Millwall - QPR
Inför Millwall v QPR
Efter två nesliga 1-2 förluster mot Brentford och Bristol City trots fint spel trodde man att QPR skulle knyta handen i fickan i regnet i Huddersfield. Men istället knöt man inte ens skorna och resultatet blir en menlös 0-2-förlust. På tisdagskvällen ges en ny möjlighet till uppryckning framför Skys TV-kameror i bortaderbyt mot Millwall, i en match där försnacket tyvärr till stora delar handlat om annat än fotboll.
Nej, det var inte mycket som var upplyftande uppe i Huddersfield i lördags. T o m vädret var, precis som när en stor svensk delegation Rangerssupportrar besökte stan i februari, något som kommentatorerna beskrev som ”Filthy” – även om det den här gången var fritt från orkanvindar på stans gator och torg. Försvarsspelet var håglöst och anfallsspelet impotent. Punkt.
I backlinjen var den stora syndaren Todd Kane som istället för att stöta på Josh Koroma när han kom rusande i tredje matchminuten, helt enkelt bara gick ifrån honom och Koroma tilläts ostört skruva in ett tidigt 1-0. 5 minuter innan paus var det dags igen, Kane orkade inte ta hemjobbet när Harry Toffolo kom igenom och mittbacken Rob Dickie hann inte fram i tid för att förhindra 2-0. Resten var en tröttsam historia där QPR bara orkade med 3 skott på 90 minuter fotboll, ett mönster som känts igen allt för ofta den här hösten.
Det vore väldigt märkligt om inte Todd Kane fick plikta en minst en match till förmån för Osman Kakay. Även Conor Masterson borde få en chans igen istället för Yohan Barbet, men tyvärr så kommer nog manager Mark Warburton envisas den 27-årige fransmannen bredvid Rob Dickie. På vänsterbacken finländaren fick Niko Hämäläinen starta istället för Lee Wallace och lär få chansen igen.
På mittfältet har generalen Geoff Cameron undan för undan tappat lite av sin glans och med kort tid mellan matcherna så lär nog Dominic Ball få starta i hans ställe. Ilias Chair och Tom Carroll börjar hitta rätt i sina roller och Chris Willock som kom på free transfer i oktober har efter 8 inhopp nu fått starta 4 matcher i rad och gjort det bra trots att 3 av dem slutat med förlust. Däremot känns just nu största stjärna Bright Osayi-Samuel är lite distraherad av det som händer utanför planen. Han har under flera månader förhandlat om ett nytt kontrakt, men en så länge har förhandlingarna varit resultatlösa. I somras nobbade 22-åringen, vars kontrakt går ut till sommaren 2021, ett anbud från belgiska FC Brugge och hoppades på en flytt till Premier League. Därifrån hördes dock inte tillräckligt starka lockrop utan nu ligger istället de skotska storklubbarna Glasgow Rangers och framförallt Celtic närmast till hands i januari. Men starta mot Millwall kommer han få göra, QPRs brist på bredd i truppen tillåter inte att man petar lagets bästa spelare.
Till säsongen 2020/21 lyckades QPR äntligen signa tre stycken anfallare, istället för att säsongen innan vara helt beroende av inlånade målskyttar. Skottlands landslagsstriker Lyndon Dykes från Livingston är ohotat förstaval när Mark Warburton plitar ned sin lineup, men trots allt slit har skotten bara lyckats med ett enda spelmål på 13 starter. Bakom honom har Macauley Bonne visserligen bättre målskänsla med två mål på sina 13 matcher (merparten inhopp), men han verkar inte hitta rätt i sin roll. 19-årige Charlie Kelman anslöt i oktober från Southend, mest för att spelas in i QPRs utvecklingslag under säsongen, men har fått chansen med två inhopp senaste veckan till följd av Dykes och Bonnes ineffektivitet framåt. Rangordningen är fortfarande tydlig och oförändrad, men Kelman lär nog snart gå om Bonne och nog få mer än sina vanliga 10 minuter mot Millwall.
Under den gångna veckan har publiken äntligen fått släppas in på de engelska arenorna. 2000 svältfödda supportar har de flesta klubbarna valt att ta in och Queens Park Rangers kommer lotta ut sina platser till de säsongskortsinnehavare som vill se livefotboll igen. Det var väldigt uppfriskande att få höra annat än förinspelade ramsor i helgen i Premier League och the Championship, men på the Den mellan Millwall och Derby var det inte lika muntert.
Under säsongsinledningar har klubbarna valt att gå ner på knä som ett antirasistiskt budskap och till stöd för Black Life Matters-rörelsen. Queens Park Rangers fick utstå en del kritik när man tillsammans med Coventry i en match i september valde att avstå från att gå ner på knä. Klubben svarade stenhårt med att säga att gesten blivit till mer av ett PR-jippo och att det krävs mer handling än symboler som knän och t-shirts för att komma till rätta med rasismen i samhället. Få klubbar har gjort så mycket i kampen på rasism som QPR, det yttersta exemplet är att hemmaarenan Loftus Road istället för ett sponsrat företagsnamn bär namnet (Kiyan Prince Foundation Stadium) på en knivmörda färgad 15-årig kille i klubben.
Före Millwall v Derby i helgen möttes spelarnas knäande före avspark av kraftfulla burop från de 2000 Millwall-supportrarna som kommit till the Den. Man kan väl gissa sig till att vreden inte enbart var ett bevis på att man tyckte att knät var ett för svagt inslag i kampen mot rasism utan att man ledsnat på att klubben använt sina spelare som politiska verktyg för ett budskap som inte är 100% förankrat hos klubbens anhängare och nu inte ödslade en sekund på att visa vad man tyckte.
Så, inför matchen har QPR gått ut med att man tillsammans med Millwall kommer gå ut på planen med en banderoll med antirasistiskt budskap samt att några av spelarna återigen kommer gå ned på ett knä och resten stå skuldra mot skuldra med sina derbyrivaler. Millwall väljer att beskriva banderollen inte som ett stöd för den lite laddade Black Life Matters-rörelsen utan kallar det ett stöd för Kick It Out och Show Racism The Red Card och klargör att den supporter som gör sig skyldig till rasism på klubbens läktare har en livslång avstängning att vänta.
Nåväl, återstår att se vilken reaktion det blir den här gången inför Skys TV-kameror. Vi får hoppas allt går väl och att vi får njuta av en efterlängta derbyseger för Rangers!
