Tondela - Benfica
Inför QPR - West Bromwich Albion
Lördagens match mot West Bromwich Albion blir ett viktigt prov för QPR – kan man visa att den offensivt svaga insatsen borta mot Norwich bara var en tillfällighet och att man kan klara av att bibehålla de senaste omgångarnas härliga spel även framöver eller är hissen på väg ner i tabellen?
I matchen mot Norwich höll man ihop bra på mitten under hela matchen, men när man skulle ta sig in i kanariefåglarnas straffområde blev man plötsligt väldigt blyga, till skillnad från den respektlösa offensiv man visat upp mot Manchester City och framför allt mot Stoke då man högg på allt som rörde sig.
Neil Warnock brukar gärna vaska om lite i laget efter svagare matcher, men nu har han något bakbundna händer, dels pga lite skador i truppen och dels på grund av att spelarna på bänken inte riktigt tagit chansen när de fått den på sistone. Det pratas lite här och var om skadekris i QPR, men det är en krigsrubrik som jag inte riktigt skriver under på. Efter transferfönstrets sista-minuten-shopping så har Rangers trots allt skaffat sig lite djup i truppen, även om man givetvis inte kan mäta sig med topplagen i ligan. Går någon sönder eller blir avstängd så kliver i värsta fall en stabil kugge från fjolårets startelva som sprang hem seriesegern i the Championship in och tar över stafettpinnen utan att göra bort sig allt för mycket.
Men, ”kris” är nog ett begrepp man kan använda på målvaktssidan. Jag vet inte vad Groundkeepern på Britannia Stadium lagar gropen mellan stolparna med, men ett hett tips är att det kan röra sig om betong. Först skadade sig reservkeepern Brian Murphy på uppvärmningen och sedan gick Paddy Kenny sönder men pressade sig att spela matchen klart matchen då man inte hade någon mer målvakt på plats att tillgå, båda två är borta en tid framöver med benmuskelskador.
Mot Norwich hoppade därför tredjemålvakten Radek Cerny och gjorde trots att det bara var hans tredje match på 18 månader en okay insats. De två insläppta målen kan snarare tillskrivas ett mer än lovligt passivt försvarspel och Cerny stod bland annat för en härlig räddning på Morisons friläge. Försvarspelet har precis som mot Norwich varit ganska svajigt under inledningen av säsongen. Rekordförvärvet (för inte hann väl förre Chairmannen Gianni Paladini blåsa upp ännu en transfersumma i PR-syfte?) Anton Ferdiand har tagit plats som en stabil härförare men runt om honom har det blandats och getts en del. Ytterbackarna Young och Traore har främst utmärkt sig offensivt. Young har gjort mål två matcher i rad och Traore har till på köpet blivit uppgraderad till yttermittfältet och högerbacken från det Championshipvinnandelaget, Clint Hill, har klivit in i startelvan igen efter att återkommit från en utlåningsperiod hos Nottingham Forest. Ferdiands parhäst i mittförsvaret har varierat lite över säsongen pga skador, för tillfället håller den rutinerade Gabbidon platsen trots att han sett allt annat än följsam ut mellan varven.
På mittfältet kommer kapten Joey Barton tillbaka från avstängning och kan förhoppningsvis tillföra det offensiva mod som saknades senast på Carrow Road. Den andra innermittfältaren Faurlin har en bra bit kvar till toppformen, kan han vakna till liv igen mot WBA? Även Shaun Wright Philips hade en av säsongens svagare eftermiddager mot Norwich och dessutom blev skadad och utbytt i slutet av matchen och lämnade arenan på kryckor. Skadan var inte så allvarlig som först befarat, men han är ett osäkert kort inför matchen mot the Baggies. Möjligen kan det öppna för en återkomst för Adel Taarabt som komma att tas till nåder igen efter urusel säsongsinledning, även om de officiella förklaringen hetat att han suttit på grund av magsjuka och landslagsuppdrag. På högerflanken lär nog Traore få flytta upp från sin normala ytterbacksplats igen efter bra insatser mot Stoke och Norwich där han framför allt visat prov mot sin härliga speed.
På topp råder det ingen större tvekan om den fullständigt glödhete blåtire- och mustageprydde islänningen Heidar Helguson tar en tröja efter plötsligt vaknat till liv och levererat 5 mål på 6 senaste matcherna. Bredvid honom startar nog Jamie Mackie igen, även om Jay Bothroyd kommer allt närmare att återta ”sin” plats.
Sverigebekantingen Roy Hodgson, som spenderade 14 säsonger i Sverige och tog åtskilliga SM-guld med Halmstad och Malmö FF, kommer till Loftus Road med sina Albions i lite medvid. Laget har haft ett ganska tuffa motståndare i årets Premier League och får nu möta en rad på pappret lättare motståndare. I WBA har svenske vice-kapten Jonas Olsson startat samtliga matcher så här långt och laget parkerar för närvarande på en 14-plats och där omkring lär man nog hamna då man är lite för bra för att dras ner i bottenträsket men samtidigt saknar kvalitetsspelarena för att kravla sig upp på den övre halvan. Senast i förlustmatchen hemma mot Tottenham (1-3) spelade man fint men hade man en del oflyt och förlorade dessutom ungerska landslagskaptenen Zoltan Gera på en långtidsskada.
QPR och WBA har mötts en del hel de senaste säsongerna, tack vare WBAs roll som ständigt jojo-lag mellan Englands två högsta divisioner. När favoritlaget håller till i the Championship så ses tv-matcher framemot som ett barn längtar efter tomten, kalendern har ett märke för starttiden av en tv-sändfotbollsmatch flera månader i förväg. Just WBA var ständigt återkommande motståndare till QPR i dessa tv-matcher, men det blev ofta riktigt mörka tillställningar för tvärränderna. De senaste 5 säsongerna har man mötts 6 gånger med bara 1 QPR-seger, 2 oavgjorda och 3 WBA-segrar.
Hösten 2007 var händelserik för QPR, nya ägare räddade klubben från konkurs men resultaten uteblev. TV-matchen borta mot WBA (1-5) är fortfarande en av de absolut blekaste insatserna jag sett Rangers göra och gudarna ska veta att det finns en del att välja ibland. Dåvarande managern John Gregory fick höra sånger från Albion-fansen om att han skulle få sparken på måndag, log till svar och mycket riktigt blev han Flavio Briatores & co första tränareoffer måndagen efter match – det första av sex på drygt två år.
Hösten 2009 var det på nytt dags för tv-match mellan WBA och QPR, även denna gång gjorde Rangers en bedrövlig första halvlek, så illa att jag lämnade sportbaren i halvtid och gick hem för att slutet hemma istället trots att man bara låg under med 0-1. Och självklart, när jag kom hem hade man på något sätt vänt matchen på kort tid och ledde med 2-1! Men, som vanligt under den här perioden klarade man inte av att hålla en ledning i Championship utan släppte in 2-2 i 94:e matchminuten… Visst, hade man som nu blivit bortskämd fått se sitt lag i TV varje vecka så hade kanske inte de här två TV-matcherna mot WBA satt sig så djupa spår i själen, men i the Championship är det en annan femma. Det är nästan så att man önskar alla Chelsea-fans som hotar avsluta sina Viasat-abonnemang så fort en CL-match mot en anonym motståndare inte visas i någon av huvudkanalerna någon gång får smaka på en säsong tillsammans med TV4 Sport och deras ständiga misshandlande av the Championship.
Nå väl, vi får hoppas att Rangers bär med sig det senaste mötet lagen emellan från våren 2010 när man i Neil Warnocks debutmatch som QPR-manager slog WBA med 3-1 efter mål av Arsenal-lånet Jay Simpson, Connolly och Buzsaky.
C’mon you R’ssss!
