Inför: Liverpool - Hull City

Det är bara en månad sedan ett energifyllt Hull City hemmabesegrade ett sömnigt och fantasilöst Liverpool med 3-1 på KC Stadium. Nu vänder serien och lagen möts på Anfield där bara Southampton har fått med sig poäng under säsongen. Luis Suarez har aldrig nätat mot Hull – dags nu?

HULL CITY AFC

Säsongen 2013-14

Vilka resultat som stack ut mest under julhelgen beror väl en smula på var ens sympatier ligger, men för mig var Evertons 0-1-förlust hemma mot Sunderland (Everton med bara en förlust på hela säsongen och Sunderland utan seger borta och med totalt 2 mål på åtta bortamatcher) det stora utropstecknet tillsammans med Hulls 6-0 mot Fulham där samtliga sex mål föll under 35 minuter i andra halvlek.

Dock är det väl ryckigt att börja tala om formtopp för Hull eftersom de före den vinsten endast hade en seger på åtta ligamatcher och ni vet vilket lag den kom mot…

Förutom att vi inte ska blåsa upp Hulls fromstyrka överdrivet inför matchen på Anfield är tigrarna också resultatmässigt två olika lag hemma och borta. Av deras 23 inspelade poäng har 18 tagits på KC Stadium medan 3-2 på St James Park är deras enda seger på bortagräs. Bara Stoke City (0,50 poäng/match) har ett sämre poängsnitt borta jämfört med Hulls 0,55.

Till Hulls försvar ska sägas att de redan har spelat borta mot Chelsea, Manchester City, Everton, Tottenham, Arsenal och nu då Liverpool. De kan alltså se fram emot en något mer behaglig andrahalva på bortagräs.

Steve Bruce mannar kan också hämta inspiration från att de på de senaste två ligamatcherna har gjort lika många mål framåt som det tog elva matcher dessförinnan att få ihop.

På sju försök har Hull aldrig vunnit en match i Premier League under januari månad. Tre oavgjorda och fyra förluster har det blivit.

Hulls resultat sedan matchen mot Liverpool 1 dec:

0-2 Arsenal (b)
1-1 Swansea (b)
0-0 Stoke (h)
1-1 WBA (b)
2-3 Man Utd (h)
6-0 Fulham (h)

1,0 poäng/match i snitt

Tidigare möten (i Liverpools favör)

Totalt i ligan: 7 vinster, 3 oavgjorda, 1 förluster
Totalt Premier League: 2 vinster, 2 oavgjorda, 1 förluster

Hemma mot Hull: 4 vinster, 1 oavgjord, 0 förluster
Premier League hemma mot Hull: 1 vinst, 1 oavgjord, 0 förluster

Efter tio raka utan förlust åkte Liverpool på däng av Hull med 1-3 den 1 december på KC Stadium. Livermore gav vargarna ledningen i den 20 minuten efter att Victor Moses uppträtt alldeles för överilat på sin kant och blivit överspelad. Gerrard kvitterade sju minuter senare på frispark. Moses var inte särskilt lyckad framåt heller och missade i minut 70 en jättemöjlighet att skicka hem Liverpool med 3 poäng. I stället var det Hull som stal samtliga poäng två minuter senare när Meyler var sist på bollen efter att Liverpool misslyckats med att rensa undan bollen från eget straffområde. För att strö salt i såren nickade Skrtel sedan in en tredje boll bakom Mignolet strax före full tid.

För Moses del framstår det här som matchen som avgjorde hans vidare öde i Liverpool. Först slarvade han bort bollen före 0-1, sedan hade han möjligheten att revanschera sig och bli matchvinnare, men blåste bollen över och kvar som slutresultat blev bara en mycket svag tvåvägsinsats och sedan dess har han inte startat en enda match.

Liverpools största segermarginal säsongen 2009/10, 6-1 efter hattrick av Fernando Torres, kom i hemmamatchen mot Hull i september. Det är också historiskt sätt den största segermarginalen mot tigrarna.

När lagen spelade 2-2 på Anfield på Luciadagen 2008 var det det första ligamötet sedan lagen ställdes mot varandra i gamla andradivisionen den 2 januari 1960.

Inräknat cupmatcher har Liverpool på 17 möten med Hull vunnit tolv och kryssat fyra. Den enda förlusten kom i den senaste matchen.

Steven Gerrard har nätat fyra gånger på fyra matcher mot Hull. Lagkaptenen är eventuellt tillbaka i spel redan på nyårsdagen, mer om det i Elvan klockan elva i morgon.

Även Jamie Carragher och Martin Skrtel har nätat i matcher mot Hull, men i fel målbur.

Luis Suarez har däremot ännu aldrig gjort mål mot Hull. 16 av hans 19 ligamål den här säsongen har kommit mot lag på den undre halvan.

Skador

Vinner man med 6-0 är det svårt att motivera förändringar i startelvan undantaget skador och Bruce förväntas behålla samma lag som krossade Fulham i lördags.

Yttermittfältaren Robbie Brady dras med en ljumskskada och missar matchen liksom muskelskadade anfallaren Sone Aluko. Brady har gjort 3 mål i ligan och är med det bäste målskytt i laget. Det innebär att ingen i Hulls elva på nyårsdagen har gjort fler än 2 mål på 19 matcher i ligan.

Stephen Quinn kan vara tillbaka i truppen efter att ha läkt sin hamstringskada.

LIVERPOOL

Året 2013 avslutades med två 1-2-förluster mot två lag jämsides i toppen av tabellen, men att verkligen kalla Manchester City och Chelsea konkurrenter är nog att hålla fast vid optimismen om Liverpools titelchanser alltför hårt.

Verkligheten kom ikapp

Det är givetvis typiskt att Simon Mignolet halvtavlar in en boll i båda matcherna och vid avgörande matchmoment i stället för vid 4-1-ledning hemma mot ett West Ham eller Norwich och visst är det symptomatiskt att en ”jag vill stå i centrum”-domare som Howard Webb väljer att blunda för allt. Men tittar vi på fotbollen däremellan var det klasskillnad på Stamford Bridge och med ett mer forwardskompetent och koncentrerat lag hade det lika gärna kunnat stå 4-1 i halvtid. Visst hade José Enrique, Steven Gerrard och Daniel Sturridge i startelvan inneburit ett något lägre berg att bestiga, men just det att Brendan Rodgers inte kan parera för sådan frånvaro utgör en del av den klasskillnad nyss nämnde.

Till och med hemmamaskinen Manchester City fick nöja sig med två uddamålssegrar hemma under julperioden, men av det jag såg var det mer en fråga om att göra precis vad som krävdes snarare än att det här var allt som fanns. Jag är säker på att både City och Chelsea vid 1-1- eller 2-2-ställning hade kunnat vrida upp pressen igen eller sätta in mer offensiv kraft. Vad kunde Rodgers göra?

Ett julkort till ägarna?

Tja, när Liverpool som genom en försenad julklapp fortfarande hade 1-2 en bit in i andra och Chelsea gått ner i bevakningsläge och sakta men säkert släppt in Liverpool något hade Rodgers chansen att sända ett budskap. Här fanns en öppning, så vadå om det blir 1-3 inom någon minut, läget måste utnyttjas. In med en forward till, ta ut Johnson och gå ner på tre backar, ja gör något. I stället för att skicka ett budskap till motståndarna och det egna laget skickar han som jag ser det ett budskap till John W Henry när han väljer att sätta in den helt obeprövade Brad Smith. Inget ont om Smiths framtidsmöjligheter, men Brendan kan inte på allvar ha sett det som den främsta vägen mot poäng på Stamford Bridge, eller?

Jag är rätt säker på att när vi till sommaren blickar tillbaka på samtliga 38 matcher kommer vi att kunna konstatera att den tunnaste truppen och den mest skadedrabbade startelvan hittar vi i två av de absolut svåraste matcherna. Det är naturligtvis lagen om alltings jävlighet, men det finns också ett annat sätt att se på det.

Manchester City och Chelsea var inför den här säsongen mina, och många andras, favoriter att slåss om Premier Leaguetiteln och de är med och kämpar på den ytterst toppnivån i Europa. Med en målsättning att ta sig till Champions League 2014-15 och sett till förutsättningarna inför de specifika matcherna är det inte på Etihad och Stamford Bridge Liverpool skall och förväntas ta poäng. Att bli bortdömda framför ögonen på José Mourinho stod inte på min önskelista, men att få en ”Webbinsats” hemma mot Norwich och tappa poäng är värre. Även med en perfekt domarinsats och full elva hade vi fått svårt att få med oss någon borta mot Manchester City och Chelsea.

Fortfarande i fas

För ett år sedan låg Liverpool på nionde plats med 28 poäng och +5 i målskillnad efter 20 spelade omgångar. I dag hittar vi Liverpool på en femteplats med 36 poäng och +21 i målskillnad efter 19 spelade omgångar. Det är en skillnad i poängsnitt med 0,5 per match.

Efter matchen mot Hull har Liverpool spelat tio hemma och tio borta och skulle vid en seger stå på 39 poäng efter 20 matcher, vilket är snuddande nära de 2 poäng/match som utgör den fiktiva måttstocken för att ta sig in på topp 4. Bara för att slumpgeneratorn parade ihop Manchester City och Chelsea borta i slutet av december och för första gången gav Rodgers två raka nederlag med Liverpool i Premier League ligger vi inte ur fas sett till säsongsperspektivet. Det hade varit fantastiskt att ta 4 eller 6 poäng från de matcherna, absolut, och i så fall hade tal om titeln varit motiverat. Nu kvarstår målet om topp 4 med möjlighet till ytterligare bonus.

Det är inte borta mot Manchester City och Chelsea som Liverpools öde definieras. Snarare är det den kommande månaden. Dels på grund av att det ger en tydligare bild av vilken fysisk status viktiga pjäser som Enrique, Gerrard och Sturridge har (det är skillnad på att vara tillbaka efter skada och att vara tillbaka på hundra procent, fråga bara Lucas), dels på grund av vad januarifönstret serverar Rodgers, och icke att förglömma konkurrenterna, men också för att de matcher som radar upp sig i Premier League…

Hull (h)
Stoke (b)
Aston Villa (h)
Everton (h)
WBA (b)

…snarare är just de matcherna som kommer att definiera vårt öde.

Och om någon redan har placerat Arsenal före Liverpool i tabellen flikar jag in Gunners spännande spelprogram (FA-cupen kan tillkomma) under två månader februari till april just efter att kvintetten matcher här ovanför är spelade. Det är inte över förrän det är över.

08-Feb-14 Liverpool (b)
11-Feb-14 Manchester United (h)
19-Feb-14 Bayern München (h)
22-Feb-14 Sunderland (h)
01-Mar-14 Stoke City (b)
08-Mar-14 Swansea City (h)
11-Mar-14 Bayern München (b)
15-Mar-14 Tottenham (b)
22-Mar-14 Chelsea (b)
29-Mar-14 Manchester City (h)
05-Apr-14 Everton (b)

Källor: en.wikipedia.org, stats.football365.com, BBC Sports, liverpoolfc.com