Leicester - Middlesbrough1 - 2
Stryk det jag sa – Middlesbrough bortaslog Leicester
Middlesbrough stod för en osannolik prestation på the King Power Stadium och gjorde något inget annat lag har gjort den här säsongen, nämligen att slå Leicester två gånger.
Det var runt omkring fyra månader sedan som Middlesbrough senast vann mot Leicester, men det var också ungefär 23 år sedan som Middlesbrough senast slog Leicester på bortaplan. Då slog Steve McLarens mannar Leicester med 2-1, och det skulle dröja fram tills idag för att få se sådana siffror igen.
När säsongen helt och hållet kändes bortkastad, och när Michael Carrick idag ställde fram en startelva som i princip ingen var glad över, var det nog ingen som idag trodde på ett mirakel.
Inte heller trodde väl Leicester att de skulle bli slagna idag, men serieledarna fick sig en ordentlig kalldusch när Finn Azaz och Sammy Silvera smällde in två mål i den första halvleken.
Leicester var det bättre laget, men de var inte så bra att man tappade hakan. Premier League-kvalité? Ja. Bra nog för att slå Middlesbrough? Nej. Det skulle dock vara en lögn att säga att man aldrig kände sig nervös. Inför matchen kändes det helt uppgivet, men så fort Boro gjorde matchens andra mål blev det omöjligt att sätta sig ned igen. Jag for fram och tillbaka i mitt rum, och det är tur att jag inte biter mina naglar, för jag kan misstänka att det var många naglar runtom i Teesside som blev helt avbitna idag. Inte minst med tanke på den drös av chanser som Leicester fick i matchens slutminuter, som var föranledda av Jamie Vardys bravader.
I den 79:e minuten missade den sluga räven Vardy ett nästintill öppet mål, och det var nog inte många som förväntade sig att bollen skulle flyga ovanför ribban just i det läget. Middlesbrough lyckades fånga räven, men bara fem minuter senare gled den ur näven. I den 85:e minuten kompenserade Vardy för sitt misstag genom att drämma in Leicesters kvittering. Lika glad för det är jag, men lika glad är nog inte räven, för trots Vardys ansträngningar var det Middlesbrough som efter en riktig kämpainsats lämnade jaktmarkerna i East Midlands med tre poäng och livet i behåll.
För att fortsätta sago-allusionerna så kan man nu väldigt väl likställa Middlesbrough med ligans egna version av Robin Hood. På något märkligt vis har the Teessiders nu lyckats med att slå några av ligans poängrikaste lag, såsom Southampton, Leicester (x2) och West Bromwich. Samtidigt har man varit så pass givmilda att man delade med sig av fyra poäng till tabelljumbon Rotherham och förlorade mot lag som QPR, som ligger tredje sist i tabellen. Hjältemod, kamratskap, tjocka munkar som gudfruktigt slogs med käppar för en rättvis sak, sunt friluftsliv, kyska jungfrur att hjälpa över bäckar och åar, vördnad för den rättmätige konungen,— se där några av de företeelser som för Karl-Bertil Jonsson framstod som det högsta livet hade att bjuda. Och så förstås den laglösa rättvisans princip: att vinna dubbelt mot Leicester och spela skitdåligt mot Rotherham.
Hörrni, ni kan nästan stryka det jag sa i min förra artikel. Middlesbrough har nu fortfarande sju poäng upp till kvalstrecket, men med en match mindre spelad. Vinner man denna kommer man alltså bara hänga fyra poäng från sjätteplatsen. Nu fick Middlesbrough erhålla ett par nya skador, men förhoppningsvis borde dessa ha tillfrisknat inför The Championships slutfas i april och maj. Ja, det må låta dumdristigt att drömma så, men vad gör det om hundra år när allting kommer kring?
