HNK Rijeka - NK Inter Zapresic
Inför: Liverpool FC - Arsenal FC
Två av lagen i kvartetten som jagar den åtråvärda fjärdeplatsen drabbar samman på Anfield på lördag och de gör det med en positiv injektion av en derbyvändning och en cuptitel på var sitt håll. Bakom den glänsande fernissan av förra helgens resultat lurar dock fula sprickor som Arsene Wenger och Kenny Dalglish måste täta igen under slutspurten om det ska bli fler leende hos fansen.
Blickar vi tillbaka över säsongen kan Arsenals resa i Premier League liknas vid flera av de andra fjärdeplatsjagande lagen, nämligen att varje gång som man har kunnat ana en positiv trend och stabilitet så har laget snubblat till och bjudit på en riktig plattmatch. De har varvat uppvisningsfotboll ena veckan med dödgrävarinsatser den andra.
Arsenal är laget som den här säsongen har förlorat med 2-8 på Old Trafford och 0-4 mot Milan, men också bjudit på anmärkningsvärda resultat i den andra änden av skalan som att ha vunnit med 5-3 på Stamford Bridge, krossat Blackburn Rovers hemma med 7-1 och så då vänt 0-2 till 5-2 mot Tottenham.
Vilket Arsenal dyker upp på Anfield på lördag?
ARSENAL FC
Tre värdemätare för säsongsavslutningen
Arsenal går in till matchen mot Liverpool med tre tunga kamper i ryggen, tre matcher som markerade början till säsongsspurten för Arsène Wenger. Först ut var åttondelsfinalen i Champions Leagues slutspel, en bortamatch mot AC Milan på San Siro. Ett bortmanövrerat och defensivt fragmenterat Arsenal föll med hela 0-4, siffror som inte talar till Liverpools fördel eftersom returen mot Milan spelas på tisdag och en sådan förlust kan innebära att Arsenal mer eller mindre har givit upp hoppet om avancemang och därför kan koncentrera sig helt på mötet med Liverpool. 0-2, 1-3 eller till och med 0-3, men 0-4? Nej, det kommer inte hända och Liverpool får därför ingen hjälp med att splittra Londonlagets koncentration.
Match nummer två spelades i FA-cupen på Stadium of Light och en ny besvikelse väntade Arsenal som trots att ha vunnit på samma arena en vecka tidigare tvingades resa hem med svansen mellan benen och 0-2 på resultattavlan efter en klen insats.
Den tredje stora matchen för Arsenals del var derbyt förra helgen mot Tottenham på Emirates. Det fortsatte på den inslagna vägen från San Siro och Stadium of Light, och efter 34 minuter låg Arsenal under med 0-2. Men, Arsenal stod för en totalvändning och hade hämtat upp till 2-2 i halvtid för att defilera in till slutsignalen med en 5-2-seger framför segerrusiga hemmafans. Tottenham släppte in 5 mål på 28 minuter och den under första halvtimmen utbuade Theo Walcott fick stående ovationer när han byttes ut tio minuter före full tid. Sett med Liverpoolögon gick även den här matchen åt fel håll.
Höga berg och djupa dalar
Arsenals första sju matcher bjöd bara på två vinster, hemma mot Swansea och Bolton, och i övrigt tunga prestigenederlag mot Liverpool, Manchester United och Tottenham samt en förlust borta mot Blackburn och ett kryss på St James’ Park. Förutom att bara stå på 7 poäng efter sju matcher hade Arsenal redan lidit nederlag mot flera av sina främsta konkurrenter. Laget hade åtminstone kvalat in till Champions League och börjat bra där.
Ligaomgång 8 till 19 bjöd dock på en rejäl upplyftning med 9 vinster och bara 1 förlust, borta mot Manchester City. Arsenal hade samtidigt säkrat segern i Grupp F inför slutspelet i Champions League.
Det nya året bjöd inte på champagne, men väl fyvärkerier (ja, det står rätt), och laget öppnade med tre raka förluster borta mot Fulham och Swansea samt hemma mot Manchester United. Därefter följde man upp med 0-0 borta mot Bolton.
Dags för ny total u-sväng av Wengers mannar som demolerade Blackburn med 7-1 i början av februari och följde upp med att bortabesegra formstarka Sunderland och tillfogade dem deras första hemmaförlust sedan den 26 november.
En vecka efter vinster mot Sunderland reste alltså Arsenal till Stadium of Light igen för en match i FA-cupens femte omgång. Favorit i repris? Nej, som sagt bara respass efter en svag insats.
Arsenal är det laget som den här säsongen har plockat flest poäng efter att ha släppt in det första målet. Detta har skett i 10 matcher och de har snittat 1,3 poäng i dessa matcher.
Straffade av misstag
Arsenal har trots kritiken som riktats mot laget faktiskt höjt sin passningsprocent (84.62 %) jämfört med 2009-10 (81,36 %) och 2010-11 (83,85 %), men de har varit sårbara i de situationer när de har förlorat bollen. Laget har begått 12 misstag som har lett till ett motståndaravslut och de har gjort 10 misstag som har lett till ett motståndarmål, fler än något annat lag i ligan.
Inget misstag som har lett till avslut eller mål har dock gjorts efter Boltonmatchen, så kanske signalerar tre matcher utan misstag (i den här bemärkelsen) att de har rättat till tvekan och rett ut rollfördelningen defensivt.
Nyckelspelare
Tittar vi på skillnader kan vi ta fram att medan Liverpool har haft svårt att få igång målfabrikationen över lag och att ingen sticker ut som skyttekung så har Robin van Persie varit både etta, tvåa och trea om det mesta framåt i Arsenal. Med 23 mål och 8 assist ligger han direkt bakom 58 % av Arsenals mål.
Vidare har van Persie flest lyckade nyckelpassningar (63) före Ramsey som har 47, flest antal lyckade dribblingar (31) före Walcott som har 30 och flest antal inlägg (35) före Arteta som har 18.
Ligamål
23 van Persie
5 Walcott
4 Arteta, Gervinho
Ligaassist
8 van Persie
7 Walcott
6 Song
5 Gervinho
Theo Walcott visade upp sig från båda sidor mot Tottenham och är den där typen av spelare som kan vara oerhört frustrerande att titta på. När det stämmer flyter han fram mot mål och prickar medspelare på foten, men lika ofta springer han gång på gång in i motståndarförsvarare eller dräller med bollen.
Walcott (62) har bara N’Gog (64), Moses (66) och Adebayor (86) bakom sig när det gäller det högsta antalet misslyckade bollberöringar i Premier League. Den kvicke yttermittfältaren har dessutom bara vunnit 38 % av duellerna längs marken, så José Enriques duell med Walcott blir intressant att följa då det är två mycket olika spelare fysiskt och spelstyrkemässigt som drabbar samman.
Endast två engelska spelare, Paul Merson (28) och Ian Wright (104), har gjort fler mål i Premier League jämfört med Walcott (23).
Men det är kanske inte främst från kanterna som man ser hotbilden när man möter Arsenal. Förutom spjutspetsen van Persie backar Tomas Rosicky och Mikael Arteta upp centralt i djupled medan Yossi Benayoun har en position något till vänster men precis som i Liverpool tillåts glida lite fram och tillbaka. Sedan har vi uppkomlingen med det Jane Austin-klingande namnet Alex Oxlade-Chamberlain. Ska vi gissa att han börjar på bänken, men får hoppa in i andra halvlek för att vara en joker vid likaläge?
Om van Persie är en spelare där skadan redan är skedd om han har bollen är Arteta en spelare som definitivt bör stängas ner när han har bollen. Den tidigare Evertonspelaren har den här säsongen en passningsprocent på 90,7 % och har i sina tre senaste matcher (notera att de markerar början på en positiv trend i ligan för laget samt att inga misstag har begåtts enligt ovanstående definition) snittat 93,5 %. Artetas sämsta notering 2011-12 är 87 % som registrerades mot Bolton i september. I ligamatchen uppnådde han imponerande 116 passningar och det på bortaplan. Som jämförelse har Steven Gerrard sedan början på säsongen 2008-09 aldrig nått fler än 96 passningar i en ligamatch.
Skador & Avstängning
Wenger ser ut att behöva klara sig utan Aaron Ramsey och Tomas Rosicky som sållar sig till Abou Diaby, Andre Santos, Per Mertesacker och Jack Wilshire i sjukstugan.
Sebastien Squillaci är ett frågetecken, men van Persie förväntas spela efter att ha återhämtat sig från en lättare sträckning i ljumskarna.
Tidigare möten (i Liverpool favör)
Totalt i ligan: 69 vinster, 44 oavgjorda och 60 förluster
Totalt Premier League: 15 vinster, 11 oavgjorda och 11 förluster
På Anfield: 48 vinster, 17 oavgjorda och 22 förluster
Premier League på Anfield: 9 vinster, 6 oavgjorda och 4 förlust
Generellt sett är Arsenal kanske det laget som Liverpool har haft svårast att hantera spelmässigt på senare år, något som avspeglar sig i att Arsenal var obesegrade i 14 raka hemmamatcher mot Liverpool fram till 0-2-matchen i höstas.
Av de 17 senaste mötena i liga och cup har Liverpool bara vunnit tre matcher att jämföra med Arsenals sju. Av de tolv senaste är 4-2-segern i Champions League i april 2008 den enda röda segern vid sidan av vinsten i höstas. Sedan Owenfinalen 2001 har Liverpool vunnit 5 av 28 möten.
På Anfield har Liverpool tre oavgjorda och en förlust på de fyra senaste mot Arsenal som har byggt upp en otrevlig vana av att åka hem med poäng. Liverpools senaste hemmavinst mot Arsenal hittar vi så långt tillbaka som den 31 mars 2007, det vill säga för snart 5 år sedan!
Anfield är dock den arena där Arsenal har släppt in flest bortamål (36) av alla arenor i Premier League.
Fem av de nio senaste ligamatcherna har slutat 1-1, så ska ni bara tippa ett resultat…
I elva av de tretton senaste matcherna mot Arsenal har Liverpool gjort antingen 1 eller 4 mål.
LIVERPOOL FC
Liverpool väntar faktiskt på sitt första ligamål på Anfield i år och skulle vid en tredje raka 0-0-match framför The Kop sätta ett nytt rekord… Inte vid något tillfälle i klubbens historia har Liverpool spelat tre raka 0-0-matcher på Anfield i högstadivisionen.
Åtta oavgjorda matcher på hemmaplan är fler än det sammanlagda antalet 2001-10 (4) och 2010-11 (4).
Manchester City (6) är det enda laget som har släppt in ett färre antal mål på hemmaplan.
Startelva
Kenny Dalglish tvingas undvara Daniel Agger så länge som fram till den 1 april efter att dansken skadade revbenen i matchen mot Cardiff City i söndags. Därmed försvinner ytterligare en av spelarna i ryggraden förutom Lucas Leiva. Aggers trygghet med bollen och läsning av spelet kan komma att saknas kolossalt mot ett motstånd som van Persie.
Vill det sig illa är även Steven Gerrard otillgänglig eftersom lagkaptenen avbröt Englands match mot Holland i veckan till följd av en stram muskel i högerbenet. Då skulle ryggkota nr 3 också vara borta. Återstår gör Pepe Reina och Luis Suarez. Ja, Martin Skrtel bör vi nog också räkna in det, mittbacken som stod för 14 rensningar mot Cardiff i söndags och det var flest av alla.
Det flaggas även för att Glen Johnson inte hundraprocentigt hinner tillbaka i tid och då kommer troligtvis Martin Kelly hoppa in som högerback.
Det vore högst överraskande om Gerrard hinner bli spelklar till på lördag och därmed mister vi spelaren som slog 92 % av sina 96 passningar mot Cardiff rätt. Dock står jag fast vid det omdömet jag lämnade i matchrapporten, nämligen att Carling Cupfinalen inte var ett styrkebesked från kaptenen när det gäller avgörande insatser sista tredjedelen av planen.
Agger kommer högst sannolikt att ersättas av Jamie Carragher snarare än Sebastian Coates, men om Gerrard missar matchen får Kenny extra huvudbry. Matchen känns dock som ett utmärkt tillfälle för Jay Spearing att komma in i laget och sättas på att förhindra att Arteta, och van Persie för den delen, inte ges för mycket svängrum. Charlie Adam räknar jag ges fortsatt förtroende – Gerrard eller ingen Gerrard.
Spelar inte Gerrard vill jag hellre ha Suarez i en lite djupare forwardsposition med Dirk Kuyt framför än att lita till Jordan Henderson eller Adam. Det finns förstås en möjlighet att Andy Carroll axlar spjutspetsmanteln.
Med en mer uttalad städgumma i form av Spearing framför backlinjen kan dock Adam släppa aningen mer på de defensiva uppgifterna och med en högre utgångsposition förhoppningsvis gräva fram de där kvaliteterna som vi vet att han har.
Henderson framstår som opetbar och då återstår en position där vi lär få se Stewart Downing eller Craig Bellamy. Downing spelade 120 minuter i söndags och en halvtimme mot Holland, Bellamy en timme mot Cardiff och 75 minuter för Wales i veckan. Svårt att basera ett beslut enbart på speltid alltså. Med tanke på att Downing har visat gryende form och har varit bland våra absolut bästa spelare i de två senaste matcherna lutar jag åt att han får fortsatt förtroende.
Källor: eplindex.com, BBC Sport, stats.football365
