Redaktionen spår Del 2 - Vad kommer Rodgers innebära för spelet?

I Del 2 funderar redaktionen kring vad Brendan Rodgers intåg kommer att innebära för spelet och hur vi kommer att märka att Liverpool har fått en ny manager jämfört med i fjol.

Brendan Rodgers filosofi innehåller två viktiga ingredienser. Bollinnehav och hög press. Detta är i sig inget nytt för Liverpoolsupportrar. Bollinnehav och kortpassningsspel är egentligen något som hör hemma i klubbens DNA, och just att bibehålla bollen inom laget var en framgångsmetod på 70- och 80-talet. Citatet från den svartvita teveeran kan komma att användas igen: ”For those of you watching on telly, Liverpool are the ones with the ball”. Hög press var kanske Rafael Benítez viktigaste kännemärke under perioden Liverpool var som allra bäst under spanjoren.

En tydlig skillnad mot Benítez blir nog att Liverpool för första gången på ett bra tag faktiskt kommer att vara det konstruktiva laget med en egen spelidé oavsett motstånd. I många matcher sedan den hysteriska framgångsperioden på 70- och 80-talet har Liverpool varit ett lag som reagerat på vad motståndarna har gjort. Rodgers spelsätt kommer få oss att bli ett lag som tar initiativet och låter andra reagera på vad det är vi håller på med.

Björn Grafström

Kenny Dalglish var rätt man på rätt plats vid fel tillfälle. Hans kärva inneslutande ”bakom låsta dörrar”-filosofi hör till en annan era och även om man inte behöver vara en linslus eller göra en show av presskonferenser var hanteringen av media, och då avser jag allt från snarstuckna intervjuer till hanteringen av ”Suarez vs Evra”, under hans andra sejour som manager ingen lysande förebild. Men det må väl så vara då att det är taggarna utåt externt som gäller även om det inte ger något gratis i det brittiska medieklimatet, men det har stått väldigt tydligt av vad nästan samtliga spelare sagt att Dalglish må vara mycket, men absolut ingen mästare på att coacha spelare på det personliga planet, s k man management. Man kan tycka att det har blivit för mycket blöjbytarpjåsk och kuratorpsykologi inom dagens fotboll, men det är faktiskt en ledares ansvar att känna av vad en grupp behöver och Liverpools trupp är inte sprängfylld med bevisade vinnare, spelare med individuell briljans eller självgående John Barnes-typer som har en stigande formkurva trots att den enda träningen är att softa i jacuzzin och trixa med bollen före avspark.

Liverpools trupp är till stora delar ung och oerfaren (jag syftar här inte enbart på biologisk ålder), men framför allt omogen som grupp och här kommer Brendan Rodgers stil som ledare och person att innebära en markant skillnad. Vi har redan hört det av spelarna, men jag är säker på att det också kommer att visa sig på planen. Med Rodgers filosofi av att våga ta för sig och frihet under ansvar är det nödvändigt att man tror på sig själv och kan växa med det ansvaret. Genom att stärka individerna kommer så småningom även laget att blir starkare.

I mer fotfasta termer har vi redan fått se andra aspekter av nytänkande med den mycket omtalade höga pressen och även om det inte är så fastligt mycket annorlunda jämfört med Liverpool under Gérard Houlliers och Rafael Benítez bästa säsonger – möjligtvis att Rodgers press ligger högre i planen – är den stora skillnaden resultatet när det kombineras med att våga hålla i bollen (ni minns kanske Phil Thompsons klassiska bortförklaring efter en förlust där han hävdade att det berodde på att Liverpool hade haft för mycket boll i matchen) och mod att vara kreativ. Under Houlliers och Benítez eror handlade det efter återvunnen boll mer om en kobraattack eller snabbt länkspel via absoluta nyckelkombinationer (Gerrard-Owen och Alonso-Torres som exempel) som låg bakom 80 % av målen. Att återvinna bollen högt upp innebär självklart ofta en bra möjlighet att gå till attack direkt, men laget ska inte bli ängsligt bara för att det har haft bollen under ett par sekunder eller efter 7-8 passningar.

Kombinationen av hög press, med en uttalad vilja av Rodgers att hela laget deltar i spelet, friare tyglar och mod att ta för sig hos spelarna kommer när det har satt sig i laget att ha potential att plocka de bästa ingredienserna från de senaste decennierna och ändå skapa något nytt.

/Mattias Herner

De två stora sakerna som Rodgers kommer innebära för spelet är att vi kommer vara ett mycket bollförande lag och vi kommer ha ett intensivt presspel. Dock, ska förtydligas, så hade vi mycket boll även förra säsongen men då hade jag svårt att se något mönster och någon tydlig spelidé. Det kanske bara är jag som är dum, vad vet jag? Hur som helst så tror jag att den bollförande spelidén kommer synas tydligare och vi kommer ha ett tryggare grundspel. Forwards och wingers kommer att röra sig mycket utan boll och försöka skapa chanser med ruscher och dribblingar. Våra innemittfältare kommer röra sig över stora ytor och försöka skapa chanser med hjälp av trygg bollbehandlig och ett tålmodigare och snabbare kortpassningspel. Om Rodgers filosofi hinner initieras och sätta sig hos spelarna vill säga, vilket givetvis inte alls är självklart.

Suarez, Borini, Henderson och Gerrard är alla spelare som passar bra in i ett intensivt presspel, den senaste i egenskap av att han håller och inte slits ut vilket det tyvärr finns en överhängande risk för. Lucas ger ett väldigt icke-aggressivt intryck när han spelar, men han kommer vara ypperlig i presspelet i och med sitt säkra positionsspel. Allen vet jag inte hur bra han är i presspelet då jag mest har en uppfattning om hur han agerar med bollen, men borde rimligtvis passa bra in i Rodgers filosofi.

Jag tror att vi kommer ta väsentligt mycket mer poäng mot de ”sämre” lagen, och även kunna ta fler 3-0 och 4-0 segrar. Jag tror helt enkelt att vi kommer göra fler mål. Däremot är jag lite orolig över hur vi kommer prestera mot topplagen då vi tappat våra krigare Kuyt och Bellamy samt att Gerrard och Carragher är ett år äldre (den senare skall knappast vara en startspelare). Med andra ord; vi kan ha tappat inställning och jävlar anamma som är viktigt i dessa matcher, men det behöver inte vara så. Ännu ett problem med att ha en spelförande filosofi mot topplagen kan vara att det förutsätter att man är skickligare än motståndaren.

Hur det än går kommer det vara mycket kul och intressant att kolla på Liverpools matcher kommande säsong.

/Max Gummesson

Brendan Rodgers kommer först och främst att vara en frisk fläkt med en ny syn på fotboll efter Hodgson och Dalglish som väl i bästa ordalag kan beskrivas som förutsägbara. Det är en ung manager med relativt lite erfarenhet från hetluften som kommer in i klubben och jag kan ärligt säga att han inte var mitt förstaval någon gång i rekryteringsprocessen. Han har dock gjort starka intryck på mig i de intervjuer och presskonferenser jag sett med honom. Det är en ödmjuk, ung person som hela tiden säger de rätta sakerna men det syns också ganska tydligt att det är en person som vet exakt vad han vill göra och som kommer att göra allt för att uppnå sina mål.

Vad kan vi då förvänta oss för nymodigheter i spelet? Ja i de inledande tre träningsmatcherna på andra sidan det stora havet så visades egentligen ingenting nytt upp, förutom ett par juniorer och ett 4-3-3, och i bortamatchen mot Gomel kommer vi undan med blotta förskräckelsen. Jag fick då lite vatten på min kvarn att Rodgers kanske inte är rätt man, men i de två senaste matcherna mot Gomel och Leverkusen på Anfield så har laget visat att man börjar förstå Rodgers filosofi och taktiska riktlinjer.

Att djupanalysera hela Rodgers filosofi är inget jag tänker försöka ge mig på utan det får bli en snabbanalys. Den stora skillnaden som jag ser det är att vi är otroligt mycket snabbare in i press när vi förlorar bollen än vad vi varit de senaste säsongerna, och för att återknyta lite till mitt svar från i går där jag skrev att jag hoppas och tror att Rodgers fotboll skall hjälpa oss att vinna de matcher som vi dominerar så är det märkligt nog just försvarsspelet jag syftar på. Det är en enorm skillnad att kunna vinna bollen mitt på motståndarens planhalva med en hög press än mitt på egen planhalva.

Risker? Ja givetvis så kommer vi att gå bort oss med hela mittfältet vid tillfällen, men hellre förlora på att vi chansar lite än att vi inte försöker alls.

Förutom den höga pressen i försvarsspelet så är det spelsystemet som förändras med Rodgers, som spelar med tre centrala mittfältare och tre forwards och det kommer att ta lite tid innan det sätter sig. Jag tror dock att vi kommer att få se ett roligare och mer produktivt Liverpool den kommande säsongen, även om det som sagt kommer att hacka lite i början. Om det också leder till en bättre placering? Jag hoppas det."

/ Fredrik Johansson

Vi kommer få se ett mer aktivt Liverpool som styr och tar för sig mer. Som vågar, är djärvt och vackert och inte förlitar sig lika mycket på råstyrka utan mer på en ettrig press.

Från att ha haft två managers som bjudit in motståndarna på egen planhalva har vi en Rodgers som vill förlägga spelet så nära motståndarmålet som möjligt. Det blir nog inte ”all canons blazing” i okontrollerbart högt tempo där bollen ska mot mål så snabbt som möjligt utan ett spel som tar mer hänsyn till kvalité än kvantitet när det kommer till chanser

Men det allra viktigaste som Rodgers kan tillföra är en självtillit där laget kan se sig själva slå vilket lag som helst. Kan han införa det är mycket vunnet.

/Per Bengtsson