bläcket torkar. Katten står och sover. En markering släpper från muren, och på televisionsapparaten flimrar en reprissändning av Holland-Sverige...
Men helt enligt rekommenderad taktik sätter vi så fart lagom till eftermiddagen. Precis som om halvtidspipan blåst, lever redaktionen oväntat upp. Redan på väg ut från lunchrummet anas ljuset i slutet av spelartunneln. Långsamma moment förvandlas till glödande entusiasm. Chefredaktörn vaknar till liv, ler i njugg och serverar redaktionen den ena kalasmackan efter den andra. Skrivmaskinerna fungerar plötsligt som ett sammansvetsat lag. Katten går förbi med hög svansföring och Herr Skriftställarn själv vässar snevirket i pennan, åter beredd att rapportera om nya stordåd till sina läsare.
Ett-två halvlek, och respekten åker som en knöcklad boll i papperskorgen. Blyg blir djärv, slö blir vass, och tidigare nedpräntade sanningar om figurer som Gamle Trafford eller Nya Emirate suddas kaxigt ut och noteras som blotta myter. En sådan här dag blir självklart lång. Längre än de vanliga fyra övertidsminuter som brukar vara innan presstopp. Telefonerna slutar aldrig att ringa. Lyckönskningar strömmar in. Portvakten knackar på och säger att världspressen väntar utanför. De har faktiskt gjort sig intresserade av Albion och vill veta vilka vi är. Ja, en fasadsynande murvel vill framförallt veta vilka färger Albion spelar i..?
Först när kväll blir natt, då bollar och tryckpressar rullat klart, byter skriftställarn storlek på hatten och skriver på löpsedeln; "feta rubriker-listan", 22/10:
1. 2:a halvlek igen! Vad annars?
2. Stordåd! Bara att välja; poängplundrade Londonfästen eller från statist till huvudroll på drömteatern!
3. Tabell-6:or! Säg, anas en fläkt av sent sjuttiotal..?
Kort-korta matchrapporten:
18/9, Albion-Birmingham 3-1 (1-1). Derbyfest hela helgen lång. Italienskt genidrag avgjorde. Uppskruvat tempo i 2:a, och med en minst lika uppskruvad Odemwingie räckte det för att ta ner blånäsorna från vädret. Kul. Fart. Glöd.
22/9, Albion-Manch. C (mjölkcup omg.3) 2-1 (0-1). B-lag mot B-lag. Italiensk taktik mot italiensk taktik. Albion vidare efter att ha smält frukosten lagom till 2:a akten. Då kunde det ha blivit både 3 och 4! Kul igen. Spelglädje. självförtroende.
Och vem grävde upp han, den där Zuiverloon..?
25/9, Arsenal-Albion 2-3 (0-0). 3 pinnar borta av Arsenal! 3 mål borta på Arsenal! En eftermiddag då hela bollvärlden fick lära känna Albion, försökte lära sig att uttala namnet Omedw... Oewi... Odemwingie!
2/10, Albion-Bolton 1-1 (0-1). "Bara en poäng" i kölvattnet på Londonbragden, ska erkännas, bubblade surt i kistan långt in på söndagen. Men då högmod sägs gå före fall så måste väl poäng mot omörat motstånd ändå få räknas som snubblande godkänt.
16/10, Manch. U-Albion 2-2 (2-0). Osannolikt poängrov på drömteatern. Dubbelt i baken efter halvtimmen och man tog itu med disken. Och så dessa sista 45! Never say die!
Tabellen: Ljuger aldrig!
Optimisten optimerar: Nästa Europ...! Nä. Jag sa det faktiskt aldrig fullt ut...
Kverulanten kverulerar: Ja, det var poäng på två släpphhänta målisar och varken nån Fabregas eller Rooney. Och förresten heller ingen Zlatan, Pelé, Puskas, Bempa eller Tumba heller...
Italienska managerparlören: "Okay amicos! Questa volta scemdere bus giusto in tempo per dommer cerca nel tuo portafoglio e brass band usci." (Ok gubbs! Den här gången provar vi kliva av bussen redan när mässingsorkesten tågar ut och domarn börjar rota i plånboken.)
Hösttristess: Llllååånga, alltför låånga landskampsuppehåll. Då man dessutom bara påminns ännu mer om hur mycket man saknar få se en svensk Olsson spela!
Citatet: "....vi låg trots allt bara under med två mål i halvtid". Svensk super-Olsson till världspressen efter poäng på Old Trafford. Fotnot: Och ödmjuk var förnamnet!
En titt i frysboxen: Kan "vänsterorienterad" Svennis få form på Millersk högerfot?
På lördag: Liksom "börjar" jakten på PL-poäng, av bara farten mot Fulham...
Gammalfarfar minns: "Få se nu..? Om ja minns rätt så va dä ja å Löken, Sprängarn, Greven å Karl-Herman som... Vafalls? Nä, korkade pojkfä. Dä va natulitvis int namnen på nåra målskyttar, utan dä va vi som hyrde stol å filt å snika oss ner på ena kortsidan hemma på Hawthornet för å få si Albion kväsa Fulham mä finemumma 6-2 den 6 növember 1965.
Herreja, dä va ett av ljuva sextitalets bästa målkalas! Bruttorna skria i falsett, Löken spräckte gabardinbrallan i skrevet å vi andra jubla så mopsperukerna hamna på sne. Nä då. Målskyttar den gurasslande dan va nåra andra bojs, Wilson å Clarke mä varsitt, Bombarn å Lovett mä dubbla antickningar i pruttokållet.
Jomen just han, Graham "Shuv" Lovett, va måhinda en lite lågprifolad pjäs i sextitalets Albionuppställning. En rackans teknisk yttermittfiltare, stor å kraftig, brytningssäker å mä gunådans passningar som ofta satt rakt på tåläppen hos tidens målkungar som Astle å Bombarn Brown. Lovett tjäna Albion mellan åren 1964-72 mä cupmedaljong på fickan 68, om du hört talas om cupen nån gång, dumma pojkfä! Nåväl. Ett par bilolyckor på kortan tid tvinga honom lägga karriären på klähängarn alltför tidit, men finemumma 156 matcher me 9 mål hann han mä hos Albion, så nu vet du dä frågvisa pojkskit!
Vadå? Nä, gammelfarmor va varken mä i första eller andra halvlek. Hon snubbla på svansen å fastna mä hornen i gräsmattan redan på oppvärmningen! Hå hå jaja, dä va då dä..."
Redan 1:a halvlek denna gång gång?
Vi stöttar också den taktiken med ett BÅNG BÅNG!!!
