MUWomen’s Barmy Army: Vad är väl en matchtröja?
Så var det då uppehåll över jul och nyår och vi har tagit oss lite knappt halvvägs genom säsongen. Det finns mycket att titta tillbaka på och mycket att spekulera över för resterande del av säsongen. Vi kommer in lite på det här men framför allt ska vi göra något annat, vi ska prata matchtröjor.
Att dela ut julklappar, summera höstsäsongen och spekulera framåt har gjorts och görs lite överallt i dessa dagar, precis som det ska göras. Därför tänkte jag att vi inte gör det här, istället kikar vi på lite olika matchtröjor.
Det här med matchtröjor finns det mycket att säga om och ofta blir det stor diskussion när de nya matchställen presenteras inför varje säsong. Och ofta kanske en specifik tröjas status visar sig först i efterhand och byggs på över tid beroende på specifika händelser och resultat.
Manchester Uniteds hemmatröja har givetvis varit röd, men genom åren har man haft en himla blandning av färger och mönster, och kanske är det bortatröjorna som varit de som stuckit ut mest många gånger.
Köper man matchtröjor? Har man de på sig om man tittar live? Framför tv:n då? Går man runt med dem i vardagen? Alla har vi vår egen syn på detta, men något som i alla fall är säkert är att matchtröjor står mig varmt om hjärtat.
Det var egentligen så mitt intresse för Manchester United tog fart från första början. När jag var liten och inte hade någon vidare koll på fotboll – mer än att det var kul – fick jag en hundralapp i födelsedagspresent för att kunna köpa en fotbollströja på den årliga höstmarknaden i Höganäs. Tror ni kan se de där marknadsstånden framför er med fotbollströjor från alla möjliga lag – billiga kopior givetvis.
Där föll mitt val på en röd Manchester United-tröja med Beckham och nummer sju tryckt på ryggen. Vad det var som gjorde att jag valde just den minns jag inte, men det var i alla fall där det började på riktigt.
Sen blev det många fler tröjor och nu tänkte jag att vi ska ta oss en titt på de tröjor det blivit med Uniteds damlagsspelare på ryggen, så dyker vi ner lite kort i varje spelare också.
Låter det bra..? Bra. Häng på!
XXX
Enligt Manchester Evening News är Manchester United på jakt efter att rekrytera en Head of Women’s Football. Exakt vad den titeln innebär är svårt att veta, men tidningen nämner saker som att se till att de bästa förutsättningarna för laget finns, att sätta upp långsiktiga mål och arbeta med implementering av en spelstil som genomsyrar alla Uniteds dam-och flicklag.
Nu ska man kanske vara lite försiktig med att vara allt för optimistiskt med tanke på hur ledningen ser ut och sett ut på herrsidan, men detta känns ändå som något väldigt bra.
Med tanke på vad som hände när Casey Stoney lämnade – där det kändes som alla stod handfallna – och rapporterna om den bristfälliga miljön damlaget verkat i borde detta kunna innebära att det tas ett större grepp om damfotbollen. Möjligheter att bygga saker på sikt och skapa förutsättningar för att utmana de bästa i Europa ökar så klart när det skjuts till mer resurser och det byggs en struktur på ett mer övergripande plan.
När en sådan här anställning kommer göras, vem det blir och vad rollen faktiskt innebär återstår att se, men dessa rapportera tar jag emot med en glad min.
XXX
Matchtröja från säsongen 2018/19, Kirsty Smith.
Jag tänker att vi tar det från början och då beger oss tillbaka till den första säsongen för Manchester Uniteds damlag. Laget spelade i Championship och bestod bara av spelare från Storbritannien, och efter att ha sett några matcher föll mitt val på att köpa den rosa bortatröjan med Kirsty Smiths namn på ryggen.
Jag vet inte, men jag gillade den här tröjan och tycker den står sig starkt jämfört med många andra vi haft på senare år.
Valet av Kirsty Smith kanske inte känns självklart, hon är inte på något sätt den mest spektakulära spelare – hon gjorde sitt första mål för United säsongen efter – men hon krigar alltid på och gör sitt jobb till hundra procent oavsett vilken sida hon spelar ytterback på. Sånt tilltalar mig.
Hon hämtades in från Hibernian och var sedan en bärande spelare under första säsongen och avancemanget upp till WSL. Hon är etablerad i den skotska landslagstruppen, men på grund av skador har hennes speltid minskat i United och med Ona Batlle och Hannah Blundells intåg har konkurrensen på ytterbacksplatserna ökat.
Trots tuff konkurrens ser jag snart 28-åriga Smith som en viktig spelare i truppen, hon har imponerat de matcher hon spelat i år och gör alltid ett gediget jobb.
Väldigt nöjd med valet av första matchtröja från damlaget.
Mollie Green, Uniteds hemmatröja från säsongen 2018/19.
Så går vi vidare men hänger kvar i samma säsong. Vi kanske ska börja med tröjan, ni minns den där röda hemmatröjan som övergick i svarta ränder ju längre ner mot shortsen man kom. Inte min favorit egentligen, men Mollie Green blev snabbt en favorit.
Mollie var en spelare som hade mycket boll, hon visade prov på en förmåga att hitta in med avgörande passningar från sin offensiva mittfältsposition och tog sig samtidigt själv ofta in i farliga positioner i straffområdet. 13 mål på 18 matcher i ligan och ytterligare några i cuperna visar prov på det.
Hon – tillsammans med flera andra talangfulla spelare – fick verkligen spela ut sitt register när United seglade genom säsongen. Med ett fint tillslag, öga för passningar och en målnäsa trodde jag att hon skulle göra skillnad även på WSL-nivå, men så blev det inte. United spetsade till truppen under sommaren och Green gjorde bara två framträdande under hösten 2019 i ligacupen innan hon lånades ut till Sheffield United.
Efter den våren blev det en permanent flytt till Birmingham innan hon inför denna säsong valde att ta steget ner till Championship och Coventry United.
Tyvärr har det blivit rejält kaos i Coventry, laget som låg näst sist i Championship har begärts i konkurs dagarna innan jul och alla kontrakt är därmed uppsagda. Just nu pågår en crowdfunder-kampanj för att stötta laget, men vad det slutar i återstår att se. Och var Mollie Green fortsätter sin karriär återstår också att se.
Oavsett att hon inte fått riktigt den utväxling jag trodde kan ingen ta ifrån henne det bidrag hon hade till Uniteds framgång den där första säsongen.
XXX
När vi summerade november var jag inte speciellt nöjd med resultaten, men under december har laget verkligen steppat upp och tagit tre segrar på tre matcher.
Först åkte man till Brighton och vann med 2-0. Hayley Ladd var tillbaka i startelvan och dominerade på mitten och hon prickade också in 1-0. En annan som imponerade var mittfältskollegan Vilde Bøe Risa som efter flera försök äntligen fick göra sitt första mål för United när hon punkterade matchen i andra halvlek.
Sedan var det dags för ligacupens avslutande gruppspelsomgång, United hade tidigare tappat några onödiga poäng men gick ändå in i matchen med förutsättningarna att en seger skulle ta laget vidare.
Det var egentligen inget snack, United tog tag i matchen direkt och släppte sen aldrig in Everton i den. Ett självmål och ett mål av Martha Thomas skickade United vidare.
Tillbaka i ligan skulle höstsäsongen avslutas hemma mot Aston Villa. Batlle och Blundell missade matchen på grund av positiva covid-test, men det verkade inte störa United nämnvärt. Innan kvarten var spelad hade Ella Toone och Katie Zelem gett United en 2-0-ledning, och när matchen var slut hade Lucy Staniforth och Martha Thomas prickat in varsitt mål och Ella Toone sitt andra i matchen.
5-0 ger en klart positiv känsla inför uppehållet.
Tre raka segrar med tre hållna nollor och mycket att se fram emot. Till exempel kvartsfinalen mot Arsenal i ligacupen och inträdet i FA-cupen mot Bridgwater United. Dessutom ska det spelas tre ligamatcher i januari, så när liga drar igång igen den nionde mot West Ham blir det full rulle.
XXX
Jackie Groenen-tröja från säsongen 2019/20.
Vi fortsätter kronologiskt och tar oss an de första stegen i WSL, säsongen 19/20. Ett nyförvärv till denna säsong – och första icke brittiska spelare i United – var Jackie Groenen, och henne fattade jag snabbt tycke för. Hon kom med stora förväntningar på sig och hade samlat på sig en hel del erfarenhet från sitt spel i det nederländska landslaget där hon under sommaren skickat in segermålet mot Sverige i VM-semin.
Detta var en hemmatröja som jag tyckte var ett steg i rätt riktning efter föregående säsongs dito, med den där skölden runt klubbmärket.
Det var svårt att veta hur United skulle stå sig i högstaligan, men med tanke på den fina säsongen man hade i ryggen och de nyförvärv som kom in var ändå förväntningarna att laget skulle kunna etablera sig ordentligt på övre halvan. Premiären slutade med 1-0 förlust mot Manchester City inför över 30 000 åskådare och Jackie Groenen tog snabbt tag i taktpinnen och var ett stolpskott från att fixa första poängen.
Efter det har hon varit självskriven på mittfältet där hennes slit och ständiga löpande har passat utmärkt i Uniteds sätt att spela. Dessutom har hon en förmåga att hitta de öppnande passningarna framåt som ger United möjligheten att snabbt ställa om och såra motståndare som inte hunnit organisera sig.
I det nederländska landslaget har hon fortsatt prenumerera på startplatser och dessutom gjort några mål. Just målen är något som saknas i United, det har blivit en del assist men ännu har hon inte hittat nätmaskorna i United-tröjan. Denna säsong har hon gått skadad länge vilket jag ser som en bidragande orsak till att prestationerna svajat och presspelet som Marc Skinner pratar om inte suttit som man vill. Förhoppningsvis kommer hon tillbaka starkt under 2022 och blir en ledande spelar i Uniteds jakt på den sista Champions League-platsen.
Tredjetröjan med Katie Zelems namn från säsongen 19/20.
Vi stannar kvar vid säsongen 19/20 och landar i det som då var tredjetröjan, och där valde jag Katie Zelems namn och nummer på ryggen. En ganska snygg tröja får jag ändå säga, och jag gillar blinkningen till historien med rosen.
Som ni ser är vi kvar på mittfältet, och det kändes helt rätt att välja den lokala tjejen som gått genom Uniteds akademi, fått ta en sväng till några andra klubbar och sedan kom tillbaka och nu belönades med kaptensbindeln efter att Alex Greenwood lämnat klubben under sommaren.
Om Groenen är en riktig jordfräs är Zelem mer en spelare som läser av situationer och framför allt är det i spelet med boll hon kan excellera. Casey Stoney gav henne bindeln tack vare hennes förmåga att kommunicera och vara en drivande spelare i gruppen, samtidigt som hon presterade på plan. Det har blivit en del mål – framför allt på frisparkar och från straffpunkten – men det som sticker ut är hennes lugn med bollen och förmåga att hitta de kortare passningarna och att kunna diktera spelet med de längre bollarna.
Det här med hennes ledaregenskaper verkar både Stoney och Skinner värdera högt och hon har fortsatt vara en ordinarie spelare hela vägen fram till nu. Jag har varit kritisk mot hur hon presterat denna höst, när det blir matcher där hon hamnar under press går det ibland lite för långsamt. Men hon avslutade 2021 väldigt starkt och har även under hösten fått göra landslagsdebut. När Groenen är tillbaka från skada blir konkurrensen tuffare men om hon fortsätter på det spår hon är inne på nu lär hon fortsatt få starta, och det är lite extra kul att det är en spelare som tagit sig hela vägen från flickfotboll i United till att nu springa runt på Leigh Sports Village med kaptensbindeln.
XXX
Jag sa ju att vi inte skulle spekulera allt för mycket här, men lite kan vi ändå göra det. Rapporter från både svensk och brittisk media säger att den svenska landslagsforwarden Stina Blackstenius kommer skriva på för United under januari och spetsa till våra offensiva alternativ ordentligt.
En övergång till United var aktuell redan i somras men då tackade Häcken nej till Uniteds bud, men nu när Blackstenius kontrakt går ut kan hon komma gratis.
Det här är verkligen en värvning jag gillar, dels för att det är kul att en svenska kommer till United men också för att hon är den där målskytten som vi länge saknat.
Ni som följt denna artikelserie vet att jag la mycket av mina förhoppningar kring framgång för United denna säsong på att Alessia Russo skulle komma tillbaka i form, och det har hon verkligen gjort. Dessutom har Martha Thomas överraskat positivt och varit en fullgod ersättare som nia, även om hon dragits med den del skador.
Att få in Blackstenius skulle höja laget ytterligare, hon skulle gå in i elvan direkt och förmodligen skulle Russo få utgå lite mer från en kant. Kirsty Hanson och Leah Galton har inte riktigt fått till det på kanterna under hösten, men med en uppspelpunkt i Blackstenius och hennes ständiga närvaro i straffområdet tänker jag skulle hjälpa dem enormt. Och att då ha Russo och Toone runt henne sätter skräck i de flesta motstånd.
Nu sitter man mest och uppdaterar sociala medier och försöker jobba in denna värvning. Inget är klart men det verkar vara nära, nu håller vi tummarna för att det blir officiellt också.
XXX
Förra säsongens hemmatröja med Lotta Ökvists namn och nummer på ryggen.
Då är vi framme vid den sista tröjan, förra säsongens hemmatröja. Har fortfarande inte bestämt mig helt och hållet för om jag gillar den mycket eller om den är sådär. Men den inhandlades och då blev det Ökvist och nummer tre på ryggen.
Det var Lottas andra säsong i United efter att hon värvades från Hammarby i Elitettan. Hon inledde med att starta premiären men sedan åkte hon på en skada och var lite in och ut ur laget fram till att säsongen bröts på grund av covid-19.
Hon har själv berättat om de utmaningar det fanns med att komma till United och de krav Stoney ställde på spelarna, och att säsongen lades på is när den gjordes var lite extra oturligt för Ökvist. Hon fick starta i ligan och gjorde en bra match mot Everton, men när sedan nästa säsong drog igång var hon tillbaka på bänken. Det blev några inhopp under hösten 2020 men hon lyckades aldrig imponera tillräckligt på Stoney för att göra vänsterbacksplatsen till sin egen. När januarifönstret kom valde hon att lämna England och flytta hem till Sverige och BK Häcken.
Det får man väl ändå säga var helt rätt beslut, där har hon tagit en ordinarie plats i ett topplag, och med spel i Champions League får hon visa upp sin förmåga och blicka mot landslaget.
Som ni ser har jag ingen tröja från denna säsong, men det ska jag så klart ha. Nu är frågan vilken det ska bli. Är det hemmatröjan, kanske den ljusblå eller den mörkblå det ska vara? Och vilket namn ska sitta på ryggen?
Ska man vänta och hoppas på Blackstenius, eller kanske att det ska vara Russo? Ella Toone ligger också bra till, precis som Ona Batlle.
Vad säger ni, någon som har ett bra förslag?
Och vad tycker ni om matchtröjorna, har ni någon favorit som Uniteds damlag haft och finns det någon spelare jag missat och så klart borde haft tidigare?
Månadens spelare: Katie Zelem
Månadens mål: Vilde Bøe Risas 2-0 mot Brighton. Alessia Russos förstatouch håller världsklass precis som inlägget hon sveper in mot Bøe Risa som sträcker fram tån och skarvar in bollen till hennes första mål för klubben.
Månadens coolaste: Att både dam- och herrlaget skickade julklappar och hälsningar till barn som ligger på några av de lokala sjukhusen i Manchester. Detta är egentligen inget nytt, detta brukar göras varje år. En oerhört viktig gest och kanske extra viktig i tider som dessa, och då känns det värt att lyfta lite extra här.
