Hur Real hjälpte United efter München-katastrofen
Den rivalitet som är idag mellan dessa två klubbar har inte alltid varit lika fientlig. Här är en del från historien kring vänskapen mellan Bernabeu och Busby, i en tid då United behövde som mest hjälp och då de fick den från sina spanska rivaler.
De sägs vara värsta fiender: socialisterna från Stretford End och klubben som backades upp av Franco och vars supportrar har vandaliserat Manchester Uniteds akademi.
Vem har väl glömt hatet i Sir Alex Fergusons ord då han för knappt fem år sedan, när Real Madrid var på jakt efter Ronaldo, sa att de var en ”maffia” till vilka han inte skulle sälja ”ett virus.”
Men relationen mellan klubbarna, som har svalnat lite sedan Jose Mourinho flyttade till Spanien, har en mycket lyckligare historia. Inte minst den delen som handlar om den omtalade vänskapen mellan Santiago Bernabeu, den gamla Madrid-presidenten, vars namn numera står på arenan för kvällens drabbning, och Sir Matt Busby för 50 år sedan.
Historien har kommit till ytan genom John Luddens bok A Tale of Two Cities: Manchester and Madrid 1957-1968 och Ludden berättade för The Independent att han var förvånad att det är sådan fientlighet klubbarna emellan idag. ”När man ser tillbaka i historien och ser vad Real Madrid gjorde för United efter München,” sa han, ” är det otroligt.”
Den här värmen mellan Bernabeu och Busby växte utifrån ömsesidig respekt för varandras lag, och ledde till ett antal anmärkningsvärda exempel på generositet och välgörenhet när United hade det som svårast. Det började under semifinalen i Europacupen i april 1957, som Madrid vann 5-3 sammanlagt efter två möten, där de pressades i ett nervkramande andra möte till 2-2 på Old Trafford.
Bernabeu var så imponerad av inställningen och kvaliteten hos de unga spelarna i United att han erbjöd Busby att jobba för honom. Men skotten var desperat att få vinna i Europa med United, så han tackade nej.
Tio månader senare hände det som inte fick hända. Flygplanet som Uniteds unga lag skulle flyga hem med, kraschade inte långt från München och åtta spelare, tre ledare och 10 andra fick sätta livet till. De hade precis vunnit kvartsfinalen i Europacupen. Busbys dröm om att erövra Europa såg ut att vara förlorad.
United förlorade semifinalen mot Milan tre månader efter kraschen men Milan blev slagna med 3-2 av Real Madrid i finalen. Bernabeu dedikerade vinsten till sina bortgångna vänner från Manchester och erbjöd till och med bucklan till United, som de dock tackade nej till.
Om det erbjudande var av rent symboliskt värde förekom det även förslag av mer praktisk karaktär, framförallt det faktum att Real erbjöd United att låna världens vid den tiden bästa spelare, Alfredo di Stefano, ”Den Blonda Pilen,” över säsongen 1958-59. ”Bernabeu pratade med Di Stefano om detta,” sa Ludden. ”Han var villig att åka till slutet av säsongen, United skulle betala hälften av hans löner och Madrid andra hälften.” Men engelska fotbollsförbundet stoppade övergången eftersom han skulle ta en potentiell engelsk spelares plats.
Så Madrid hjälpte till på andra sätt. De tillverkade en minnes-banderoll med namnen på de döda som de kallade ”Champions of Honour,” som såldes i Spanien för att samla in pengar till United. De erbjöd de skadade och sörjande att återhämta sig på Madrids lyxiga anläggning i Spanien helt gratis.
De anordnade även ett antal välgörenhetsmatcher mellan de två lagen. Så väl som de de mänskliga och sportsliga kostnaderna, hade München-katastrofen drabbat Uniteds finanser hårt. Real Madrid tog vanligtvis en avgift på £12 000 för sådana matcher, men Bernabeu sa till United att ”betala vad de hade råd med.”
De här matcherna var dock mer än bara välgörenhetsmatcher. ”United kunde inte ens drömma om Europa, det handlade mer om att hålla sig kvar [i första divisionen],” sa Ludden. ”Så Busbys tanke var att hålla idén om Europa vid liv för fansen och spelarna. Det visade spelarna nivån – som Ferenc Puskas och Di Stefano – som laget var tvunget att nå upp till för att komma tillbaka och tävla i Europa.
I oktober 1959 vann Madrid den första vänskapsmatchen med 6-1 framför 61 000 på Old Trafford, där Di Stefano, Puskas och Francisco Gento var fantastiska.
Madrid vann även det andra mötet en månad senare med 6-5, en makalös match som sågs av 80 000 förtrollade supportrar som applåderade båda lagen när de gick av planen. Den kvällen organiserade Madrid en välgörenhetsmiddag för de sörjande familjerna för München-offren under vilken Bernabeu sa att Busby var ”inte bara den modigaste, utan den största mannen jag någonsin träffat inom fotbollen.”
Till nästa vänskapsmatch, i oktober 1960, var Puskas och Di Stefano tveksamma till spel på grund av småskador. Bernabeu frågade Busby om han ville skjuta på matchen men Uniteds manager insisterade, och menade att Madrid ”hade blivit som familj.” Puskas och Di Stefano var så imponerade att de spelade ändå och hjälpte till att skapa ännu en klassiker, som Madrid vann med 3-2.
United började knappa in och i nästa vänskapsmatch i december 1961 slog de Madrid med 3-1, och även nästa September med 2-9 på Bernabeu. United vann det året FA-cupen, den första titeln efter München, och ligatiteln följde därefter innan Europacupen 1968, där United bekämpade Madrid i semifinalen på vägen till titeln som Busby hade drivit sitt ombyggda lag mot i 10 år.
”Om det skulle vara några, är jag glad att det var de,” sa en vördnadsfull Bernabeu efteråt. Han hade utan tvekan spelat sin roll i deras återuppståndelse.
Källa: The Independent
