Houllier talar
Gérard Houllier säger i dag att han inte tänker lämna Liverpool och berättar att fansen han träffar är underbara.
Vad är egentligen värst, fjolårets evighetslånga svacka eller årets förlustsvit (den längsta med Houllier vid rodret)? Som att välja mellan pest och kolera. Houllier går i dag ut och berättar att han älskar klubben och att han inte har några tankar på att lämna, trots intensiv spekulering i pressen.
"Jag älskar klubben och jag älskar det här jobbet. Det är så enkelt. Några rubriker och telefonsamtal till radiostationer må irritera mig, men det distraherar mig inte. Jag står över det. Jag tjurar inte och hyser inte agg. Det tar inte bort min entusiasm för jobbet, precis som det inte tog bort Bobby Robsons entusiasm när det gick knackigt för Newcastle i början på säsongen. Så länge du har entusiasm och aptit är det bra.
Kritiken är jobbig i några timmar men sedan går det över och jag ser det som en ny utmaning. Jag är starkare i dag än vad jag var för två, tre år sedan och jag har större erfarenhet på grund av vad som hänt."
Vidare går Houllier ut och gör ett uttalande som är värdigt en mästare i retorik. För ett tag sedan nämnde han att "de lokala fansen är sympatiska för de ser vad vi försöker åstadkomma". Detta följs upp av dagens kommentar i ämnet.
"Fansen jag möter och pratar med är fantastiska. De är en del av oss och om vi skall nå framgång måste vi göra det tillsammans med dem. Efter Ljubljanamatchen var spelarna glada, för de kände bandet mellan fansen och laget. Det är privilegiet med den här klubben, men det betyder också att vi lider tillsammans.
Portsmouth är i det förgångna, nu måste vi fokusera på Leeds. Jag tror fansen uppskattar vår förändring och de förstår att det tar tid att åstadkomma denna förändring. Vi vågar mer och har flyttat fokus till motståndarnas planhalva, men att spela på ett sådant sätt på bortaplan innebär att du måste sätta dina chanser."
Vad Houllier indirekt säger är att om du inte förstår att det tar tid, och är beredd på att vänta på mer framgångsrika tider, så är du ingen riktig supporter. Alla vill vi vara "riktiga" supportrar, passa in i beskrivningen av de som knyter band med laget. Just nu känns det som vi distanssupportar endast får lidandet i det här paktetet...