FC Linköping City - Utsiktens BK0 - 0
QPR till Playoff-final på Wembley!
QPR blev sent på måndagskvällen klara för Championship Playoff Final 2014 efter en rafflade semifinalretur i spöregnet på Loftus Road. Queens Park Rangers lyckades vända underläge till seger i förlängningen och kan boka in sitt första besök på Wembley på 28 år, Derby står för motståndet den 24:e maj och i potten ligger en plats i Premier League 2014/15.
Harry Redknapp valde precis som i bortamötet en ganska defensiv grunduppställning och gjorde två förändringar i laget. Kevin Doyle kom in på yttermittfältet istället för Armand Traoré, men mest anmärkningsvärt var nog att succélånet från West Ham, Ravel Morrison, för ovanlighetsskull förpassades till bänken till förmån för Niko Krancjar. På bänken laddade istället Redknapp upp ett offensivt smörgåsbord med Morrison, Yun-Suk Young och Bobby Zamora – alla skulle senare hoppa in andra halvlek och vända matchen till QPRs fördel.
Wigan börjande bäst och redan efter 8:50 kunde James Perch peta in ett inlägg från James McClean efter flera individuella misstag i QPR försvaret där offsidevinkande Clint Hill hamnade på efterkälken och inte kunde förhindra bortaledningen.
Målet blev en ordentlig tändvätska för hemmalaget och det var väl tur i oturen att målet kom så tidigt i matchen. QPR öste på ordentligt, men sista passen hittade aldrig fram till en tvärrandig i boxen och kom man väl till avslut så växte sig fyrfaldige landslagskeeper Scott Carson till en mur som stod för den ena monsterräddningen efter den andra.
Förutom en handfull QPR-farligheter så uppstod ett par minnesvärda situationer. Först stod James McClean i Wigan för vad som måste vara säsongens sämsta filmningsförsök när han med ett förstklassigt svanhopp försökte filma till sig en straff, flera meter före hemmakeepern Rob Greens utsträckta ben. Karma finns även i fotbollen och McClean får nu en lång försäsong på sig att skämmas.
Den andra anmärkningsvärda situationen var när QPRs innermitt Gary O’Neil i en närkamp fick sig en armbåge i ansiktet och tuppade av. På reprisbilderna syntes tydligt hur en av hörntänderna flyger all världens väg, men domare Mark Clattenburg missade situationen helt. Nu ska Rangersupportrarna inte gnälla allt för mycket, Clint Hill i QPR kom i första mötet under med en armbåge som hade än mer svung. Nåväl, efter att ha sett medvetslös ut för en stund tryckte hårde O’Neil in lite bomull och munnen och lirade vidare.
Tidigt i andra halvlek ökade Redknapp temperaturen succesivts genom sina tre offensiva byte. Supporterfavoriten Yun Suk-Young kom in redan efter fem minuter istället för Clint Hill för att få en mera offensiv vänsterback med bättre inläggsfot, lite senare kom slitvargen Bobby Zamora in istället för Kevin Doyle och 4-5-1 blev till 4-4-2 och i 69:e minuten kom så Ravel Morrison in istället för tandlöse O’Neil.
Bytena fick önskad effekt, men Carson och Wigan försvaret verkade helt omöjligt att ta sig igenom. Några minuter efter Redknapps sista byte får svandykande McClean en jättechans att avgöra när han kommer fri med Rob Green, som räddar och returen klackar Wiganstrikern i stolpen. I anfallet efter kommer Junior Hoilett igenom och blir brutalt nermanglad vid straffområdeslinjen av Wigans Gary Caldwell, varbå Clattenburg pekar på straffpunkten! Säkre straffskytten Charlie Austin gör inget misstag och i 73:e minuten exploderar Loftus Road i extas.
Efter målet fortsätter QPR att gå för ett segermål, men det vill sig inte riktigt. Mot slutet av ordinarie tid vänder pendeln och Wigan tar över initiativet men 1-1 står sig och förlängning tar vid. QPR börjar bäst i förlängningen och i 97:e minuten lobbar inhopparen Bobby Zamora läckert vidare ett inkast fram till Charlie Austin som stämplar in 2-1 med sulan.
Wigan gör en slutforcering men QPR står upp bra och lyckas avstyra alla farligheter och när Mark Clattenburg blåser av invaderar segerrusiga hemmafans planen för att fira att klubben säkrat en plats i finalen på Wembley, många av dem var inte ens födda när laget 1986 förlorade Ligacupfinalen mot Oxford vid det senaste besöket.
Nu följer en lång lång väntan till nästa lördag! Men ack vilken härlig väntan!