Matchrapport: West Ham - Liverpool

Liverpool tog idag en mycket välbehövlig trepoängare när krisdrabbade West Ham besegrades på Upton Park. Segern blev odiskutabel, 3-0, tack vare en mycket fin matchinledning av bortalaget.

Gerard Houllier valde att göra två, lite överraskande, ändringar i laget efter veckomatchen mot Arsenal senast. Bruno Cheyrou blev tillsammans med Michael Owen förpassad till bänken och plats i startelvan tog istället Vladimir Smicer och Milan Baros.
På bänken återfanns, förutom de just nämnda, Dietmar Hamann, Djimi Traore och Pegguy Arphexad.

Liverpool öppnade piggt precis som man gjorde mot Arsenal i onsdags och ledningsmålet som föll redan efter 7 spelade minuter var inte helt orättvist.
Mål på hörnor har ju inte varit Liverpools adelsmärke direkt under de senaste åren, men idag stämde det mycket bra.
John Arne Riise tog hand om lagets första och hans inåtskruvade boll gick mot den första stolpen där Sami Hyypiä inte kom rätt, men där Milan Baros, efter en perfekt timad löpning, kunde sätta pannan till och stenhårt sätta 1-0 till gästerna. Förra Merseysidespelaren David James var chanslös.

Efter ledningsmålet trummade Liverpool på och redan minuterarna efter var det dags igen. En ny hörna från John Arne Riises vänsterfot gick mot bortre delen av West Hams straffområde, där David James nådde högst och boxade bort bollen. Rensningen gick dock rakt ut i planen och från knappt 30 meter fick Steven Gerrard tag i bollen och avlossade därifrån stora kanonen. Skottet var stenhårt och borrade sig ner invid David James högra stolpe.
Två mål på två hörnor så långt för Liverpool och att det inte hör till vanligheterna är ingen överdrift.

I en spelmässigt ganska jämn match fortsätter Liverpool efter målet att skapa de hetaste chanserna mot ett allt mer desperat Londonlag.
I den 14:e minuten var Baros nära att sätta spiken i kistan då han tog emot en passning från El Hadji Diouf i straffområdet. Den tjeckiska landslagsspelare vände bort sin försvarare och sköt ur snäv vinkel tätt utanför höger stolpe.

Spelet är ganska ryckigt i matchen och tempot sjunker allt eftersom. West Ham försöker desperat att hitta luckor i Liverpoolförsvaret, men får svårt att tränga igenom. Hemmalaget springer också offside flera gånger.

En riktigt farlig möjlighet skapar dock hemmalaget när man får en frispark centralt någon meter utanför Liverpools straffområde. Nyförvärvet Lee Bowyer stegar upp men skjuter en bra bit över.

Liverpool å sin sida skapar egentligen bara en enda riktigt farlig chans ytterligare innan pausvilan. Ett långskott från, en för dagen skjutglad, Steven Gerrard tvingar David James att släppa retur, men Vladimir Smicer får inte till något avslut trots att han är framme och ”hugger”.

Sammanfattning

Liverpool har flytet på sin sida under inledningen och skapar stor arbetsro med sina två tidiga mål. West Ham blir desperata och det försöker bortalaget att utnyttja genom att ligga ganska långt bak med större delen av laget och sedan försöka ställa om snabbt.
Det är inget skönspel direkt, men det är en effekt av att Liverpool vill slå vakt om sin ledning medan Glenn Roeder och hans West Ham blir allt mer pressat.

Trots att West Ham försöker stressa oss frenetiskt tidigt på våran planhalva lyckas vi hålla i bollen tack vare fint passningsspel. Faktiskt så har vi det största bollinnehavet efter de första 45.

Spelarkritik
Jerzy Dudek har inte särskilt mycket att göra, men han ger ett mycket stabilt intryck. Backlinjen verkar också ha glömt tabbarna för samarbetet fungerar bra och alla verkar lite på polacken.

I backlinjen har det sett bra ut över lag. John Arne Riise ska ju givetvis ha extra credit för sina två målgivande passningar.

Steven Gerrard är mycket nyttig på innermittfältet och målet var en typisk ”Stevie G-kanon”.
El Hadji Diouf verkar också finna sig mer och mer till rätta på sin ”nya” position ute till höger och han är ofta spelbar. Försvinner ur matchbilden ibland, men han vårdar bollen bra.
Vladimir Smicer syns inte till särskilt mycket och det är lite märkligt med tanke på att det funnits ganska stora ytor.

I anfallet har Milan Baros varit mycket pigg. Han ligger hela tiden och lurar och han tar många löpningar. Hans samarbete med Emile Heskey tycks också klaffa ganska bra med tanke på den begränsade speltid de haft ihop. ”Bruno” lägger också ner ett stort jobb över stora ytor och det märks att han har betydligt bättre form än i höstas.

------------------------------------------------------------

Inga byten i halvtid.

Liverpool verkar i den andra halvleken vara ute efter att höja tempot igen efter en trög avslutning på första.
Ändå är det West Ham som skapar den första farliga situationen då ny värvade Les Ferdinand faller i duell med Henchoz någon meter in i Liverpools straffområde. Domaren väljer dock helt korrekt att fria.

Några minuter senare skaffar sig Liverpool den tredje hörnan för dagen och faktiskt är det nära att statistiken förblir hundraprocentig. Riises lyra når Hyypiä som från nära håll nickar ner i marken och tätt utanför.

Spelet är så långt in i halvleken fortfarande ganska ryckigt, men Liverpool verkar fortfarande ha full kontroll på skeendet, trots att West Ham tar över mer och mer.

En pressad Glenn Roeder gör sedan ett försök att ändra matchbilden då han tar ut en för dagen slö Les Ferdinand och sätter in Frederic Kanoute.

När drygt 10 minuter spelats av den andra halvleken försöker sig Jamie Carragher på ett genombrott. Men full fart prövar han att ta med sig bollen in i West Hams straffområde, men stoppas i sista stund av några försvarare. Ett lika modigt som ovanligt initiativ av ”Carra”.

Minuten senare får Diouf återigen stora ytor på sin högerkant och med ett inlägg lyckas han nästan pricka en framstormande Emile Heskey.
Ytterligare någon minut senare får West Ham sin stora chans att skapa kontakt. I en tilltrasslad situation som börjar med att Lee Bowyer skjuter på en täckande Liverpoolförsvarare får Kanoute ett fint läge men skjuter bollen över Dudeks ribba.

Efter en timma skapar West Ham ännu en fin chans och hemmalaget är nu på väg att ta över. Ett snyggt anfall avslutas med att Trevor Sinclair nickar ner bollen till Kanoute som på halvvolley återigen skjuter över från bra läge.
Kanoute är sedan i händelsernas centrum igen när han någon minut senare faller pladask i duell med John Arne Riise. West Ham spelarna skriker på straff, men domaren friar. Mer tveksamt den här gången.

Efter 65 minuter blir, en dittills i halvleken ganska osynlig, Milan Baros mycket tveksamt avvinkad för offside när han löper fint genom hemmalagets backlinje.

I den 68:e minuten dödar sedan Liverpool matchen. Ketchupeffekten blir ett faktum när John Arne Riise återigen hittar rätt med en hörna. Bollen går över samtliga spelare utom Sami Hyypiä som står på den förlängda mållinjen och nickar in bollen till Emile Heskey som sätter dit sin panna och trycker in kulan i duell med David James. Vissa hemmaspelare menade att James hade bollen, och reprisen visar att det är något tveksamt.
I många andra ligor kunde det säkert ha blivit underkänt.

Med 20 minuter kvar gör Gerard Houllier sitt första byte när han låter Michael Owen komma in istället för Milan Baros.

I matchens 73 minut skapar ”Hammers” sin bästa chans för matchen när man efter en kontring lyckas hitta Paolo Di Canio i straffområdet. Italienaren är som vanligt iskall och lurar en Liverpoolförsvarare upp på läktaren innan han avslutar från ca fem meter. Jerzy Dudek kommer dock ut bra och stoppar bollen tillräckligt bra för att Jamie Carragher skall kunna rensa undan den från mållinjen. Ett fenomenalt ingripande av den tidigare så kritiserade polacken.

West Ham jobbar fortfarande febrilt för att skapa chanser, trots det stora underläget och det faktum att många ur publiken redan rest sig från sina stolar. Med snabba omställningar lyckas man skapa en del luckor i bortaförsvaret, men kunnandet och skärpan verkar saknas vid sista tredjedelen för Londonlaget.

Ju längre matchen lider ju desto mer tempofattig blir den dock och de enda chanserna som skapas under den sista kvarten är en nick över av Michael Carrick och ett skott i gaveln av El Hadji Diouf.
Michael Owen lyckas inte bättre på sin fina svit mot West Ham, 5 mål på 3 matcher, men han hinner med ett avslut från 20 meter som dock hamnar på läktaren.

Gerard Houllier genomför ytterligare två byten och det är Bruno Cheyrou och Dietmar Hamann som får komma in. Tyskens comeback är givetvis mycket glada nyheter.

Efter två övertidsminuter blåser domare Messias av matchen och Liverpools 200:e seger i Premier Leaguehistorien är ett faktum. Det är också Liverpools första seger på Upton Park sedan säsongen 1996/97.

Sammanfattning

I praktiken så dödar Liverpool den här matchen redan efter 9 minuter när Gerrard dundrar in tvåan. Resten av matchen kontrollerar man och segern är lika stabil som rättvisande.
Defensivt fungerar det bra, men West Ham hittar några luckor när man ställer om snabbt och löper på djupet.
Särskilt många chanser skapar de dock inte och förutom Lee Bowyers misslyckade frispark är Paolo Di Canios jätteläge nästan de enda chanserna man lyckas vaska fram.

Inte heller Liverpool spelar någon champagnefotboll, men det är så här det brukar se ut när Gerard Houllier väljer strategi på bortaplan.

En mycket viktig seger var det i alla fall och flera goda nyheter fick vi. Tåget till Champions League har inte gått än och Dietmar Hamann är frisk. Dessutom så gör Emile Heskey mål för andra matchen i rad och alla våra mål kommer på hörnor.

Spelarkritik

Jerzy Dudek gör en mycket bra match idag. Hans tröja är väl inte svettigast, men när situationerna dyker upp är han på tårna och räddningen på Paolo Di Canios närskott var formidabel.

I backlinjen ser det också stabilt ut idag. West Ham lyckades hitta några löpvägar, men totalt sett så stängde Hyypiä och kompani till ganska bra. John Arne Riise ska ha ett stort plus för att han ligger bakom alla tre mål.

På mittfältet är det lite upp och ner. Personligen tycker jag att vi ska äga matchen på mittplan mot ett lag som West Ham, men det gör vi inte alls idag. Steven Gerrard är visserligen lysande, men Smicer springer mest i ingenmansland och Danny Murphy såg ibland väldigt nonchalant ut. Positivt är i alla fall att El Hadji Diouf blir bättre och bättre.

Framåt gör både Baros och Heskey bra matcher. Tjecken försvinner ur matchbilden under vissa perioder men när det luktar målchans så är han där. Perfekt att kombinera honom med Emile också för ”Bruno” jobbar och sliter hela matchen. Målet förtjänade han väl.

liverpoolsweden man of the match: Steven Gerrard