Var befinner sig klubben, egentligen?
Liverpool är nuförtiden ett förbryllande lag. Man kastas mellan hopp och förtvivlan från vecka till vecka, och så har man gjort i flera år. Hur mår egentligen klubben, rent sportsligt? Är vi på rätt spår eller är vi ett långsamt sjunkande skepp? Max Gummesson försöker reda ut en del frågetecken i laget, sätta fingret på var problemet ligger och åt vilket håll klubben rör sig åt.
Liverpool ligger på en tolfteplats med nästan halva säsongen spelad. Laget ligger sju poäng från Champions League-platserna och sju poäng ner till att åka ut ur premier league. Poängmässigt är vi lika nära en succé som inte bara ett fiasko, utan en ren katastrof. Men frågan är var vi står, egentligen. Är vi närmast botten eller toppen?
De senaste tre matcherna har vi vunnit två och förlorat en. Vissa känner att efter två segrar så når vi Champions League medans man efter en förlust mot Aston Villa anser att katastrofen är nära. Men faktum är att det hade lika gärna kunnat vara så att vi inte hade lyckats vände mot West Ham och därmed förlorat, likväl som vi hade kunnat trycka in två bollar i början mot Aston Villa och vunnit. Vi hade kunnat stå med tre raka vinster likväl som tre raka förluster, och det är därmed omöjligt att dra slutsatser endast på den senaste tidens resultat. Och därmed omöjligt att dra slutsatser efter vår poängskörd.
Men vi kan ana ett problem. Problemet att vi är så oerhört sköra. Det är tillfälligheter som håller oss borta från tre raka segrar och topplacering, men faktum är att det också är tillfälligheter som håller oss borta från en ännu lägre ligaposition. Vi är för sköra, och har ingen trygghet att luta oss på. Om vi hade varit Manchester United mot Aston Villa så hade vi malt på till dess att bollen hade gått in. Även efter att Benteke lyckas trycka in första målet så hade vi (om vi var United) malt på och vänt matchen. Man hade legat under men ändå räknat med seger, eftersom att man är trygg i sitt lag. Det är den stora skillnaden, som håller oss borta från toppen. När vi släpper in ett mål och hamnar i underläge så räknar jag aldrig med seger, faktum är att när vi skapade chanser och gled igenom Villas försvar gång på gång så var man livrädd för att just det som hände skulle hända.
Om man kollar på Uniteds mittfält de två senaste matcherna så har de ställt upp med Young, Carrick, Cleverly och Valencia. Det är alla duktiga spelare, men det är inte jämförbart med ett mittfält innehållandes Fabregas, Iniesta och Xavi. Eller Alonso, Mascherano och Gerrard (i toppform). Men United spelar rakt, snabbt och springer hela tiden. Och spelarna vet exakt vart de ska springa, var de ska täcka ytor, när de ska stöta och vilka djupledslöpningar som skall tas. Mittfältet spelar som en väldrillad enhet. För att uppnå detta så krävs inget annat än tid och tillit till Rodgers filosofi. En annan skillnad mot United är deras anfall. En duo med Van Persie och Rooney, som dessutom fungerar bra tillsammans, är absolut världsklass. Spelar man med sådana spelare framför sig så vet man att så länge man arbetar hårt för laget, och gör som tränaren säger, så kommer laget att göra mål.
Spelmässigt ser det för Liverpool för det mesta bra ut, vi har mest boll och skapar mest chanser. Spelet kommer så småningom resultera i fler poäng, kanske inte upp till toppen, men sakta och säkert kommer laget plocka fler poäng. Min oro hela säsongen har varit mittfältet och det är det fortfarande. Jag är rädd att Rodgers är för envis med att spela sin filosofi. Att Allen får starta senast är för mig obegripligt efter hans senaste insatser, samtidigt som Henderson visat mycket bra inställning. Vissa jämför Allen med Xabi Alonso, vilket även det för mig är helt obegripligt. Nuri Sahin är i sådant fall Alonso-typen som trupper förfogar över idag.
Att Rodgers envist spelar med Allen kan vara ett tecken på att han tror hårt på sin filosofi och långsiktigt så kan det främja spelsystemet. Men i dagsläget känns det som att Allen knappt gör annat än att dra ner tempot. Han styr inte tempot, han drar ner det. Eftersom att så mycket av spelet går genom Allen, så spelar vi ofta väldigt långsamt. Hade vi startat med Henderson i senaste matchen så hade vi fått mer tempo, och vi hade förmodligen haft orken att mala ner Villa.
För att Allen skall fungera som bäst så känns det som att han behöver en till Allen bredvid sig. En liten mobil spelare som rör sig mycket och slår säkra passningar, så att man tillsammans i långsam takt kan arbeta sig upp i banan och även skapa ett sammansvetsat presspel. Men när vi spelar med spelare som Gerrard och Shelvey så kommer inte Allen till sin rätt. Att envist spela Allen ändå, som är ur form, känns som att konstant spela Henderson ur position vilket Kenny gjorde. Och det är tyvärr destruktivt. Om Rodgers envist skall spela Allen så kanske han måste bänka Gerrard och spela med Suso istället. Som det är nu så klickar inte de givna spelarna helt med varandra och det är det som är problemet. Det är därför laget är så skört och kan förlora i princip vilken match som helst.
Vi har en bra stomme. Agger, Skrtel, Lucas och Suarez är alla spelare som skulle kunna platsa i ett finallag i Champions League. Tyvärr kan jag nog inte skriva så om Gerrard, längre.
För att återigen dra en parallell till United, så är vi en ”Cavani-värvning” ifrån att ha ett anfall i samma kaliber. Ett anfall med Cavani och Suarez kommer ge samma trygghet till resten av laget som Van Persie och Rooney gör. En offensiv trygghet som motiverar mittfältet att mala och mala. Att värva Cavani är inte särskilt troligt, men det är inte så mycket mer som behövs för att bli ett topplag igen. Just en Cavani-värvning kanske inte är lösningen, men jag tror att vi är betydligt närmare att plocka in de sju poäng som skiljer oss från CL, än att tappa de sju poäng som skulle innebära... nedflyttning. Och det tror jag oberoende på om vi hade vunnit senast eller förlorat mot West Ham.
Förhoppningsvis så får Rodgers in ännu en spelartyp i januari som hjälper honom att förverkliga sina visioner på planen, och med löpstarke Borini tillbaka så kommer vi förmodligen då få den rörelse i laget som krävs för att exempelvis Allen skall komma till sin rätt. För Allen är inte en dålig spelare, tvärtom. Men till dess måste vi ibland bänka Allen, eller kanske Gerrard, för att anpassa oss till motståndarna och det egna lagets status. Barcelona är det enda laget i världen som kan spela sitt spel oavsett vilket lag de möter, och vi är inte Barcelona.
Innan vi har tryggheten i laget med antingen ett inarbetat system eller helt enkelt mer klass i truppen så kommer laget att vara sköra och benägna att tappa poäng i varje match. Och det är precis där vi befinner oss idag. I och med hur tabellen ser ut så kan vi sluta på så väl fjärde som fjortonde plats, men man kan inte dra slutsatserna efter var vi hamnar i ligan, inte än. Men klubben rör sig framåt, det tror jag.
