Resa: Två kryss och ute ur cupen
Ännu en titt i backspegeln. Nu är det 1997 och två matcher under som väntade.
Datum
1997.08.22 - 1997.08.28
Colchester matcher
Division 3: Colchester - Barnet 1-1
Ligacupen: Luton - Colchester 1-1
Övriga matcher
Division 1: QPR - Stockport 2-1
Premier League: Tottenham - Aston Villa 3-2
Deltagare
Layer Road
Reserapport
Då min syster fick för sig att gifta sig när Colchester hade premiär fick jag alltså åka någon vecka senare istället.
Åkte tidigt på fredagsmorgonen från Arlanda till Heathrow där jag sen tog mig till Paddington för jag hade inte fixat något hotell ännu. I Paddington finns det ju massor och det tog inte lång tid innan jag hittade ett mycket litet grekiskt hotell. Fanns egentligen ingenting förutom en säng och TV till för bara 17 pund per natt. Bredvid hotellet låg en spelbutik så jag lirade på 3-2 till Colchester.
Colchester skulle spela på Layer Road på fredagskvällen mot Barnet så efter att ha tagit in på hotellet åkte jag till Colchester där en sen lunch intogs innan jag hamnade på puben.
När väl matchen började så var det ju inte så mycket till match då båda lagen ville mer än vad dom kunde. Barnet tar ledningen efter en timme då Richard Wilkins i Colchester får en snedträff och bollen går till en mycket onödig hörna. På hörnan nickar Lee Howarth in 1-0 till bortalaget Barnet. En kvart senare får Wilkins revansch då han kvitterar efter en millimeterpass från David Greene. Även detta mål på nick.
Matchen slutar 1-1 och ingen var nog nöjd med det som visades på Layer Roads gräsmatta.
Ett kortare besök på puben efter matchen innan jag var tvungen att ta sista tåget till London igen.
På lördagen valde jag QPR mot Stockport mest för att där är det ju inga problem att få tag på en biljett. Först lirade jag 3-2 i spelbutiken bredvid hotellet innan jag tog rosa tunnelbanelinjen till Shepherds Bush. Hamnade på en pub innan jag köpte min biljett på ena långsidan av Loftus Road. Även denna match går väl inte till historien som speciellt upphetsande men QPR vinner med 2-1.
Efter matchen åkte jag in till centrala delarna av London innan pubarna i Paddington kallade.
Söndagen var spelfri i närområdet och min budget tillätt inte dyra tågresor norrut där det spelades boll. Åkte ut till Portobello Road som ju brukar ha marknader på söndagar. Ack så fel jag hade. Nu var det istället Notting Hill karnevalen som ägde rum med ½ million besökare. Har nog aldrig sett så mycket folk på samma ställe. Blev kvar där några timmar innan jag började röra mig hemåt igen. Att försöka ta tunnelbanan var ju meningslöst eftersom det var så mycket folk så jag gick hela vägen till Paddington. Inte så jättelångt kanske men jag var ju på outforskad mark men tack vare vägskyltar så kom jag tillslut hem igen.
Även måndagen var spelfri där enda matchen var uppe i Blackburn men även dit var det ju för dyrt och sen gick det heller inte att komma hem med tåget efteråt. Även denna dag gick i turistens tecken. Kvällen avslutades på puben där jag såg en fantastisk match på TV när Blackburn krossade Sheffield Wednesday med hela 7-2. Martin Dahlin hoppade in med en halvtimme kvar för Blackburn.
På tisdagen var det äntligen dags för fotboll igen när Colchester skulle försöka vända ett 0-1 underläge från hemmamatchen mot Luton Town på bortaplan. Luton spelar även en division högre så det blir ju svårt. Först gick jag och spelade på 3-2 till Colchester.
Tog sen Thames Link till Luton vilket kostade under 10 pund tur och retur. Kom tidigt till Luton så jag gick in i ett närbeläget köpcentrum där jag kollade runt i nästan alla affärer. När sen törsten tog över några timmar senare började jag röra mig mot arenan. Nu visste jag dock inte hur man kom dit så jag gick tillbaka till stationen för att titta på en karta. Nu råkade jag träffa några Colchesterkompisar där som skulle på en pubrunda först så jag hängde med dom.
Några pubar senare kom vi sen till Kenilworth Road. En arenan som man knappt ser då alla bostadshus ligger tätt intill.
Matchen är mycket bra och Luton tar rättvist ledningen efter bara en halvtimme. Efter det är det nästan bara Colchester som gör allt för att kvittera och sen även ta matchen till förlängning. I början av andra halvleken kommer utdelningen när Ian Hathaway får på en kanonträff och bollen letar sig upp i bortre krysset. Ivrigt påhejade av några hundra Colchesterfans försöker sen Colchester att få in segermålet men matchen slutar 1-1 och Luton vinner med 2-1 totalt. Efter ett kortare pubstopp i närheten av Lutons tågstation innan tåget tar oss till London.
På onsdagen skulle Tottenham möta Aston Villa på White Hart Lane. Åkte först ut till Tottenham och skaffade mig en matchbiljett och fick en jättebra plats på ena långsidan. Nu var det ju massor av timmar kvar tills matchen skulle börja så jag tog mig tillbaka till citykärnan igen där jag kollade runt men efter några dagar så tröttnar man ju på det. Åkte ut till matchen igen i lagom tid trodde jag men det hade hänt en olycka på tunnelbanelinjen så vi blev stående väldigt länge. Hann dock fram i tid och kom upp på läktaren precis när matchen skulle börja. Hittade rätt entré och rätt uppgång men sen kunde jag inte förstå var jag skulle sitta för som platsnummer hade jag bara “TV”! Förstod ingenting men så frågade jag en vakt och han sa att dom brukar ha TV kameror på den platsen när det är TV match. Han visade mig dit och det var ju helt perfekta platser på långsidan i höjd med straffområdet och inga pelare i vägen.
Matchen var mycket bra och välspelad där Tottenham vinner med 3-2. Eftersom jag hade spelat på 3-2 hela veckan borde ju jag vara glad men jag hade ju glömt besöka spelbutiken och sen blev det för ont om tid när jag sen kom ut till arenan. Dock var det väldigt kul att få se Gary Mabbutt göra comeback efter några års skadefrånvaro.
På torsdagen flög jag hem utan några dramatiska händelser.
En intressant vecka med både bra och dålig fotboll i ett stekhet England.
