Resa: Cardiff Kross
Vi tittar tillbaks på tidigare resor och turen har nu kommit till påsken 2003
Datum
2003.04.18 - 2003.04.22
Colchester matcher
Division 2: Cardiff - Colchester 0-3
Division 2: Colchester - Luton 0-5
Övriga matcher
Division 1: Reading - Nottingham Forest 1-0
Division 2: Bristol City - Cardiff 2-0
Deltagare
Layer Road, Colu, Philip, Richard, Håkan m.fl.
Långfredagen den 18 april
Tidig avresa från Stockholm då jag hämtade upp Colu i Solna och för vidare färd västerut till Västerås denna gång. Efter att ha checkat in så blev det en frukost i bilen tillsammans med en alkoholhaltig dryck och klockan var bara 08.30.
Frukost på flygplatsparkeringen i Västerås
Efter att ha landat i Stansted, Essex så blev det en tågresa in till London och sen tunnelbanan till Bayswater där vi fått vårat hotell till mycket bra pris. £46 per rum istället för £130 som dom egentligen kostar. Bra med kontakter ibland. Men först hoppade vi av vid Euston tågstation för att hämta ut våra förbeställda tågbiljetter. På vägen mellan tunnelbanan och tågstationen så mötte vi tre killar i full fart och när dom hade passerat oss kom det några poliser i inte lika full fart och några fegisar som åkte polisbil. Undrar vad det gällde?
Efter incheckning på hotellet så åkte vi till Reading där första matchen skulle ses. Tåget skulle gå från Paddington men nu skulle dom bygga om lite så det blev en trist resa med tunnelbanan ut till Ealing Broadway där det var lite rörigt och mycket dåligt skyltat, men vi kom med rätt tåg. Alla tåg stannade tydligen i Reading så det var ju inte så svårt.
Utanför stationen i Reading
Väl framme i Reading så hade vi några timmar på oss till matchstart. Vi bestämde oss för att besöka samma pub som vi var på en gång 1999. En liten pub som hade ett dataspel (superbreakout) i bordet, det var så mycket 80-talsflashback som det kunde bli. Vi visste inte var puben låg, bara att vi känner igen den när vi närmade oss och att den låg nära stationen. Efter att ha vimsat omkring i en timme så hittade vi till slut puben bara för att upptäcka att "vårat" bord var upptaget av några personer som inte ens spelade. Hum.
Puben vi letade efter i nån timme. Spelet var upptaget. Stööön.
När det var en timme till matchstart så blev det till att ta bussen till Madejski Stadium. Bussen gick från stationen och från puben åt andra hållet tog det bara 5 minuter att gå dit. När bussen närmade sej arenan så nära att man såg den så gick bussen sönder och det var bara att gå av och börja knalla. Efter att ha hämtat ut våra biljetter så gick vi ett varv runt arenan och konstaterade att dom nya arenorna är ju fina på insidan men väldigt trista på utsidan med bara stora köpcentras som närmsta granne.
Matchen mellan Reading-Nottingham Forest var en toppmatch i division 1 då båda lagen ligger på kvalplats med sikte på Premier League. Reading började matchen bäst men hade inte riktigt några faliga målchanser medans Forest hade några mycket bra chanser. Efter 20 minuter så blev spelet lite jämnare och man var lite fundersam över att det fortfarande var 0-0. I slutet av första så har Nottingham ett skott i insidan av stolpen men första halvlek slutar 0-0.
Några tusen Forest supportrar på plats i Reading före matchen
Andra halvlek börjar som första, och vi sitter bara och väntar på första målet framförallt från Forests Marlon Harewood som snurrar på friskt med Readingspelarna. I den 75:e min så kommer matchens enda mål då Readings Andy Hughes nickar in 1-0 och tar upp sitt lag på säkrare mark i kvaldramatiken.
Reading-jubel vid 1-0 målet
Efter matchen och en seg tågresa med tunnelbanebyte så kom vi till hotellet vid midnatt där vi mötte upp Sundsvalls boysen som hade varit på Tottenham - Man City. Lite snack på deras rum och några öl sedan tog inte många minuter innan man sov.
Lördag 19 april
Upp tidigt för att ta tåget till Cardiff där vårat kära Colu spelade. Det blev en ny resa ut till Ealing Broadway och lite mer strul med perronger och dyligt.
Eftersom Cardiffs supportrar inte gillar engelsmän så var man lite orolig för hur det skulle bli när vi kom fram. Det var ju inte charmigt i Swansea för några år . Men ju närmare Wales vi kom ju mer supportrar i konstiga färger kom det på tåget, det visade sig att det var två stycken rugby semifinaler på Millennium Stadium samma dag. Hela stan var full av poliser och rugby supportrar. Det var först när vi närmade oss Ninian Park som vi kände oss lite uttittade.
Matchen började i ett rasande tempo från hemmalaget och redan efter 2 minuter var man beredd att skriva 1-0 till hemmalaget (som jagade Crewe och en direktuppflyttning till division 1) när dom sköt ett skott i ribban från 25 meter. Bara två minuter senare gör Colchester oväntat 1-0 genom Karl Duguid efter att Cardiffs back skulle nicka hem bollen men i den starka motvinden missade han bollen och Duguid lobbade in bollen från 25 meter när målisen sprang ut. Sen tog det cirka 30 minuter innan Colchester ens kom nära deras straffområde då Cardiff pressade på nåt rejält med mycket hjälp av den starka vinden, utan att för den skull ha någon riktig målchans, endast några "tendenser" till chanser men ett mycket kompakt U's försvar höll emot.
Colchester för dagen i vitt, mot topplaget Cardiff City på Ninian Park
Med tio kvar av första så började vi få låna bollen även på den andra planhalvan och skapade några riktigt bra chanser. Värst hade Duguid som missade från 5 meter när han sköt över. Med vinden i ryggen så jämnade vi ut spelet i den andra och tog till och med över spelet. Men det var ändå en kontring som 2-0 målet kom på. Efter en hörna för hemmalaget som blev det till en snabb kontring då Scott McGleish vinner en närkamp vid sidlinjen och halvvägs in på Cardiffs planhalva och slår en lång pass till Kemal Izzet som är helt fri i straffområdet, han är så fri att han hinner ta ner bollen på bröstet och lägga den till rätta titta upp och se var målvakten är innan han enkelt slår in 2-0 till the U's i den 62:a minuten.
Nu börjar Cardiffs supportrar bli mycket irriterade och inte blir det bättre när deras bästa spelare Ainsworth blir utbytt två minuter senare. Med femton minuter kvar kommer matchens mål då Dean Morgan tar ner bollen på bröstet, vänder om och drar på en volley från 35 meter utan chans från målisen som fick bita i gräset en tredje gång. Efter 3-0 så tycker hemmalaget att det inte är nåt kul att spela fotboll längre, medan våra hjältar tycker precis tvärtom då vi kunde ha gjort ännu mer mål efter ett ribbskott och ett i stolpen. Cardiffs supportrar kräver managerns avgång och att vi ska få oss en ordentlig omgång utanför arenan.
Det var länge sedan man såg så mycket staket, nät och vakter
Hmm. Vi tycker att vi har jättekul som det är och undrar om Sam Hamman (ägare till Cardiff och multimiljonär som pumpar in pengar i laget) tittade på matchen och att det var lite slöseri på pengar.
Efter matchen så åkte de flesta hem med supporterbussarna utom vi förstås och en tredje person som bor i Sheffield. Dom var ju såklart tvungna att gå på muggen innan vi gick ut så vi kom SOLKLART sist från hela läktaren och där var bara Cardiffare (visserligen snälla) som tittade lite och gratulerade till en välförtjänt seger. Vi tackade och tyckte att dom kunde sluta med det då vi bara var tre stycken och inte hade någon lust att möta fel personer. Men allt gick bra och vi gick till en pub som låg en bra bit bort så det var inga problem. Väl där såg vi på rugbymatcherna på tv och bara gladdes åt segern.
Efter att ha ätit middag så gick vi in till stan och när vi kom till Millennium så tog den andra rugby matchen såklart slut och det bara vällde ut folk och fyllde alla pubar som vi hade tänkt gå på. Efter att ha letat i någon timme efter en pub som var ganska lugn så hittade vi en och där läste vi om matchen vi just vart på då tidningen redan hade kommit. Den lokala Walestidningen "Echo" skrev att Colchester skulle ha vunnit med 6-0 och att Cardiff inte ens var vatten värda, hehe.
Utanför Millenium Stadium på väg till stationen efter matchen
20.45 gick vårat tåg och efter några rundor till "baren" på tåget och lite kortspel så blev det till att besöka hotellbaren när vi kom fram strax efter midnatt. Där satt redan resten av vårat ressällskap som skulle göra oss äran att följa med oss till Luton matchen. Hotellbaren tog charmiga £6.50 för en dubbel Gin & Tonic så det blev visst bara en.
Tåget tillbaka till England. Firade vinsten med dryck och kortspel
Party på tåget efter 3-0 vinsten i Cardiff.
Tillbaka på hotellet i London där vi möter upp Sundsvalls maffian och Philip
Påskdagen den 20 april
Ingen match så det blev till att turista lite. Då vi hade lite ont om pengar så tyckte vi att vi skulle gå in till city. Det blev tillslut en promenad på 5 timmar genom ett påskstängt London. Kvällen rundades av tidigt då vi var väldigt trötta av allt gående och vi visste vad som väntade oss nästa dag.
Annandag påsk den 21 april
Vid 8-tiden satt vi i frukostrummet på hotellet och åt "dagen viktigaste mål". Vi tåg tåget från Liverpool Street Station strax efter 10.00 och anlände till Colchester en timme senare. Våra vänner från Sundsvall skulle bo i Colchester så dom tog taxi från stationen till sitt hotell medan Paul och jag gick till The Dragoon där vi skulle träffas. Vi han dock inte mer än några hundra meter innan vi kom till puben The Albert så vi beslutade oss för en liten paus. Då dom tog £3.00 för en flaska så blev det bara en och så vi var snart på väg igen.
Vid halv ett kom vi till slut till Dragoon där lunchen intogs. Den populära chilin avstods denna gång av säkerhetsskäl, dock inte av Rickard som inte lärt sig sen förra gången. Mötte upp med Philip samt hans kompis och en engelsman som bor i Norge. Lämnade för en gångs skull puben i tid.
Puben The Dragoon före matchen mot Luton
Matchen började med att Colchester pressade och hade några farliga chanser. I den 10:e minuter faller en hemmaspelare efter en närkamp i straffområdet och domaren blåser samtidigt som han ställer sig på straffpunken. Straff tror alla men domaren pekar ut mot hörnflaggan och dömer hörna. I den 15:e minuten kommer Luton i ett flygande anfall på vänsterkanten och gör 1-0 och sen tar Colchesters målvakt över och gör tre jättetavlor som gör att matchen slutar 5-0 till Luton, trots att Colchester har spelet och bl.a. ett ribbskott, ett stolpskott och flera bra räddningar av Lutons målis. Efter att ha sett diverse höjdpunkter på TV:n efter matchen så kan man konstatera att the U's kunde ha haft tre straffar om man jämförde vad andra lag fick för billiga straffar. Trots ett underläge med 4-0 i halvtid så stannade publiken kvar hela matchen och hyllade laget som trots allt gjorde en bra match. I den här matchen gjorde en ung Greg Hanford debut.
Barside under matchen mot Luton
Skoterraggare!
Efter herrmatchen så var det Colchesters damer som skulle spela mot Gillingham, men efter 10 minuter och 1-1 så tog törsten över, hehe. Vi gick ner till Salisbury och tog ett par öl samt sa adjö till Sundsvallsmaffian som skulle bo där över natten. Avslutade med ett par pints på Dragoon. Vi var kvar så länge som vi kunde utan att behöva springa till sista tåget. Eftersom vi var hungriga så blev det en äcklig kebab på vägen och sedan en språngmarsch som inte ens en dopad Ben Johnson hade klarat av. Hann med tåget med någon minuts marginal.
Vi stannar kvar ett tag och ser damernas match men gav snabbt upp för puben ..
I baren på nu rivna Salisbury Hotell. Efter-matchen deppande ...
Sundsvall, Stockholm och England efter den pinsamma förlusten mot Luton Town.
Tisdagen den 2 april
Det här var dagen då affärerna hade öppet igen så det blev en snabb shoppingtur på stan i London innan det var dags att för tredje gången åka ut till Ealing Broadway för att ta tåget till Bristol för match mellan Bristol City - Cardiff. Nu hade vi lärt oss vilken perrong tåget gick från. Denna gång fick vi sällskap av Dave, en Colchester supporter som ville hänga med.
Vid 17-tiden kom vi till Bristol och vi började gå mot Ashton Gate då vi hittade en pub som var allt annat än mysig. En helrenovering av både pub och gäster skulle inte skada. Det blev till att byta pub till puben på andra sidan kanalen som var mycket mysigare och där drack vi den lokalt bryggda cidern för £ 1.30 pint. Med andra ord, nästan gratis. Väl inne på arenan så var våra platser upptagna och vakterna brydde sig inte så det blev till att ockupera egna stolar. Det var ett enormt tryck på läktaren när denna hatmatch mellan "England och Wales" spelades, då Bristol ligger bara några kilometer från Wales.
Slutsignal mellan Bristol City och Cardiff City. Hemmajubel!
Matchen var jämn i den första halvleken och Cardiff hade den farligaste chansen med ett skott i ribbans underkant. Andra halvlek började med att Bristol tog över något och fick en omdiskuterad straff när linjedomaren vinkade för hands. Då vi satt två meter bakom linjedomaren så såg vi att det faktiskt var hands men det brydde sig inte Cardiffs spelare om. 1-0 på straffen och nu pressade Cardiff på för att få in en kvittering men i slutminuten så gör hemmalaget 2-0 på en kontring. Matchen får ett annorlunda slut då några spelare bråkar i några minuter och blir till slut utvisade, när sen matchen går igång så tar det bara fem sekunder innan matchen tar slut. Nu tänkte vi gå tillbaka till puben som vi var på innan men den hade stängt så då blev det till att gå till en pub som låg vid stationen men den var också stängd på grund av fotbollen vilket tyvärr alla pubar var denna kväll så det blev att vänta på stationen i lite över en timme innan tåget gick tillbaks till London. 00.55 var vi tillbaka i London och denna gång blev det faktiskt Paddington då dom öppnat stationen igen under kvällen vilket inte hjälpte Dave som hade sin bil parkerad vid Ealing Broadway...
Det blev en sen middag på KFC.
Onsdagen den 23 april
Sovmorgon. Ingen frukost, ingen som orkade gå upp. Vi köpte en lunch i snabbköpet som vi sen åt i Hyde Park där vi tittade på några småungar som spelade fotboll och vi skrattade högt när dom sparkade bollen över ett högt staket.
Flyget hem gick 18.30 så det blev till att fördriva tiden så bra som möjligt. Hemma vid midnatt mycket trött.
Tillbaka till Våra Resor
