Resa: Kryss mot Preston
Vi fortsätter med att lägga ut våra gamla resor. Turen har nu kommit till våren 1994 när Colchester möter Preston hemma
Datum
1994.03.25 - 1994.03.31
Colchester matcher
Division 3: Colchester - Preston 1-1
Övriga matcher
Premier League: Sheffield U - West Ham 3-2
Division 2: Leyton Orient - Wrexham 2-2
Division 1: Millwall - Luton 2-2
Deltagare
SwedishDad, Colu, Layer Road. Jonas
Reserapport
Colchester - Preston NE 1-1. Det var inte med alltför stora förhoppningar vi satte oss på tåget på Liverpool Street f v b till Colchester. The U's hade haft det ganska tufft i trean senaste tiden - Preston betydligt närmare toppen. Styrkta efter besök på Drury Arms intogs Barside. Och se, U's stretade emot ordentligt och lyckades fixa en poäng mot betydligt starkare motstånd. Halv revansch för 1-0-förlusten borta på Deepdale, således. Inte så många hängande mungipor under eftersläckningen.
Hela gänget inne på The Drury ... samt engelska vänner
Matchsnack på The Drury efter 1-1 mot Preston
Lagfoto ...
Sheffield U - West Ham 3-2
Premier League. Hyrbil till Sheffield i godkänd takt. Efter att ha virrat bort oss en smula i motorvägsavfarterna (ombyggnad pågick) körde vi väl inne i stan spik på Bramall Lane. Bilen parkerades och efter en stunds argumenterande med en pubägare just vi arenan - "nej, vi är inte West Hamfans - bara svenskar…" fick vi slå oss ned på puben. Helt plötsligt blev det helt svart i lokalen. Några biffiga vakter satte upp masonitskivor för huvudentréer och fönster. Enda dörren ut/in i puben var den som ledde till toan bland annat. Så gick det till när West Ham och dess fruktade firma väntades till stan.
Bramall Lane, Sheffield Uniteds hemmarena ...
... från en annan vinkel. Sliten men charmig
Matchen blev sevärd, spännande och målrik. Många norrmän (minst två bussar) plus deras dåvarande landslagscoach Egil "Drillo" Olsen och biträdande dito Arne Larsen var där för att beskåda Jostein Flo och Roger Nielsen. Den sistnämnde svarade för Sheffields segermål. "Drillo" måste ha njutit - det var många och långa bollar på Bengt! Resan hem gick fint - parkerade bilen utanför Hertz på Edgware Road cirka 01.30.
Leyton Orient - Wrexham 2-2
Division 2. Lång tunnelbaneresa till Leyton Stadium på Brisbane Road. Ett varv runt den rätt trista arenan. Hemmaspelarna på väg till match var tydligen överraskade över att se folk där drygt 90 min före kick off. Väluppfostrat hälsade de oss med ett -Hi lads! En mysig pub hittades nära arenan, stor och gammaldags. Och har du sett - Happy Hour alldeles före en ligamatch. Billigt, billigt och trevligt, trevligt.
Blåsigt och småkallt på vår ståplatsläktare bakom ena målet - vi var nästan ensamma där. Leyton, som vanligt i ekonomisk och placeringsmässig kris, började bäst och ledde med 2-0. Gästerna från Wales gav inte upp - de tilldömdes en straff som hemmafansen inte uppskattade och kvitterade så småningom. 2.643 såg en rätt trist anrättning.
Suddigt foto på Leyton Orient
Millwall - Luton 2-2
Division 1. Nya The Den, modern hightech, men ack så charmlöst. Typiskt nog hade läktarna redan börjat rosta efter knappt ett års användande. Och sedan den nya stadion tagits i bruk har Millwalls lejon slutat ryta. Det här var en match i matchen mellan målvakterna, Millwalls Kasey Keller och Lutons Juergen Sommer, var båda aktuella för USA:s VM-trupp. Och det märkliga inträffade att båda gjorde sig skyldiga till identiskt lika tabbar som gjorde att matchens slutade 2-2 (1-1) i stället för 0-0. Snyggaste dubbeltabben var lobbar från långt håll som studsade över dem. Och in. Jubel på läktarna … Om någon av dem nominerades vet jag faktiskt inte. Tilläggas kan att en viss John Hartson (elak redan då) svarade för Lutons kvittering till 2-2. Det kändes i hjärteroten att i mörkret efter matchen passera gropen där gamla, riktiga The Den en gång legat och där Millwall var fruktat, såväl på planen som på och utanför läktarna.
Millwalls The New Den
Utanför Wembley. Vi var biljettlösa till Ligacupfinalen Villa - ManU
Tillbaka till Våra Resor
