Clean as a whistle
Idag meddelade FA att domarnas integritet går före spelarnas säkerhet. Beslutet att inte straffa Callum McManaman för ett av ligans genom historien värsta överfall försvaras med att en av domarna faktiskt såg delar av händelsen. Samtidigt kan en 19-åring inte gå.
Massadio Haïdara är 19 år gammal, har varit bosatt i England drygt en och en halv månad och gjorde sitt andra inhopp i Premier League. I söndags bestämde sig Callum McManaman för att Haïdaras karriär, som tagit åtskilliga timmar, dagar, år och uppoffringar att konstruera - skulle äventyras.
Skadans omfattning är ännu inte fastställd. "Sadio" ska genomgå ytterligare undersökningar senare i veckan. Med tanke på "tacklingens" natur är vi många som är eniga om att Haïdara till viss del har tur om han spelar fotboll igen. Det är inte första gången en sån här tackling äger rum, och hade rättvisa skipats, ursäkter erbjudits och godtagits hade vi kanske lämnat det vid en sorglig skada.
Istället har den här historien nu fått fler än en förlorare.
Dave Whelan, Wigans ägare, har kanske flest fel av alla. I efterspelet har han bedrivit det mest desillusionerade hyckleri som det annars ganska hyckleripräglade engelska fotbollsetablissemanget någonsin skådat. I FA Cup-finalen 1960 spelade Whelan själv för Blackburn. Han föll offer för en tackling som sedermera skulle komma att bromsa och förkorta karriären. Ett benbrott som aldrig lät honom återgå till samma nivå som innan tacklingen och som så småningom ledde till att karriären avslutades i Crewe Alexandra några år för tidigt.
Whelan borde därför ha en ganska bra idé om vad McManamans tackling kan leda till. Men icke. Igår ringde han flera samtal till Sky Sports för att berätta om tacklingen.
"Domaren var precis bredvid och gav inte ens frispark - det var en rättvis tackling, ni måste alla se den igen - vår kille gick för bollen, de kolliderade, det är fotboll. En tuff sport men det var en olycka."
"Bollen var där och McManaman gick för bollen och tog bollen - "clean as a whistle", fullföljde och de båda kolliderade. Han har inte siktat över bollen. Det är en olycka. När jag bröt benet i FA Cup-finalen var det precis samma typ av tackling. Båda gick för bollen. Det rev upp minnen för mig. Det förstörde min karriär. Men jag vill inte kritisera Norman Deeley - de här sakerna händer i fotboll. Han missade bollen men gjorde det inte med syftet att bryta mitt ben."
Kolliderade.
Rättvis. Tackling.
Låt oss backa klockan till maj 2010 och en intervju med samme Whelan i The Independent.
"Norman Deeley missade bollen totalt. Idag hade han blivit utvisad och avstängd en lång tid. Han var en decimeter över bollen - han siktade på mig, inte bollen".
När Whelan hade svamlat klart i Sky Sports väntade vi på domen från FA. Massadio likaså. Orörlig och orolig i en sjukhussäng i ett land han inte känner. Med en karriär som eventuellt är hotad. Så nåddes vi då av FA:s bedömning.
"När en av domarna har sett en konfrontation mellan spelare kan vi inte dela ut ett retroaktivt straff, oavsett om han eller hon såg hela eller en del av tacklingen. Detta för att undvika omprövade domslut."
"I McManamans fall har det bekräftats för oss att minst en av domarna såg tacklingen, dock inte hela. Under dessa omständigheter kan inte retroaktiv åtgärd vidtas."
För att undvika omprövning av domslut? FA medger alltså att en av domarna såg "lite av situationen" men inte ordentligt, vilket innebär att ett beslut inte kommer tas i frågan. En usel beslutsgrund till ett uselt beslut. Vilken signal att sända till en 19-åring som just fått sitt högerben söndertrasat. "Vi har tittat på fallet eftersom tacklingen bevisligen är horribel, men en snubbe såg tydligen lite grann i realtid så vi kommer inte göra något åt saken." Man undrar vilket intryck Haïdara får av fotbollskulturen i England. Man undrade redan efter matchen när Roberto Martinez ombads kommentera tacklingen.
"It's the normal enthusiasm that you get in your debut". Haïdara kommer aldrig våga möta en debutant igen.
Istället väljer FA att bötfälla Newcastles assistent John Carver och Graham Barrow (från Wigans tränarstab) för sättet dessa uppförde sig på i halvtid. Carver konfronterade McManaman och skällde ut denne för tacklingen. Barrow knuffade undan Carver och tumult uppstod. En snedvriden logik som sätter ytterligare frågetecken för vilken typ av uppförande som är farligast för sporten - tvåfotade sultacklingar mot knän eller knuffande hjälptränare.
Det är inte första gången Callum McManaman visar bristande respekt för en kollega. Fråga Gai Assulin. Historien säger oss nästan att den här typen av överfall är något han uppmuntrar och romantiserar. #twofoot #chaos
Det är inte första gången FA använder sig av fullkomligt idiotiska ramverk när man bedömer en situation. Eller hur Whelan?
Vi får hoppas att det istället var sista gången för båda.
