Rooney´s nya målfabrikation ska förändra framtiden
Det kommer att ta sin tid att smälta nederlaget i Champions League och därför kommer också många texter och reflektioner längre fram ha detta i åtanke. När Wayne Rooney efter sju sorger och åtta bedrövelser äntligen hittade målet igen var det med en lättnad. Mot Wolverhampton svarade Rooney för två snygga avslut men firandet av dessa var väl knappast något som går till historieböckerna. Eller gör dom det?
I dessa dagar tar vi varje halmstrå för att hitta tillbaks till "the United way". Tre dagar efter hemresan från Schweiz och rubrikerna om att Manchester United inte längre är med i Europas finrum så var det åter vardagen som väntade. Ett möte mot Wolverhampton Wanderers (för oss ett helt rätt motstånd vid denna tidpunkt) i Premier League stundade och Sir Alex Ferguson ställde en slagkraftig (eller åtminstonde ett namnkunnigt) lag till avspark.
Och startelvan levererade precis som alla önskade. T.o.m. Wayne Rooney svarade med två mål och det var högst angeläget att dessa kom då han senast gjorde mål i Premier League var i mitten av september. Då, i inledningen av ligan, så stänkte Rooney in hela nio mål och allt var frid och fröjd.
- Han gjorde nio mål tidigt på säsongen. Nu går vi in i en viktig del av säsongen och om vi kan få upp målsnittet igen så sätter det oss i en bra position, menade Sir Alex Ferguson efter matchen.
- Vi hoppas att han kommer in i ett flyt nu. Speciellt med Wayne så är det så att han tenderar att göra mål i omgångar, sa Ferguson.
Själv satt man och studerade Manchester United in i sömmarna för att hitta några av svaren man har sökt. Och var det något som underlättade lördagen så var det att The Red Devils inte längre såg tagna ut efter att ha åkt ur Champions League. Antagligen hade en viss Sir Alex Ferguson repat mod i sina soldater och stämplat in ordet "professionals" i pannan och därav agerandet. Visst, vi kan förklara vår enkla vinst att vi mötte ett bottenlag men det är just mot sådana lag vi haft problem mot de sista månaderna.
Det enda negativa jag själv reagerade mot var 1) vår mindre intressanta bänk och 2) agerandet från Wayne Rooney. Var han ens glad över sina eller Nani´s mål? Var de tre poängen inte ens en tröst? Nani ´s målgest och uttryck var ett skrik ut i Europa att vi kommer minsann över det här. Rooney´s firande var väl inte i vanlig Rooney-klass? Hans agerande på planen var ibland nonchalant. Chippar som misslyckades, närkamper som var hjärtlösa. Förhoppningsvis drar jag för stora slutsatser (eller har uppenbarliga synfel) och ser inte hans mentalitet/vinnarskalle. Är det någon som tar mer tid på sig för att släppa Basel-förlusten så är det självklart Rooney. Då får även jag förlåta honom för att inte fira till max...för om detta firandet ger reaktioner framöver så är det en målgest värd att fira.
Källa: Manchester Evening News
