Inför: Swansea City – Liverpool
Efter två veckors uppehåll återupptar Liverpool ligaspelet och det på Liberty Stadium i Wales. 1 poäng räcker för Liverpool att återta serieledningen och för Swansea att klättra upp från nedflyttningsplats.
Säsongen 2012-13 – två upp och två ner samtidigt
Våren 2011 vann Swansea playoffslutspelet i Championship och tog steget upp till Premier League där Brendan Rodgers under debutsäsongen ledde dem till en finfin elfteplats, bara 5 poäng bakom Liverpool som jämförelse.
Sommaren 2012 valde Rodgers som bekant att byta klubb till Liverpool och Michael Laudrup tog över managerrollen på Liberty Stadium och trots att laget plockade 2 poäng färre klättrade de två positioner i tabellen. Utan att förringa vare sig Laudrups eller Swanseas insats kan vi nog konstatera att 46 poäng för en niondeplats säger en hel del om den undre halvans prestation i fjol. Den här gången skrevs avståndet upp till Liverpool till 15 poäng.
Swanseas starka period under 2012-13 hittar vi november-januari då de vann sex matcher, kryssade åtta och bara förlorade två. Hade de hållit det poängsnittet över hela säsongen hade de slutat på 62 och inte 46 poäng.
Den positiva trenden vände dock abrupt nedåt under slutet på säsongen och på de avslutande tio matcherna tog Swansea bara en seger samt fixade oavgjort i tre matcher. De hade dock skapat en sådan buffert nedåt att de bara föll en position, från plats åtta till nio, trots den skrala poängskörden.
Den resultatmässigt enskilt mest positiva händelsen för Swansea förra säsongen skedde den 24 februari, en vecka efter att Laudrup sett en reservbetonad elva falla med 0-5 på Anfield, när laget besegrade Bradford City i Ligacupfinalen. 5-0 blev siffrorna även där och på vägen till finalen hade Swansea slagit ut bland andra Liverpool och Chelsea. För att återkoppla till den svaga säsongsavslutningen i Premier League är det som utomstående lätt att se det som att motivationen försvann något efter att Ligacuptiteln, och med den säkrat spel i Europa League, försvann.
Tillbaka i Europa
Swansea gör sitt första deltagande i Europa sedan Cupvinnarcupen 1991-92, då det tog tvärstopp med totalt 1-10 mot Monaco i den första omgången. Waleslaget klev i år in i den tredje kvalrundan av Europa League där de övertygande slog Malmö FF med 4-0 hemma och sedan höll 0-0 borta. I den följande playoffrundan följde en ny övertygande hemmaseger med 5-1 mot rumänska Petrolul Ploiesti och då hade Swansea råd att tappa 1-2 borta. Laget lottades in i Grupp A tillsammans med spanska Valencia, ryska Kuban Krasnodar och schweiziska St. Gallen. Valencia får gälla som favorit, men även tvåan i gruppen går vidare och Swansea gör ha en god möjlighet att knipa den platsen.
Gruppspelet sparkar igång den 19 september med bortamatch mot Valencia och med Europadistraktionen parallellt med ligaspelet fram till jul stundar nu en ny utmaning för Swansea under den tredje säsongen i Premier League. Större och mer erfarna klubbar än så har fått problem att hålla ångan uppe på inhemsk mark när långa resor sliter och matcher under veckan kräver uppmärksamhet.
Det är ingen dålig resa som Swansea har gjort, från att vara en match från att ramla ur fjärdedivisionen och Football League våren 2003 till att tio år senare resa till Mestalla för match mot Valencia. Även om det är den matchen i gruppspelet som Swansea förmodligen ska lägga minst krut på (minns hur Liverpool ”kom in fel” i Champions League när klubben lade för mycket energi på sin bortamatch mot Valencia, som dessutom var ännu bättre då) ska vi nog inte underskatta symbolvärdet för deras enorma framsteg som fotbollsklubb och kanske kan detta påverka både laguttagning och mental fokus när de möter Liverpool bara tre dagar tidigare. Facit har vi på måndagskvällen.
Spelarövergångar
IN
- Jordi Amat, 21 år, mittback, Espanyol, 2,5 miljoner pund
- José Cañas, 26 år, central mittfältare, Real Betis, fri transfer
- Alejandro Pozuelo, 21 år, offensiv mittfältare, Real Betis, okänd summa
- Jonjo Shelvey, 21 år, central mittfältare, Liverpool, 6 miljoner pund
- Wilfred Bony, 24 år, anfallare,Vitesse, 12 miljoner pund
(Dwight Tiendalli, 27 år, försvarare, klubblös, fri transfer)*
Till U21-laget:
- Gregor Zabret, 18 år, målvakt, NK Domzale, okänd summa
- Alex Gogic, 19 år, mittfältare, Olympiakos, fri transfer
- Jernade Meade, 20 år, försvarare, Arsenal, fri transfer
- Kenji Gorré, 18 år, mittfältare, Manchester United, fri transfer
- Ryan Hedges, 18 år , forward, Flin Town United, okänd summa
- Kristian Scott, 18 år, mittfältare, Stoke City, okänd summa
Lån IN
Jonathan de Guzmán, 26 år, mittfältare, Villarreal, säsongslån
Álvaro Vázquez, 22 år, forward, Getafe, säsongslån
UT
- Mark Gower, 34 år, central mittfältare, Charlton, kontraktet avslutat
- Kemy Agustien, 26 år, mittfältare, Brighton, frisläppt
- Luke Moore, 27 år, forward, Elazigspor , fri transfer
Lån UT
- Gwion Edwards, 20 år, mittfältare, St. Johnstone, lån till 31 dec 2013
- David Cornell, 22 år, målvakt, St. Mirren, säsongslån
- Kyle Bartley, 22 år, försvarare, Birmingham City, säsongslån
- Alan Tate, 31 år, försvarare, Yeovil Town, lån till 2 jan 2014
- Ki Sung-Yueng, 24 år, mittfältare, Sunderland, säsongslån
- Jazz Richards, 22 år, försvarare, Huddersfield Town, lån till 4 dec 2013
*I slutet av den förra säsongen meddelade Tiendallis agent att spelaren inte skulle bli kvar i Swansea efter att kontraktsdiskussionerna hade brutit ihop. Den 28 augusti, bara några dagar innan transferfönstret stängde, återvände dock Tiendalli till Swansea efter att en skada på ytterbacken Neil Taylor skulle hålla honom borta till oktober.
Förutom värvningen av forwarden Wilfred Bony som ska tillföra målfarlighet och lyfta Michus spel ytterligare var det mest betydelsefulla för klubben att Michael Laudrup valde att stanna. Den danske managern skrev på en kontraktsförlängning i mars som sträcker sig till 2015, men det rapporterades att det fanns en frisläppsklausul kring £5M som påminde om den Brendan Rodgers gick med på när han skrev på en kontraktsförlängning bara 4 månader innan han bytte klubb till Liverpool.
I övrigt har Laudrup lyckats behålla de viktigaste pjäserna i truppen samt genomföra en föryngring och förstärkning på framför allt mittfältet genom Jonjo Shelvey och lite spansk krydda. Det återfinns nu hela åtta spanjorer i truppen.
Säsongen 2013-14
Swansea gick igenom sin försäsong, mot lag från Holland och längre ner i det engelska ligasystemet, med idel segrar och totalt 28-1 i målskillnad
Starten på säsongen lovade en allt annat än mjuk inkörning. De tre första hemmamatcherna kom att bli mot Manchester United, Liverpool och Arsenal medan de borta parade ihop dem mot Tottenham, WBA och Crystal Palace.
Två täta mål av Robbie van Persie och Danny Welbeck efter en dryg halvtimme i premiären mot Manchester United gav ett för brant berg att bestiga och Swansea föll med 1-4. På White Hart Lane i den andra omgången föll bara ett mål, men tyvärr för Swanseas del gjordes det av Soldado på straff efter en knapp timme. Swansea hade förvisso en jättemöjlighet till kvittering sent i matchen, men totalt sett var det närmare 2-0 än 1-1. Den första segern för säsongen fick vänta på sig till den tredje matchen när laget vann borta på The Hawthorns med 2-0 efter mål av Ben Davies och Pablo Hernández.
Skador
Laudrup kan välja från en komplett trupp så när som på ytterbacken Neil Taylor.
Jonjo Shelvey stod över spel i Englands U21-match i veckan, men är tillgänglig för spel igen.
Tidigare möten (i Liverpools favör)
Totalt i ligan: 11 vinster, 6 oavgjorda och 7 förluster
Totalt Premier League: 1 vinst, 2 oavgjorda och 1 förlust
Hemma mot Swansea: 9 vinster, 3 oavgjorda och 0 förluster
Premier League hemma mot Swansea: 1 vinst, 1 oavgjord och 0 förluster
Storsegern med 5-0 på Anfield i februari bröt en trend efter tre raka matcher utan mål framåt mot Swansea. Säsongen 2011-12 höll de 0-0 på Anfield och vann hemma med 1-0. Den 25 november 2012 blev det en repris resultatmässigt från säsongen före och således 0-0 igen.
Swansea lyckades alltså att hålla nollan i tre raka ligamatcher mot Liverpool, men bara sex lag någonsin har lyckats göra det i fyra raka ligamatcher. Det rör sig om Sunderland (1897-1900), Bolton (1947-1948), Tottenham (1969-1971), Everton (1974-1975), Middlesbrough (1999-2001) och Manchester United (2005-2008)
Svanarna gick segrande av planen när lagen möttes i Ligacupen förra hösten. 1-3 stod det på Anfields resultattavla när domaren blåste av matchen.
För att hitta Liverpools senaste seger mot Swansea före 5-0-triumfen får vi gå tillbaka till ett omspel på Anfield i FA-cupen i januari 1990. Då vann å andra sidan Liverpool med besked och den 0-8-förlusten är tangerad historisk rekordförlust för Swansea.
Liverpool har nätat 54 mål i de 18 matcher de har spelat på Anfield mot Swansea i liga och cup genom åren.
I februari 1982 stod nyuppflyttade Swansea för en jätteskräll när de slog Bob Paisleys Europacupmästare med 2-0 på hemmaplan.
Den senaste, och låt oss hoppas sista, matchen Liverpool spelade i Division 2 var mot Swansea i maj 1962 och det blev en 4-2-seger till Swansea. I den matchen nätade Roger Hunt sitt 41:a ligamål för säsongen, vilket fortfarande är ett klubbrekord.
Brendan Rodgers ledde som manager Swansea i 84 ligamatcher av vilka de vann 36 stycken.
Joe Allen gjorde 7 mål på 127 matcher för Swansea.
LIVERPOOL
Det är den tiden på året när säsongen har en gnutta start-stopp-karaktär till följd av landslagsspel och efter två veckors uppehåll i Premier League väntar nu fyra matcher innan ligan sätts på paus igen under två veckor.
Vi mötte Stoke i premiären och nu följer samtliga övriga S-lag på raken innan nykomlingen Crystal Palace gästar Anfield den 5 oktober. Den första matchen efter kvaluppehållet är på St. James Park den 19 oktober.
16/9 Swansea (b)
21/9 Southampton (h)
29/9 Sunderland (b)
5/10 Crystal Palace (h)
Taktiskt smart, men kvar att bevisa
Tre 1-0-segrar (senaste det inträffade att ett lag inledde ligan på det sättet var 1920, men Huddersfield spred ut det mellan olika målskyttar) skickade upp Liverpool i serieledning inför landslagsuppehållet och med ett perfekt inledningsfacit borde man kanske inte fokusera på faror och negativa detaljer, så jag väljer att formulera det som att Liverpool har kvar att visa upp flera aspekter av sitt spel snarare än att laget skulle vara inkapabla att åstadkomma dem.
I segern mot Stoke saknades väl bara effektivitet eftersom laget radade upp goda målchanser att avgöra matchen och göra straffsparken i slutminuten till en ren fråga om Simon Mignolet skulle hålla nollan eller inte snarare än om det skulle bli 3 eller 1 poäng.
De två 1-0-segrarna mot Aston Villa och Manchester United å andra sidan var däremot allt annat än uppradande av målchanser. Efter ledningsmålet i minut 21 på Villa Park hade Liverpool inte ett enda avslut på mål och efter paus hemma mot United skapade Liverpool inte ett enda egentligt anfall förrän Raheem Sterling tvingade fram en räddning på stopptid. Vill ni ha mer konkret uppbackning på hur icke-offensiv insatsen var? Nåja, vad sägs om att de två inlägg från öppet spel som Liverpool skrapade ihop på 90 minuter mot Manchester United är det lägsta antalet som registrerats av ett lag i en match i Premier League sedan Opta började föra inläggsstatistik 2003.
Taget ur sitt sammanhang var andra halvlek mot Manchester United offensivt en av de absolut sämsta under Rodgers och så illa det blir. Om inte Sturridge försökte sig på att dribbla fyra man, var det gåfotboll mot en samlad backlinje eller hopplösa djupledspassningar som aldrig hittade fram. Mängder av oforcerade misstag, brist på inspiration, vilja och offensivlusta. Nu låter jag kanske negativ, men tittar vi bara på vad laget åstadkom framåt i de här matcherna framstår Roy Hodgson som en anfallsbesatt svängdörrsfotbollsförespråkare.
Men, instoppat i sitt sammanhang mötte vi de regerande ligamästarna, och skytteligaledaren från i fjol hade knappt bollen under kontroll rättvänd mot mål på offensiv tredjedel. Inte heller lyckades Manchester United etablera ett belägringstryck som tvingade ner Liverpools mittfält i knäet på backlinjen. Som icke-neutral med alltför många minnen av Unitedvändningar och sena mål vore det fel att säga att pulsen var Indurainlåg sista kvarten, men när domaren blåst av och lugnet lagt sig var känslan att det hade gått nästan obehagligt enkelt. Om fallet vore att United hade bombat målet och ren tur räddat segern hade det varit en sak, men Brendan Rodgers taktik var nästintill prickfri för att fullständigt kuva alla motståndarförsök till attack och eftersom United inte lyckades trappa upp offensiven fanns det inte så mycket mening med att byta strategi. Vi ska också komma ihåg att flera spelare hade fullgjort 120 minuter mot Notts County i Ligacupen tidigare i veckan.
Förra säsongen vann Liverpool bara en av fjorton matcher mot topp 8-motstånd och med en trepoängare mot Manchester United i ryggsäcken redan efter tre matcher kan vi räkna med att vi toppar topp 8-insatsen från i fjol.
Men om Aston Villa eller Manchester United hade kvitterat då? Ja, då kommer vi till vad jag skrev tidigare om att det finns delar av spelet kvar att visa att laget behärskar. Finns det mer kreativitet och anfallsvariation att plocka fram om/när laget hamnar i ett tidigt underläge på bortaplan och hur reagerar laget när de haft ledningen med 1-0 i 70 minuter för att tappa till 1-1 med kvarten kvar? Ofta är det det kvitterande laget som har uppe farten och trycker på medan 1-0-laget lättare tenderar att fastna i det försvarande läget och kan bli lite hälstående medan ytterligare ett mål ramlar in. Jag ska erkänna att det finns en liten oro här eftersom det vid sidan av Sturridge har synts till väldigt få öppningar framåt, men som sagt, det har inte behövt plockas fram heller.
Källor: en.wikipedia.org, BBC Sports, lfchistory.net, stats.football365.com
