Summering av årets säsongsinledning
Sex matcher är spelade av årets Premier League. Vi har en inledninig bakom oss där vi använt oss av otroligt många olika spelare, stundtals spelat uselt, men också slagit Manchester United. Minst sagt en rörig inledning - som nu ska sammanfattas.
När vi kickade igång årets säsong hemma på The Hawthorns mot Southampton kunde jag aldrig i min vildaste fantasi tro att vi fem omgångar senare skulle starta med fyra nya spelare. Årets Deadline Day kommer ha stor betydelse för vår framtid. Och hittills kan väl ingen klaga på vad nyförvärven bidragit med?
De fyra inledande matcherna var allt annat än roliga. Försvaret såg visserligen relativt starkt ut, men för övrigt var det väldigt mycket att önska. Det såg i ärlighetens namn ut som vi kört fast. Vi hade problem med det mesta. Föra matcher, skapa målchanser och göra mål. Men kanske kan de kostade poängerna gynna oss i längden. De dåliga resultaten blev en väckarklocka helt enkelt för Clark och styrelsen. Vi mötte inget av de absolut bästa lagen och ändå kammade vi endast in 2 poäng. Vilket givetvis är på tok för dåligt. Men om vi föreställer att vi tagit ett par turpoäng, då kanske vi inte fått de nödvändiga förstärkningarna?
Sessegnon visade stundtals vilken lirare han var under sin tid i Sunderland. För två år sedan var han helt fantastisk och hade någon talat om för mig att han 2013 skulle köpas av WBA - då skulle jag inte tro mina öron. Hans potential ser jag inga gränser för. Morgan Amalfitano var ett lite mer okänt namn för oss som stirrar oss blinda på vår älskade Premier League. Men det här är knappast någon rookie. För drygt ett år sedan spelade han landskamper och hans egenskaper passar oss som handen i handsken. Sen är det Scott Sinclair. I och med hans bortslösade år i Manchester City, tror jag många glömt bort hur han tidigare presterat i Premier League. Hans Swansea slutade i mittenskiktet under hans senaste sejour i klubben - där han var mycket bra. Även han har alla möjligheter till att bli bra hos oss. Så slutligen, Victor Anichebe. Nigrianen, som spenderat ett flertal år i Everton, värvades in för att lösa våra anfallsproblem. Jag var en av dem som var lite smått kritisk till honom. Skadebenägen och stundtals bänkad är mina minnen från hans tid i Liverpool-klubben. Men han har hittills överraskat mig positivt, trots att han ännu inte gjort mål. Hur som helst är jag väldigt lycklig över det han bidrar med till konkurrenssituationen.
All heder till spelare som Morrison, Brunt och Dorrans. De är duktiga spelare som gjort mycket för vår klubb och bidrog till förra årets fina slutplacering. Men det är ofrånkomligt att dessa spelare inte är avgörande faktorer i Premier League-lag. Som truppspelare är de duktiga, men att vi skulle bygga vår offensiv kring dem känns lite väl optimistiskt. I år har vi ingen Romelu Lukaku som kan underhålla ett försvar på helt egen hand, eller en Peter Odemwingie (vi får inte glömma honom, även om han betedde sig som ett svin). Jag är däremot otroligt glad att de fortfarande tillhör West Bromwich Albion. Vi kanske inte hade kommit sist utan förstärkningarna, men framtiden hade sett klart mörkare ut. Nu har vi fler poängspelare som har stora register. Det behöver alla lag. Inte minst vi.
Jag har redan skrivit om den fantastiska United-matchen, men det var något väldigt fint som skedde. Vi slet som ett lag, trots vår nykomponerade elva och vi spelade en mycket fin fotboll. Vi gjorde klassmål och alla spelare var grymt bra. Det här går vi väldigt stärkta ur och det innebar även att vår start kan sammanfattas som godkänd. Två segrar, två oavgjorda och två förluster får ändå ses som helt okej.
Året blir spännande. Saido Berahinos framfart kommer bli grymt spännande, min personliga favorit Matej Vydra är snart tillbaka och truppen är extremt bred. Utgången kunde definitivt varit värre.