Swe Hoops avslöjar sanningen om QPR FC LSSC
Som en liten aptitretare innan Swe Hoops börjar sälja medlemskap för 2014-15 så publicerar vi här en intervju med ett riktigt tungt namn i svenska QPR-kretsar.
Joakim Halaby är namnet. Han var med och drog igång Queens Park Rangers FC Loyal Swedish Supporters Club som var den första historiska svenska supporterklubben för QPR. En förening som levde mellan 1990 och 1998 och blev väldigt poppis. Toppnoteringen i antal medlemmar var 230 pers. Det är sannerligen ingen dålig siffra när man tänker på att det var betydligt svårare att nå ut till folk på den tiden. Det krävdes röksignaler och tidningsannonser, idag räcker det med en mobiltelefon.
Personligen gick undertecknad med tidigt 90-tal, har alla tidningar kvar och var ganska flitig med insändare. QPR-tipset hade jag oerhört flyt på, tror jag vann tre gånger. Ett av priserna var en matchtröja. Jocke ringde upp mig och frågade vilken siffra och vilket namn jag ville ha. Det blev nr 10 Bowles. Har såklart fortfarande kvar den också.
Men detta ska inte handla om mig, vill bara göra klart att det för mig personligen är fullständigt självklart att vara med i en svensk supporterklubb för QPR. Det är ju en gemenskap och samhörighetskänsla utan motstycke. Förstår inte varför man inte skulle vara med. Det kan sannerligen inte vara för pengarna i alla fall. Det kostade 100:- att gå med 1990. 25 år senare kostar det fortfarande 100:-.
Nu kör vi!
Namn och medlemsnummer:
Joakim Halaby, nummer 103
Född:
29 september 1964
Bor:
Lidköping
Eventuellt nick på forumet:
DW
Varför blev det just QPR?
- Mitt idrottsintresse vaknade till liv runt 1975 då jag började med friidrott och fotboll. Min bror var intresserad av Engelsk fotboll och höll på Arsenal. Han hade dock QPR som andra lag och som lillebror frågade jag snällt om jag fick hålla på QPR. Och det fick jag. Som alla QPR supportrar minns var säsongen 1975/76 lite speciell. Det gick riktigt bra för QPR som slutade tvåa i Division 1. Det stärkte mitt intresse både för QPR och Engelsk fotboll. 1977 vann jag en utlottning av en fotbollsresa med Expressen. Matchen som jag skulle få se var QPR-Nottingham Forest på Loftus Road lördag 22 oktober 1977. Detta var första gången jag såg QPR live. Trots att vi förlorade med 0-2 så fastnade jag för de tvärrandiga och efter den matchen var det aldrig någon tvekan om var mitt fotbollshjärta hörde hemma.
Hur startade QPR FC LSSC och vilken roll hade du i att föreningen blev till?
- Idén föddes på väg hem till Sverige med Englandsbåten. Vi var några QPR-anhängare som träffades och började diskutera. På något sätt kom vi in på ”Varför finns det ingen Svensk supportersklubb för QPR?”. Rangers är ju populära i Sverige så det borde kunna funka. Det slutade med att Bobo Lundkvist, Bo Stenholm och jag beslutade oss för att göra ett försök. Det hela resulterade i Queens Park Rangers FC Loyal Swedish Supporters Club. Vi drog nog igång inför säsongen 1990/91. Sedan har det varit ett antal andra som var starkt bidragande till klubbens fortlevnad. Kjell Strömberg, Simon Ståål, Christian Fogel, Ulf Silbersky.
Kan vi förresten slå fast att klubben hette Queens Park Rangers FC Loyal Swedish Supporters Club, jag har nämligen fått lite mothugg där?
- Absolut, du har helt rätt! Jag fick faktiskt en fråga från QPR om vi hade någon anknytning till QPR Loyal Supporters i London. De var inte så uppskattade av QPR så det var lite känsligt. Men jag kunde lugna dem med att det inte fanns några som helst band till dem.
Jag kommer knappt ihåg själv hur jag hörde talas om er men jag tror det var en insändare i tidningen ”Vi Tippa” som var starten. Insändaren frågade nämligen om det fanns en svensk fanklubb för QPR men fick ett nekande svar av blaskans redaktion. I numret därpå fanns en rättelse och en annons att det visst fanns en klubb för svenska Rangersfans. Då gick jag direkt med. Och jag är ingen person som håller käft utan hade ganska heta diskussioner med Kjell Strömberg. Bl.a. så ville han ständigt sälja Les Ferdinand vilket jag tyckte var åt helvete. Kommer du ihåg något av detta?
- Oj vilket minne du har. Kommer knappast ihåg hur det hela drog igång. Men det kan nog ha varit så. Att Kjell var så het på att sälja Les kommer jag inte heller ihåg. F-n måste börja bli gammal.
Har du någon kontakt med Kjell idag? Någon av de andra?
- Nej, tyvärr!
Vi träffades faktiskt en gång. Det var på Valinge IP i Varberg när QPR lirade mot IFK Göteborg 1993. En helt fantastisk dag. Det vimlade av engelska, svenska och norska Rangers. Gjorde LSSC något speciellt där eller var du bara där ”privat”?
- Alltid när jag var i närheten av QPR i Sverige hade QPR FC LSSC något på gång. Det var vårt sätt att nå ut och marknadsföra oss. Vi värvade medlemmar och sålde prylar för att få in pengar till klubben. Den gången i Varberg var jag där privat men passade på att marknadsföra oss också.
Ett annat minne jag har är att representanter från supporterklubben satt i Tipsextrastudion när QPR vid ett av våra sällsynta framträdanden fick vara med. Vi mötte Sheffield Wednesday och fick stryk med 1-0 om jag minns rätt. Hur kommer det sig att ni hamnade där? Vet att en av våra medlemmar, Simon Ståål, var där. Var du med?
- Detta minns jag faktiskt. Det var när Ingvar Oldsberg var programledare för Tipsextra. Den säsongen bjöd man in klubbarnas supportrar till studion för att skapa lite stämning i studion under matchen. Vi var ett bra gäng som slöt upp minns jag och ja, jag var naturligtvis där. Efter sändningen fick Ingvar en QPR FC LSSC T-shirt av mig.
Upplägget i medlemstidningen som kom ett gäng gånger per säsong var trevligt tycker jag. Det var skvaller från klubben, insändare, tävlingar, videobibliotek, matchrapporter o.s.v. Hur många var ni som hjälptes åt?
- Målsättningen var att få ut medlemstidningen ”SWEDES & HOOPS” ca sex gånger per säsong.
Vi var sju stycken som utgjorde en kärngrupp som höll ihop klubben. Dessa var Kjell Strömberg, Simon Ståål, Christian Fogel, Ulf Silbersky, Bo Stenholm, Bobo Lundkvist och jag.
Vill minnas ett ”groll” med den norska supporterklubben. Vad handlade det om?
- Här sviker minnet mig igen. Kan det ha varit något om att de ansåg sig vara en officiell supportersklubb erkänd av QPR och vi var det svarta fåret. Men som sagt minns inte riktigt. Kommer dock ihåg att Steinar Seater och jag försökte få till ett samarbete.
Ni arrangerade ju medlemsresor också. Vi sysslar ju med sådant idag också. Vi var typ 80 personer (om jag minns rätt) som åkte tillsammans på den berömda Leeds-matchen. Denna säsong var vi ca 40 pers mot Nottingham i april. Min dröm och vårt mål är 100 svenska QPR’are tillsammans på Loftus. Tror du det är möjligt? Hur många åkte på ”din tid”? Åker du fortfarande över ibland?
- Det var många frågor på en gång.
Om jag minns rätt blev det väl aldrig någon medlemsresa under vår tid.
Att nå målet på 100 svenska QPR:are kanske kan bli svårt, men jag gillar inställningen. Var ni 80 hängivna QPR:are på en resa så varför inte 100 inom kort.
Tyvärr är det glest mellan mina resor till fotbollens Mecka Loftus Road. Senast jag var över var i februari 2006 och såg matchen hemma mot Millwall. Vi vann med 1-0.
Vad tycker du om vår sida på Svenska Fans? Och supporterklubben?
- Om sidan på Svenska Fans tycker jag mycket! Bra kortfattad och tillgänglig information. Har den naturligtvis som favorit.
Om supporterklubben tycker jag om möjligt ännu mer. Jag beundrar det arbete du och dina närmaste lägger ner. Jag vet hur mycket jobb det ligger bakom detta att driva en klubb. Tycker definitivt att ni hittat ett bra koncept som tilltalar. Keep up the good work!
Till sist en oundviklig fråga som massor med svenska QPR’are jag känner vill ha reda på. Rykten och spekulationer har flugit omkring i åratal om vad som egentligen hände när föreningen lades ner. Jag minns en kväll i London 2011 tillsammans med massor av svenskar som alla hade sina versioner och minnen från LSSC. Jag vet att ni annonserade flitigt efter hjälp och att det till slut var några som nappade och tog över allt. Stämmer det att allt skickades till dessa killar (pengar, videos, souvenirer m.m.) och de bara snodde allt rakt av. Vet att jag betalade in medlemsavgiften men hörde aldrig ett skit? Eller vad hände egentligen?
- Usch vilket slut det blev för QPR FC LSSC. Det var en kille från Falkenberg som var beredd att ta på sig att driva klubben vidare. Han verkade mycket seriös och kom till och med hem till mig i Lidköping för att hämta allt klubbmaterial som jag hade. Som tur var hade vi inte så mycket kvar i lager då vi försökt sälja ut det mesta samt inte tog hem något nytt. Det mesta han fick med sig var administrativa saker som medlemsregister, adresser, bokföring, protokoll, alla medlemstidningar osv. På kontot fanns ca 5000: - om jag minns rätt. Efter att jag lämnat över allt dog det hela ut och jag fick inte heller kontakt med killen. Så här med facit i hand kan man tycka att jag var naiv och dum som bara lämnade över allt utan några tydliga löften eller garantier. Men tyvärr är jag godtrogen och tror gott om alla.
Ok, då kan vi lägga gamla LSSC åt sidan. Vi avslutar med lite mer personliga frågor.
Vilken favoritspelare har du genom tiderna?
- Fy vilka "elaka" frågor. Jag har svårt att bara plocka ut en. För mig är det jämt skägg mellan Ray Wilkins och Alan McDonald. Två bra spelare och mycket fina människor som jag fick förmånen att lära känna. Sedan kan man ju rabbla upp Phil Parkes, Stan Bowles, Gerry Francis, Rodney Marsh, Bob Hazell, Paul Parker, Terry Fenwick och en lite personlig favorit Glen Roeder.
Favoritspelare i dagens trupp?
- Det måste bli Clint Hill. Han har kämpaglöden och ett stort QPR-hjärta!
Favoritmanager?
- Terry Venables
Ditt bästa QPR-minne?
- Den var inte lätt! Här får jag nog fuska och plocka ut några stycken minnen.
Vandringen från Loftus Road till Wembley för att uppleva FA-cupfinalen på plats 1982.
Att fått vara värd för QPR´s träningsläger i Sverige. På så sätt blev jag en del av klubben och fick ovärderliga kontakter som jag också hade användning av för QPR FC LSSC räkning. (Från dessa läger skulle jag kunna berätta en hel del. Får se om det kan bli något av detta i framtiden).
Att tillhöra QPR familjen och få tillträde till Loftus Road och spelarbaren före och efter ligamatch samt att få sitta i en av logerna. Att få åka med QPR från Loftus Road till deras träningsanläggning och få röra sig fritt på anläggning och följa träningarna.
Naturligtvis 1-0 segern mot Derby som tog oss tillbaka till Premier League.
Till sist ett par roliga upplevelser. När Ian Dawes, Peter Hucker och Dean Wilkins rakade av mig halva mustaschen efter träningslägret i Sverige 1982, Steve Burke förevigade händelsen med min kamera. Att bli hembjuden till Dean Wilkins och hans fru på middag i deras hem 1983.
Jocke blir av med muschen på tidigt 80-tal. Legendarer som Ian Dawes, Peter Hucker och Dean Wilkins tycker tydligen att det var en riktigt rolig idé...
Värsta QPR-minne då?
- 0-1 förlusten i FA-cupreturen mot Tottenham 1982 och 0-3 förlusten mot Oxford Utd i Ligacupfinalen 1986 som jag såg på plats.
Övriga favoritklubbar?
- Kalmar FF, Färjestads BK, HK Drott och Villa Lidköping BK.
Andra favoritsporter?
- Gillar i princip all idrott. Dock följer jag aktivt fotboll, bandy och ishockey.
Andra intressen?
- Förutom familjen och hunden ägnar jag en del tid under vår och sommar åt vårt växthus. Odlar främst paprika och gurka. Gillar att småpyssla lite med huset. Gillar teknik och är lite pryltokig.
Åker du på medlemsresan 2014-15?
- Nej, det stundar storkalas i höst vilket är prioriterat. Blir det resa till London så blir det troligen med familjen.
Vi tackar Jocke för detta och skvaller från QPR’s träningsläger i Sverige är något vi får återkomma till!
