ITFC SWEDENS LÖRDAGSPANEL - VECKA 39
Idag står Pelle och Dan för panelmedverkan. Fortsätter det inledande poänginsamlandet i samma takt, vad är det för uppställning som är optimal och var på planen ska man egentligen spela Dozzell? Om ni vill ställa Nigge, Dan eller Pelle mot väggen så har ni chansen på årsmötet i eftermiddag kl 15, se separat inbjudan. Eller så kommer ni bara dit och umgås som vanligt folk. COYB!
Vi leder alltså serien via sex vinster och tre oavgjorda (således obesegrade så långt), har släppt in fyra mål på nio matcher, hållit nollan i de fem senaste och gjort 16 baljor framåt. Vad har imponerat på dig mest hittills?
Pelle: Jag är inte översvallande imponerad av vad jag hittills sett laget åstadkomma rent spelmässigt, däremot så är jag väldigt imponerad av lagets ”coolness”, typ; vi gör ett mål och sen håller vi tätt, bara. För vi kan det. För vi är bättre än våra motståndare. Tämligen diametralt till föregående säsong, alltså. Och kanske är detta det som har varit viktigast för Lambert att fixa, d.v.s. att göra ett looser-lag till en…..vinnande best. Nästa steg blir till att identifiera lämplig spelmodell samt att förankra och utveckla denna. Men där är vi inte riktigt än. Eller förresten det är vi kanske, åtminstone delvis. Spinner vidare på ämnet under fråga nr. 2.
Dan: Att vi faktiskt lyckas vinna matcher som ser relativt jämna ut, och fast vi inte alltid har övertygat. Att vi har den där lilla udden som lag i medgång har, och som vi inte hade förra säsongen. Och det tror jag att Lambert har en stor del i. Det verkar som om han har lyckats entusiasmera spelarna och fylla dem med tro på sig själva. Och det är stort. Sen gäller det att hålla kvar det hela säsongen ut, men vi är i alla fall på rätt väg; känns det som nu. Sen är ju givetvis allt det du räknar upp imponerande, och särskilt i relation till förra säsongens kräftgång.
Den här 3-5-2-uppställningen på bortaplan. Är det så vi ska spela? 4-4-2 hemma? Är det bra att hålla på och skifta fram och tillbaka?
Pelle: Om du har en bred trupp med flexibla och bollskickliga spelare så tror jag inte att skillnaden mellan de två systemen är speciellt stor. Och här anser jag att Lambert faktiskt tillgår ett helt gäng av sådana spelartyper. Hur som helst, något säger mig att det framöver kommer att bli lite mindre ”hattande” mellan systemen och att 3-5-2 blir den uppställning som Lambert kommer att föredra. Lambert är egentligen ingen 4-4-2 kille. Egentligen inte alls. Samtidigt så har han troligtvis landat i att vi behöver ha två anfallare på topp för att producera framåt. Och detta i kombination med ett överskott av duktiga centrala mittfältare, samt faktumet att vi nu också har två spelare (Vincent-Young och Garbutt) som är kapabla att spela ”wingbacks”, så känns kanske 3-5-2 som det mest logiska valet.
Dan: Jag vet inte om det är så himla bra att skifta fram och tillbaka, men det har ju funkar bra än så länge, så varför klaga? Och som det känns nu, så är det viktigaste kanske att vi har två spelare framåt, så det blir lite tyngd i anfallet och lite fler alternativ framåt. Det ger också större utrymme för mittfältarna att vara kreativa, vilket verkligen behövs. Med tanke på den kapacitet vi har på mittfältet, kan det dock kännas lite konstigt att flytta upp backen Vincent-Young dit. Men, som sagt, det har funkat, och spelarna verkar acceptera det här med rotationen. Och det är säkert lite lättare att göra när det går bra för laget. Men visst finns det en viss risk att det kan bli lite rörigt och oorganiserat när man hela tiden skiftar system, men å andra sidan kan det också göra det svårare för motståndare att analysera oss och i förväg veta vad de kan förvänta sig.
Dozzell fick chansen senast, men Lambert verkar fortfarande leta efter bästa positionen att stoppa in honom på. Är han en startspelare och var ska han i så fall spela i för position och optimal formation?
Dan: Som sagt, så är det tuff konkurrens på mittfältet, och just nu känns Dozzell kanske inte som en solklar startspelare. Jag ser honom på en plats centralt och offensivt på mittfältet, en nummer 10 helt enkelt. Där kan han komma till sin rätt med sin fina speluppfattning och förmåga att slå de där riktigt läckra passningarna. Så, antingen i spetsen på en mittfältsdiamant eller i ett femmannamittfält, eller strax bakom en ensam anfallare i en 4-4-1-1-formation, eller varför inte i en 4-3-1-2-formation? Och gärna med Downes lite snett bakom honom som ger honom understöd i form av hemjobb och bollvinnande.
Pelle: Har faktiskt ingen aning var han skulle passa in bäst. Och på det sättet så påminner Dozzell en hel del om Grant Ward. Man visste att Grant var en bra spelare för det hade man sett glimtvis. Men vi fick se det ”braiga” allt för sällan och tränarna kommer aldrig riktigt underfund med var de skulle spela honom för att nyttja hans kompetenser bäst. Och lite så är det med Dozzell. Vi vet att han har riktigt bra blick för spelat. Och att hans öppnande passningar kan vara knivskarpa. Men ska han vara speluppläggare med defensiv utgångspunkt? Har han ”nastynessen” för det? Nä. Men med utgångspunkt på en kant, då? Han är inte tillräckligt snabb och det finns bättre lämpade spelare i truppen för denna utgångsposition. I en klassisk nr. 10 roll? Han är helt enkelt inte den typen av spelare. Jag tror att han kan bli riktig, riktigt bra, men som det ser ut nu så är han Lamberts sista val som central mittfältare och jag tror därför att hans utveckling kommer att gynnas genom att han befinner sig någon annanstans än i Ipswich Town. Han behöver få tillbaka lite självförtroende. Lite mer leende på läpparna och väldigt mycket mer jävlar anamma. Det får han bara om han får spela mer kontinuerligt. Därför ser jag gärna att vi lånar ut honom så fort detta är möjligt. Varför inte till Colchester? Bara en tanke….
