QPR kvar med marginal
Inte en enda kamerasvepning, inte ett enda ord om QPR-fansens glädje, ingenting om varför vi tappade matchen. Existerar vi ens i svenska mediavärlden? Förutom när vi kallas "Queens Park"?
Man är faktiskt fortfarande lite omtumlad efter avslutningen av Premier League. Vi använder ofta för stora ord när vi ska beskriva känslor och stämningar. Åtminstone gör riktiga journalister och rubriksättare det. En kändis som är lite småarg på en gammal vän som fortfarande är skyldig 100 spänn “rasar” på löpsedeln. En annan tycker att det är förjävligt att grannen bygger en friggebod för nära tomtgränsen. I pressen heter det då “skandal” och “katastrof”.
Orden som tas till när det verkligen är allvar - t.ex. vid jordbävningar eller översvämningar eller terrordåd som kostar människor livet - är samma. För värre än “katastrof” kan det knappast bli? “En jävla katastrof”?
För att rättvist beskriva säsongen 2012 för QPR kommer här en laguppställning ord. Och de betyder vad de betyder.
1. FÖRKROSSAD
2. GLÄDJE
3. FÖRTVIVLAN
4. VANSINNIG
5. FÖRBANNAD
6. HATISK
7. EUFORISK
8. LÄTTNAD
9. STOLTHET
10. UPPLÖSNINGSTILLSTÅND
11. VÄLBEHAG
Queens Park Rangers (inte "Queens Park", det är ett lag hemmahörande i Skottland) klarade kontraktet med en hårsmån kan det tyckas. Men jag vill gärna trycka på ett par tre enkla saker som hade haft oss på säker mark långt innan Man City-matchen.
Shaun Wright Philips gör ett fantastiskt läckert mål på West Bromwich hemma i början av december när vi leder med 1-0. Han tar ett par tre steg inåt och lyfter bollen från långt håll in i krysset och aspirerar på årets mål. Det underkänns felaktigt och SWP får fortfarande stå på 0 i målfabrikation. Undertecknad skiter i vad andra tror och tycker; hade killen fått den baljan godkänd hade han gjort fler mål och bättre matcher för oss. Hur jag vet? Påstå nåt annat då…
(Matchen slutar istället 1-1)
I början av januari hemma så skjuter en het Joey Barton 1-0 till oss mot Kanariefåglarna redan efter 10 minuter. Sedan blir han attackerad, dragen i och provocerad ända tills han blir sne och markerar en dansk skalle mot en kille som givetvis tar tillfället i akt och filmar (som är alldeles för vanligt i dagens fotboll… kolla här alla journalister: det är nämligen; SKANDAL). Utvisning och spott och spe.
(Matchen slutar 1-2)
Clint Hill nickar snyggt mot mål i den otroligt viktiga matchen borta mot Bolton den 10/3. Häpnadsväckande nog så märker inte domarna det “alla” andra ser. Nämligen att bollen är en halv meter över mållinjen och vi rätteligen och rättvist borde haft 1-0. Linjedomare; kolla det ni ska kolla, ge fan i gubbarna vid dug outen.
(Matchen slutar 1-2)
Det finns ett par exempel till.
Vissa gapar om att dessa saker jämnar ut sig i längden och att vi ska vara glada att vi vann t.ex. mot Chelsea hemma. Nej tyvärr, jag ser inga likheter. Vi hade flyt med domaren hemma mot Chelsea, visst, men utvisningarna var korrekta och straffen given.
Däremot ser jag en stor skillnad på en annan sak. Nämligen att Taarabt blev utvisad mot Tottenham hemma för att ha kickat iväg bollen 1,5 meter. Kan nån ärligt säja att typ Wayne Rooney blivit utvisad där? Nä, tänkte väl det…
Lite allmänt känt är det väl att de “stora” lagen åtnjuter en viss fördel bland domarna? Inget ont om t.ex. Man Utd men en klockren kommentar kom från en gamling på SAR med 60 års erfarenhet av våra matcher. - “Bra om United gör mål nu annars får vi sitta kvar här tills midnatt”.
QPR har haft sin beskärda del av trassel denna säsong. Något vi är vana vid. Borta är dock tomtarna med Briatore i spetsen. Om Flavio brytt sej det minsta om klubben så hade han givetvis sålt långt tidigare. Nu fick vi en turbulent start utan några som helst medel att förstärka laget. Jo, några hämtades in på free och för någon betalades t.o.m. £1,2 m. Vilket är en enorm summa för oss “vanliga” men exakt samma summa som bara förrätterna kostade på Briatores eget bröllop.
Tony Fernandes tog över och Neil Warnock ersattes plötsligt av Mark Hughes och QPR-lägret var splittrat ännu en gång. Med facit i hand vet vi att det var vågat och personligen är jag jävligt tveksam om det var rätt. Men det är historia och vi ska skippa att älta gammal skit. NU däremot, i detta läge är jag helt övertygad om att Sparky ska fortsätta. Allt annat vore vanvettigt. Som Mr Francis alltid sa: Consistency über alles.
Allt var alltså down to den sista omgången. Vinst för Bolton betydde att vi var tvungna att ta poäng mot Man City. Ett City som fajtades för ligatiteln. Ett City som kryllade av världsstjärnor. Ett City som med 45000 fans i ryggen bara skulle göra det de redan gjort 28 ggr i ligan. Nämligen vinna.
Vilken fajt vi gav dom! Vi bjöd ett sjujävla motstånd, visade vilja, visade vansinnig vilja och snudd på idioti (Barton), vi kontrade och bjöd upp till dans. När slutresultatet från Stoke - Bolton nådde bortaläktaren på Etihad Stadium (tragiskt namn) så hördes ett jubel av lättnad och glädje. Sekunden efter vrålade QPR-fansen; “GO ON CITY, GO ON CITY”.
Ursäkta alla mina Man U-vänner, det är ett pris ni får betala för att hela världen gullar med er. Och för att ni är framgångsrika. Om vi la oss? Aldrig! Slutresultatet Stoke-Bolton påverkade säkert grabbarna på plan som tappade koncentrationen. Men läggmatch? Lägg ner!
Det är ingen tvekan om att vi har en seriöst intresserad ägare. Han sa direkt att hans hjärta klappar mest för West Ham (lycka till i finalen, Hammers). Men han gör allt annat rätt. Han säjer alla rätta saker. Han är uppväxt ett stenkast från Loftus Road. Han har redan investerat big time i klubben. Han är ambitiös, ärlig (och snart die hard QPR). Var det någon som för ett ögonblick tvekade på mannen så lär den tanken vara bortblåst nu. Tony Fernandes tillkännagav dagen efter vi fixat nytt kontrakt att klubben säkrat land i Warren Farm. Vi hyr marken i 200 år och området är lika stort som ca 30 fotbollsplaner. Någon som fortfarande inte diggar Tony? Gräv ner dej. Han är det bästa som hänt sedan Jim Gregory. Och JG tog oss till stora framgångar. Det kommer TF att göra också.
Vi gläds så inihelvete åt PL-kontraktet. Vi gläds åt Jamie Mackie. Vi spottar föraktfullt mot John Terry. Vi har Taarabt. Vi har världens bästa fans. Vi älskar Peter Crouch. Vi gjorde allt vi kunde. På plan och på läktare. VI ÄR QPR!
