Head 2 Head - Queens Park Rangers
Manchester United reser söderut för ett möte med huvdstadslaget Queens Park Rangers. Det är toppen mot botten, ligaledarna mot tabelljumbon. Inför mötet har vi tagit kontakt med motståndarredaktionens Henrik Swende för att snacka upp lördagens match. Gustaf Granqvist svarar, precis som vanligt, å Unitedredaktionens vägnar.
Manchester United tågar på, senaste ligaförlusten registrerades den 17e november och under den senaste veckan har laget (i tur och ordning) utökat ligaledningen, spelat lika på Santiago Bernabeu och avancerat till kvartsfinal i FA Cupen. Queens Park kryssar maniskt men ligger likväl kvar på jumboplatsen. Finns det något som talar för en skräll på lördag – i sådant fall, vad?
Henrik:
Ska man se till tabellen och QPRs senaste insats i Wales så talar absolut ingenting för QPR. Men, ska man leta efter något som talar för en skräll så har Queens Park Rangers en tradition av att slänga bort matcher och poäng mot ”sämre” lag för att istället göra livet surt för topplagen. I slutspurten under våren 2012 slog man Liverpool, Arsenal och Tottenham på Loftus Road och under förra månaden misslyckades Chelsea, Tottenham och Manchester City alla att göra mål på QPR, givetvis med segern på Stamford Bridge som kronan på verket.
Gustaf:
Det skulle väl i så fall vara den eventuella mättnaden mixat med att QPR behöver en vinst så fruktansvärt mycket Oavsett hur bra det än ser ut den här våren så ligger förra årets platta fall hela tiden där på näthinnan som en påminnelse om att ingenting är klart för än Mancini gjort som den feta damen.
Matchen i Madrid är ett kapitel för sig, men insatsen mot Reading imponerade knappast. Statiskt spel, brist på kreativitet och utan Nanis bidrag hade det lika gärna kunnat sluta oavgjort. Det krävs att de som kanske inte tillhör den absolut bästa startelvan höjer sig ett snäpp till för att det här ska kännas så tryggt som poängen visar.
Senast lagen drabbade samman i november var QPR hopplöst cementerade i botten, Londongänget hade då bara skramlat ihop fyra poäng. Sistaplatsen abonnerar man fortfarande på, men ”säker mark” är inom räckhåll. United låg vid tidpunkten förvisso i topp, men spelet hade hackat betänkligt. Tidsperioden december och framåt är en enda lång framtidssaga. Vad har ”hänt” sedan i höstas? Vilken är den största skillnaden?
Henrik:
Precis före matchen på Old Trafford fick Mark Hughes ”äntligen” sparken och på läktaren satt en nytillträdd Harry Redknapp. Laget hade en helt annan balans på Old Trafford jämför med Hughes-eran och gjorde en klart godkänd kämpainsats trots 1-3-förlusten. Sakta men säkert har Harry Redknapp fått ordning på ligans virrigaste försvar, främst kanske genom att plocka bort Anton Ferdinand och Jose Bosingwa. Den pånyttfödde Julio Cesar var rent magisk i januari och det är märkligt att han fick vara kvar även efter januarifönstret. Nu gäller det bara att få ordning på anfallet om det ska bli något nytt kontrakt, det går inte att kryssa sig kvar!
Gustaf:
United har stabiliserats bakåt i och med Vidic återkomst, van Persie har tappat något i målfrekvensen men laget United har fortsatt att göra mål. I QPR har Harry i alla fall lyckats ta poäng, om än kanske lite för få men man läcker inte lika mycket längre. Det har varit ett januarifönster där framförallt Remy hämtats in och satt rejäl spets på offensiven.
Andy Johnson och Fabio saknas definitivt för hemmalaget, samtidigt är Cesar, Remy och Hoilett osäkra till spel. I United är Scholes definitivt borträknad, därtill är det tveksamt om Rooney och Jones kommer till spel. Vilket lag lider mest av avbräcken – och vilka förändringar ger skadorna upphov till?
Henrik:
Givetvis har QPR en betydligt tunnare bänk och utan Remy är det väldigt tunt framåt. Även om som sagt Julio Cesar varit i fantastisk form, så finns det täckning i form av Robert Green som gjort det bra när han fått chansen i FA Cupmatcherna i januari. Cesar var småskadad senast i Wales och fick ta på sig ett par mål, är han inte 110% fit for fight så är det lika bra han stannar på läktaren. Junior Hoilett har inte varit i form på flera månader och Tottenham-lånet Andros Townsend som kom i januarifönstrets slutsekunder har visat framfötterna direkt på yttermittfältet i hans ställe.
Gustaf:
QPR definitivt. De tre som är osäkra är några av Rangers absolut bästa spelare, Remy och Cesar kanske i absolut topp. United har visat under året att truppen är precis så bred som Sir Alex sa innan säsongen drog igång och man kan ställa en elva på benen som definitivt ska kunna slå QPR.
Rent spelmässigt påverkar det inte så mycket, i alla fall inte för Uniteds del. Vi kan ställa upp i en 4-5-1 likaväl som en 4-4-2 med ett relativt ordinarie manskap. Det har vi inte varit bortskämda med senaste åren.
QPR tog en sällsynt, men ack så meriterande, seger mot Chelsea strax efter nyår. Därefter har treorna uteblivit och enpoängarna har istället rullat in i en strid ström. Manchester United är inne i en period då allt annat än trepoängare överraskar, endast ett fåtal lag har haft förmånen att sno poäng från laget under säsongen. Hur ser poängfördelningen ut på lördag – vilka vinner matchen?
Henrik:
Ingen, det blir en mållös historia. Motivation slår klass, i det här fallet innebär det att QPR krigar sig till ännu ett kryss. Manchester United leder ligan överlägset och har Real Madrid i tankarna medan Queens Park Rangers slåss för sitt liv i sin ogästvänliga lilla gryta på Loftus Road.
Gustaf:
Det bör bli tre poäng med på färden till Manchester. Resultatet kan bli allt från 0-1 till 7-8.
