Säsongen som gick. Del två.
Vi tittar tillbaks på Colchester första historiska säsong i Championship.
Även om första månaden bjöd på fem raka förluster så fanns det ju hopp då vi trots allt spelat väldigt bra fotboll vilket tillslut bevisades när vi vann mot Derby hemma med 4-3.
Efter ett landskampsuppehåll så reser Colchester norrut till Burnley där även nyförvärvet Kevin McLeod följer med till Turf Moor. Han börjar dock på bänken i en svår bortamatch mot tabellsjuan Burnley.
Svår match på Turf Moor gav tre poäng.
Dock blir matchen historisk för det blir ju Colchesters första bortavinst i Championship. The U’s vinner med 2-1 vilket inte var speciellt rättvist då Colchester bara hade två skott på mål.
1-0 gör Kevin Watson efter ett fint anfall som Watson själv startar vid eget straffområde med en snabb kontring. Watson får den sista passen från Jamie Cureton som slår det inlägg som målvakten missar helt så att Kev får bollen på fötterna och in i mål efter 26 minuter. Helt mot spelet.
2-0 gör Chris Iwelumo på straff efter att Richard Garcia gått omkull i en närkamp. Tycker dock att det borde varit hörna och inte straff men 2-0 blir det efter en timmes spel.
Om det inte var spel på mot ett mål innan så blir det verkligen det nu och Aidan Davison får göra den ena fantastiska räddningen efter den andra.
Med bara två minuter kvar gör dock Andy Gray 1-2 efter en tilltrasslad situation i straffområdet. Gray har sen en jättechans att kvittera men Davison räddar.
Burnleys manager Steve Cotterill sa efter matchen att Colchesters fans kan rida lyckliga ut ur stan med sina sombreros på huvudet.
Ett uttalande som var uppskattat i Colchester och till returen några månader senare så hade (nästan) alla en sombreros på huvudet..
Colchester tar alltså sin första bortavinst.
I samma veva byter även Colchester ägare då Peter Heard som ägt klubben i nio år säljer sina andelar till Robbie Cowling. Heard som gjort ett bra jobb i Colchester utan att slösa med sina pengar som andra klubbar har gjort vilket resulterat i snudd på konkurs tycker att han börjar komma till åren och vill kliva åt sidan för yngre förmågor. Dock blir han kvar i klubbens styrelserum.
Cowling som har grundat jobserve (West hams huvudsponsor) blir en bra tillgång för Colchester i jakten på nya framgångar.
Åter till det sportsliga.
Luton borta var nästa match. Luton på sjätte och sista kvalplats var ju inte helt enkelt och inte blev det bättre av att Sam Parkin gör 1-0 efter en halvtimme in i matchen. Jamie Cureton kvitterar dock åtta minuter senare på ett långskott när målvakten står och sover. Det är faktiskt Colchesters enda skott som går på mål i matchen.
Första halvlek slutar 1-1.
I den andra halvleken är det Luton mot Aidan Davison i Colchesters mål. Davison gör den ena fantomräddningen efter den andra när Luton bombarderar Colchester mål. Davison tippar bollar i ribban, insidan av stolpen men han fredar målet. Luton passar även på att missa en straff som man slår i ribban.
Aidan Davison gör sin livs match i sin långa karriär 39 år ung.
Nu har vi inte spelat bra i dom två senaste matcherna men fått med oss fyra pinnar. När vi spelade bra kammade vi noll... Konstig liga det här.
Efter Luton kom QPR på besök till Layer Road.
QPR låg på nedflyttningsplats vilket alltså betydde att för första gången fick vi möta ett lag som var sämre än oss.
Colchester rivstartar med 2-0 efter bara 20 minuter. Iwelumo gör 1-0 efter en retur från en Rangersspelare. Det är Wayne Brown som först skjuter ett stenhårt skott från nära håll rakt i magen på försvararen i Rangers, han däckar totalt men försöker i alla fall hindra Iwelumo som nu kommer fri när försvaren är ur spel men han är chanslös då han har för ont. (allt det här tar ca två sekunder) Helt fri gör Iwelumo 1-0 efter bara nio minuter.
Tio minuter senare gör Richard Garcia 2-0 efter att bollen nickats fram och tillbaks några gånger innan han tar saken i egna fötter och dammar till bollen rakt upp i taket från elva meter.
Det tog en halvtimme innan QPR hade sitt första skott på mål när Dean Gerken enkelt räddar en frispark. Slutet av halvleken tillhör QPR men det händer ingenting framför Gerken i målet så en välförtjänt ledning i halvtid för The U’s.
QPR:s manager är inte helt nöjd så han skickar ut laget när det är fem minuter kvar av pausvilan vilket tydligen hjälper för QPR börjar nu ta över spelet och har en jättechans att göra mål men friläget missas av Shabazz Baidoo. Minuten senare får man en ny chans när Marc Nygaard kommer fri och lobbar bollen över Gerken i målet. Dock inte bättre att Wayne Brown enkelt kan nicka undan bollen, trodde alla. Han lyckas istället nicka bollen i egen mål och tydligen skulle bollen gått utanför från början...
Efter en jobbig press från Londonlaget i slutet med flera bra chanser så vinner Colchester till slut med 2-1 och tar sin andra raka hemmaseger och ingen förlust på fyra matcher.
I och med vinsten tog vi klivet upp på en 16:onde plats och gick om Essex-kollegan Southend vilket ju alltid är skönt.
Walker Stadium och Leicester var nästa plats och lag.
På Walker Stadium höll Colchester den första nollan.
Aidan Davison var tillbaka i målet.
En jämn match där båda lagen hade många fina chanser men där inget av lagen hade den riktiga skärpan att göra mål.
Matchen slutar därför 0-0 och Colchester håller sin första nolla i Championship och spelar även sin första oavgjorda match i Championship.
ÄNTLIGEN...
...fredagen den 29 september är en dag ingen Colchestersupporter kommer att glömma. Det var då vi mötte Ipswich Town igen för första gången på 49 år i ligan.
En hatmatch utan dess like... Om man är från Colchester. Ipswich som bara ligger 20 minuter bort.
Matchen spelades hemma på Layer Road och Skysports hade ju förstått storheten med matchen och visade den på TV.
Colchester vinner matchen efter ett tidigt mål av lagkaptenen Karl Duguid. Han gör sitt första mål i ligan på tre år. Att det är just Doogie som avgör är ju bara extra roligt då han ju gjorde debut i A-laget 1995 som en lovande 17-åring. Karl är även den yngste målskytten i Colchester genom tiderna då han mot Torquay borta 1/1/96 kvitterade till 2-2.
Doogie avgör matchen redan efter nio minuter efter en målvaktsretur när Jamie Cureton avlossat ett skott från 25 meter som Lewis Price inte kunde hålla i Ipswich mål. En drömstart man bara kunnat hoppas på och Layer Road kokar av glädje.
Cureton har en jättechans inte så långt efteråt men bollen smiter precis utanför. Ipswich har en liknade chans i slutet av första men Davison ser bollen gå på rätt sida av stolpen.
I början av andra halvlek har Ipswich en boll inne men domaren lyckas hitta nåt fel så målet godkänns tack och lov inte. Ipswich för spelet men Colchester kontrar och borde fått en straff både en och två gånger men domaren ville väl kompensera för det tveksamt bortdömda målet.
I slutet av matchen har Ipswich flera jättefarliga chanser men Aidan Davison gör den ena räddningen efter den andra.
Matchen slutar 1-0 och det stora jublet bryter ut på Layer Road. Colchester hade inte vunnit mot Ipswich sedan säsongen 1951/52. Nu har ju inte lagen mötts så överdrivet många gånger men i alla fall.
Hjälten Karl Duguid
Geraint Williams får pris som månadens manager då vi gick obesegrade genom september.
Tabellen efter september månad
Lag | Matcher | Mål | Poäng |
11. Burnley | 9 | +3 | 14 |
12. Ipswich | 10 | +1 | 14 |
13. Colchester | 10 | 0 | 14 |
14 Sunderland | 10 | 0 | 13 |
15. Coventry | 10 | 0 | 13 |
16. QPR | 10 | -2 | 12 |
Fortsättning följer.
Vill ni läsa den första delen hittar ni den här
Tredje delen hittar ni här