Fulham inledde bäst och såg pigga ut. Därefter tog hemmalaget över och Harry Kane gjorde ett snyggt nickmål efter 25 minuter. Ett mål som påminde lite om Henrik Larssons mot Bulgarien i EM 2004. Hemmalaget tog sedan över mer och mer, ju längre av halvleken led. 


Fulham var däremot inte helt utan hopp. Bakom Bobby Reid och Ivan Cavaleiro på topp fick den ifrågasatte Ruben Loftus-Cheek återigen chansen. I norra London stod han för sin bästa insats hittills den här säsongen. Han visade sin styrka och det driv han haft när han varit som bäst i Chelsea. Han var också ytterst nära på att göra mål med en “halvbicakleta”.

Till den andra halvleken tog Fulham över initiativet allt mer medan hemmalaget backade hem. När Fulham anföll öppnade det däremot upp ytor bakåt. Något som passade perfekt för Heung-Min Son. Sydkoreanen var ytterst nära att sätta dit 2-0 när han rullade bollen förbi Areola, men fick retligt se bollen gå i stolpen och ut. Precis den tur Fulham behövde. 

Bara några minuter senare slog nyss inkomne Ademola Lookman ett inlägg som Ivan Cavaleiro av alla nådde högst på, 1-1! Portugisen som var iskall i huvudspelet mot Southampton fick nu en rejäl revansch och visade att han visst kan nicka. 

Den sista kvarten blev det aldrig något riktigt tryck från hemmalaget. Istället hade Fulham farliga kontringar och den viljan laget visade bådar gott för framtiden.

Dagens bästa: Areola gjorde flera klassräddningar idag och var en stor faktor till en poäng i norra London. Även Joachim Andersen stod för en strålande insats. Dansken har tillsammans med övriga försvarare fått till en fin kemi vilket bland annat visade sig i den offsidefälla man ställde när Spurs trodde att de gjort segermålet på stopptid. Andersen hade även några lovande offensiva räder, ett oväntat anfallshot för Fulham.