Wycombe - Rochdale
Inför Albion – Liverpool
Steve Clarkes första match
Så var det dags säsongspremiär igen efter en lång, men inte särskilt händelserik sommar. Efter att till FA flyktade Roy Hodgson ersatts av Steve Clarke har Albion fortsatt sin ospektakulära, riskminimerande strategi på transfermarknaden. Det viktigaste för en klubb som vår är att behålla de bästa spelarna och det har vi gjort även i år. Bland spelarförlusterna är det väl bara Paul Scharner som är riktigt namnkunnig, men vi hade option på att förlänga hans kontrakt och valde att inte göra det.
I Scharners ställe signades 24-årige mittfältaren Claudio Yacob med meriter från Argentinska landslaget på fri transfer från Racing Club de Avellaneda. Därutöver har även forwarden Markus Rosenberg signats på fri transfer från Werder Bremen. Dessutom har klubben lånat in yttermittfältaren Yassine El Ghanassy från belgiska AA Gent och forwarden Romelu Lukaku från Chelsea.
Jag är helt nöjd med dessa förstärkningar, även om ingen idag känns given i startelvan, men skulle gärna se att vi förstärker försvaret innan transferfönstret stänger. Som det är nu litar jag inte fullt ut på mittbacksalternativen bakom de givna, McAuley/Olsson, och vi saknar dessutom en specialiserad vänsterback. I och för sig kan Jones, Jara och unge Hurst inte bara spela högerback utan även till vänster, enligt vad som sägs från klubben, så vi sitter inte helt i sjön om klubbens enda vänsterback, Liam Ridgewell, skulle bli skadad/avstängd.
Roy Hodgson föredrog att spela 4-4-2, även om vi spelade 4-5-1 då och då. Det ska bli intressant att se hur Steve Clarke väljer att formera laget. I träningsmatcherna har vi använt oss av de flesta möjliga sifferkombinationerna. Dock att fyrbackslinjen har hållts intakt. Det finns ingen anledning att justera i det som har fungerat, menar man. Däremot ska vi försöka bli lite mer spelförande än tidigare. Framför allt på hemmaplan där Roys försiktighet retade många. Vi får se hur det går!
I genrepet mot Nottingham Forest spelade vi hursomhelst med en uppställning som kallades 4-2-1-3 från officiellt håll, och eftersom vi vann den matchen komfortabelt med 2-0 måste man väl gissa att det är så vi ställer upp även i premiären.
Det som kan sätta käppar i hjulet för det är att James Morrison skadade foten i Skottlands landskamp i onsdags. I skrivande stund är han högst osäkert startande. Dessutom har ”reserven” för den offensiva mittfältsrollen, otursförföljde Graham Dorrans, spenderat den senaste veckan på intensivvårdsavdelning med sin 3 månader gamla dotter, så han är också högst osäkert spelande. Vi har dock fler offensiva krafter att spela där, om vi vill fortsätta med 4-2-1-3, (Brunt, Gera etc) men jag tror att det skulle vara ett stort avbräck om de två som vi har spelat in där inte kan spela.
Det som oroar mest är dock att Jonas Olsson fick en smäll i landskampen mot Brasilien. Han ska också bedömas av läkarteamet och kan han inte spela lär vi förlora. Det brukar vi nämligen göra när han saknas. I och för sig har trolige ersättaren Craig Dawson blivit 22 år gammal nu och kommer från OS-spel med Storbritannien, så vi kanske inte ska ge upp helt på förhand. Vi har stora förhoppningar på Dawson.
I övrigt rapporterades Shane Long skadad när han missade Irlands landskamp i onsdags, men han säger själv att han hade kunnat spela och att han är frisk och lagkaptenen Chris Brunt, som har missat större delen av försäsongen pga en vadskada, fick 20 minuters speltid i genrepet och följde upp det med en halvlek för Nordirland i onsdags men han är nog ännu inte aktuell för startelvan. Inte heller Markus Rosenberg har nått full matchform, efter att ha missat större delen av försäsongen, och får nöja sig med en plats på bänken som bäst. Skulle tro att detsamma gäller för Chelsealånet Lukaku som anslöt till truppen för en vecka sedan.
För att göra det enkelt för mig gissar jag att både Olsson och Morrison kommer kunna spela och att vi ställer upp som i genrepet. Då blir det alltså enligt nedan.
Gissad startelva (4-2-1-3):
Foster
Reid McAuley Olsson Ridgewell
Yacob Mulumbu
Morrison
Odemwingie Long Gera
Hur går det då? Mötena med Liverpool har de senaste åren varit extra uppmärksammade genom Roy Hodgsons förflutna där. Detta fortsätter nu eftersom Steve Clarkes senaste adress var just Liverpool. Dessutom jobbade Clarke och nye Liverpool-managern Brendan Rodgers tillsammans under Mourinho i Chelsea, så det är många ögon som kommer följa den här matchen. Vi har genom åren haft patologiskt svårt för Liverpool, men båda de två senaste säsongerna har vi vunnit ett av de två mötena, så jag betecknar förbannelsen som bruten. I första matchen för säsongen, dessutom mellan två lag under ny ledning kan vad som helst hända, men jag hoppas och tror att vi, nu när vi för en gångs skull får starta säsongen med en hemmamatch, kan börja säsongen med poäng. Liverpool har dock fördelen av att redan ha spelat tävlingsmatcher i Europa League, så jag nöjer mig med oavgjort.
COME ON YOU BAGGIES!