Alcorcón - Racing Santander1 - 0
Hull segrade trots tidig utvisning
23682 åskådare hade letat sig till KC Stadium, varav merparten hyste förhoppningar om att Hull skulle ta sin första Premier League-seger sedan mars 2010. De färska nyförvärven Huddlestone och Livermore tog plats på mitten och fick sällskap av en för dagen strålande Robert Koren. Men uppmärksamheten skulle stjälas av Yannick Sagbo och domare Michael Jones.
Det var knappast någon strålande fotboll det bjöds på när Hull välkomnade Norwich för den första Premier League-matchen någonsin lagen emellan. Norwich började hyfsat starkt, men spelet präglades under i stort sett hela första halvlek av felpass och dåligt vårdande av bollen från båda håll. Hull kom fram ett par gånger inledningsvis, främst genom Sagbo på långa bollar i djupled, men när han väl skulle spela in bollen fanns det inga medspelare i straffområdet.
Ändå var det Sagbo som skulle ordna den straff som gav hemmalaget chansen att ta ledningen. Ivorianen hann in framför Michael Turner på ett inlägg men revs ner precis som han skulle ta sats för att styra bollen vidare mot mål. Knappast någon soklar straff, men likväl klumpigt av Turner, speciellt eftersom Sagbo inte ens såg ut att kunna nå det höga inlägget. Robbie Brady såg påtagligt nervös ut inför straffsparken, men väntade kyligt ut John Ruddy och rullade in bollen i målvaktens högra hörn.
Ett par minuter senare får Norwich hörna. Sagbo och Turner går i klinch i straffområdet och en märkbart irriterad Sagbo hamnar sedan i tumult med Russell Martin i spelsekvensen efteråt. Sagbo antyder en "headbutt" mot Norwich lagkapten, och domaren Michael Jones som står precis bredvid, halar upp det röda kortet. Varken kommentatorer, spelare eller publik verkar fatta någonting och ett förbryllat sorl lägger sig över KC. Ytterligare reprisbilder låter förstå att utvisningen är någorlunda logisk.
Hull står sedan upp bra resterande delen av halvleken. Sone Aluko, som nu ränner runt ensam på topp, är nära att utöka ledningen sedan han vänt bort Turner med en ytterst läcker vrickning, men sedan skruvat avslutet en bit utanför Ruddys stolpe. Aluko var glimtvis magnifik och hade tidigare också frispelat en framrusande Livermore i djupled med en klackspark. Livermore avslut styrdes dock över av Ruddy.
Norwich bytte in Robert Snodgrass i halvtid och gick ut efter vilan och försökte forcera framåt direkt. Man lyckades också trycka tillbaka Hull, som dock stod emot och inte lät Norwich skapa några egentliga farligheter. Nathan Redmond oroade ofta när han skar in centralt i banan, men antingen var avsluten för tama eller besluten inte de bästa av 19-åringen.
Klockan tickade och med mindre än en halvtimme kvar att spela skulle Norwich få sin bästa chans för dagen. Ett inlägg från vänster möttes perfekt av van Wolfswinkel, som med en stenhård nick från nära håll tvingade McGregor till en vacker reflexräddning. Antingen var det Hulls försvarsarbete eller Norwich oförmåga och idéfattigdom som gjorde att detta i princip var den enda riktiga farlighet man skapade. Van Wolfswinkel hade förvisso också en läcker nedbröstning till Tettey, som emellertid inte lyckades förvalta läget från straffområdetskanten, utan drog halvvolleyn en bra bit utanför. Hull såg mycket kompakta ut och låg tätt packade med åtta man utanför eget straffområde.
Hull fick till ett par utsökta kontringslägen mot slutet, men varesig Boyd eller Graham hade skärpa och bestämdhet nog att förvalta något av lägena. Boyd snurrade friskt med Norwich-försvaret i straffområdet vid ett tillfälle, men inlägget mot bortre stolpen blev för långt.
Ett alltmer uppgivet Norwich såg sedan Hull spela av de sista övertidsminuterna med små nätta passningar runt de håglösa kanariefåglarna. Jublet var stort när domare Jones satte pipan i munnen och förkunnade att matchen var över.
Segern var inte på något sätt var orättvis. Hull låg efter utvisningen rätt i sina positioner och visade upp ett försvarsspel som bara släppte till en egentlig måchans. Trots att man var en man mindre i 70 minuter avgår man alltså med segern.
Huddlestone och Livermore gjorde båda bra insatser på mitten och kompletterar varandra utmärkt. Huddlestone kommer självklart att vara mycket viktig för Hull i år. Idag bidrog han med kyla och spelsinne, men tröttnade betänkligt i andra halvlek och stod för en del bolltapp som kunde ha resulterat i farligheter för Norwich. Förutom nedan nämnda spelare bör även James Chester lyftas fram. Mittbacken såg inte lika osäker ut som mot Chelsea och stod för två magnifika brytningar i kritiska lägen.
Bäst i Hull
Curtis Davies
Man of the match! Styr backlinjen och visar en enorm vilja och säkerhet när han avvärjer Norwich inspel i boxen. Tar i andra halvlek, som ensam spelare förutom bollförande Aluko, en maxlöpning hela vägen från eget straffområdet och fixar fram en hörna, under en period då Norwich permanent hade bosatt sig på Hulls planhalva. En heroisk indivudell prestation som för tankarna till självaste Teddy Lucic och dennes räd mot England under VM 2002. Davies spelar dessutom större delen av andra halvlek med svart bandage runt skallen.
Robert Koren
Slet som ett djur i andra halvlek och gjorde enligt många sin bästa match i Hull-tröjan på minst två säsonger.
Allan McGregor
Agerade med pondus och självklarhet vid höjdbollar in i straffområdet och gjorde en vass räddning på van Wolfswinkels nick från nära håll. Imponerade för andra matchen i rad och ser ut att bli en riktigt lyckad värvning.
Matchfakta
Hull: Allan McGregor, Ahmed Elmohamady, James Chester, Curtis Davies, Maynor Figueroa, Tom Huddlestone, Jake Livermore, Robbie Brady (George Boyd 80), Robert Koren (Liam Rosenior 83), Sone Aluko (Danny Graham 72), Yannick Sagbo.
Norwich: John Ruddy, Russell Martin, Steven Whittaker, Bradley Johnson (Robert Snodgrass 46), Michael Turner, Jonny Howson, Ricky Van Wolfswinkel, Leroy Fer, Javier Garrido, Nathan Redmond (Wes Hoolahan 73), Alexander Tettey (Johan Elmander 65).
Bollinnehav: 46-54
Skott: 6-13
Skott på mål: 1-4