Manchester U - Leicester5 - 2
Tre tankar och spelarbetyg efter storsegern mot Leicester
Detta kunde ju knapp blivit bättre, så här en onsdagskväll i slutet av oktober. Ruud van Nistelrooy vid rodret på Old Trafford i elljus, ett Manchester United som forsade fram och äntligen fick målskyttet att lossna. Ett avancemang i ligacupen, en Rolls Royce som varvade upp och en lagkapten som till slut gjorde mål. Ni hör, detta blev riktigt bra.
Tre tankar om matchen
Ruud-effekten
Det är inte utan att jag tänker tillbaka till 22 december 2018. Då hade José Mourinho fått sparken och Ole Gunnar Solskjaer ledde Manchester United för första gången. Den gången var det Cardiff på bortaplan, fyra mål framåt under första halvlek och ett femte i den andra. När nu en annan anfallslegendar ställde sig vid sidlinjen med huvudansvar för första gången var det fyra mål framåt i första halvlek och sedan ett femte i andra. Denna matchs prestation och resultat behöver inte säga särskilt mycket om särskilt mycket – men laget har fått ett andningshål och Ruud van Nistelrooy kan känna sig både stolt och nöjd. Även om det bara skulle vara för en kväll. Vi behöver inte gå in på taktiska detaljer och sånt avancerat – jag fokuserar på Ruuds positiva energi, hans uppmuntrande och engagemang längs sidlinjen. När han skickade upp två armar i luften och firade av ett stort leende efter Casemiros ledningsmål var det faktiskt lite gåshud.
Död och begraven – är han tillbaka?
Det är Halloween-tider och konstigare saker har ju hänt. Casemiro har fått enorma mängder kritik för sitt spel, och brassen har under lång tid inte varit nära att prestera på den nivå han gjorde när han kom till United. Nu har han ändå börjat hitta tillbaka och varit Uniteds bästa spelare några matcher. Han uppvisar ett lugn med bollen, han hittar sina lysande passningar över motståndarbacklinjen, han bryter inspel och han gör mål. Han är en jäkel på huvudet alltså, och när han dessutom skickar in skott från 30-meter som en annan Paul Scholes vet jag inte var detta ska sluta. Okej, Pontus, nu lugnar vi oss. Detta var mot Leicester B, men med morgonvind i seglet och ny tränare på ingång kanske Casemiro kan ha en stor roll att spela ett tag till – han är trots allt bara 32.
Hur viktigt som helst
Alejandro Garnacho som missat mängder av chanser gjorde mål. Bruno Fernandes som haft sin svagaste period i United-tröjan gjorde äntligen mål – de två första för säsongen. Hur viktigt som helst. Utskällda Casemiro gjorde mål. Marcus Rashford och Diogo Dalot gjorde assist – ja, jag ger assist till Rashford. Visserligen gjorde United sju mål mot Barnsley i förra ligacupomgången och har sedan knapp kunnat göra mål, men med förändringen som kom i måndags var det extra viktigt att få en bra nystart. Lägen togs till vara, självförtroende kan byggas och offensiven såg livlig och flytande ut. Detta låste kanske inte upp alla bojor och frigjorde allt, men det blev en rätt bra onsdagskväll får man ändå säga.
Spelarbetyg
1 – Sälj!
2 – Usel
3 – Underkänd
4 – Godkänd
5 – Bra
6 – Mycket bra
7 – Best
Altay Bayindir: 4
Släpper två bollar förbi sig, och avsluten i sig är väl inte mycket att göra åt. Däremot agerar han väl svagt i förspelet till Leicesters första reducering när han inte får undan bollen och det finns frågetecken i det längre spelet med fötterna. Ser dock trygg ut i det korta passningsspelet och står för någon fin räddning i andra halvlek.
Diogo Dalot: 4
När bollen studsar på honom och helt friställer en motståndare i eget straffområdet är det lite en sinnebild för Dalots säsongsinledning. Han inleder också matchen med slarvigt [läs svagt] passningsspel och svajigt duellspel. När han sedan får göra det han är bra på, ta sig fram på kanten, assisterar han Garnacho. Växer in i matchen.
Matthijs de Ligt (ut 72’): 5
När United inleder matchen i lugn och ro och har stort bollinnehav bidrar De Ligt med sin passningsfot och sin trygga närvaro. Är också den som avvärjer något tidigt Leicester-anfall och spelar följsamt försvarsspel. Sätts väl inte på allt för stora test men gör det han ska.
Victor Lindelöf: 5
Förlorar någon duell, men vinner också en del dueller. Även om matchovanan skiner igenom några gånger är det ändå en stabil prestation av svensken i mittförsvaret.
Lisandro Martinez (ut 62’): 4
Får husera till vänster i fyrbackslinjen, även om det ofta är en trea när United bygger spel. Just i speluppbyggnaden kan Martinez komma till sin största rätt där han försöker hitta öppnande passningar framåt. Får mer att stå i defensivt i andra halvlek när James Justin tar sig fram och lämnar då lite väl stora ytor.
Manuel Ugarte: 4
Inleder matchen ivrigt och vill få saker att hända, både med och utan boll. Känns dock fortsatt ganska kantig och kommer in fel i en del situationer vilket också skapar hål på mittfältet. Naah, jag är inte övertygad än, men hugger mot högre betyg.
Casemiro: 6
Börjar hitta tillbaka till lugnet med bollen, samtidigt som han hittar öppnande passningar framåt – som den som öppnar upp för 2-0. Trär dessutom hur elegant som helst upp bollen i krysset från långt håll och dunkar in retur på egen stolpnick. Utöver detta befinner han sig över hela plan och rensar undan bollar vid eget mål. Kul att se!
Marcus Rashford (ut 62’): 5
Ser intresserad ut och vill bli involverad, utmanar med fart när han kommer till läge. Verkar trivas i en roll där frontfyran kan byta positioner och hitta nya ytor. Slår dessutom ett perfekt inlägg till Casemiros andra mål och kan vila sista halvtimme efter ett gott dagsverke.
Bruno Fernandes: 6
ÄNTLIGEN gör Bruno Fernandes mål. Det krävdes ganska bra hjälp på en relativt svag frispark, men bollen landade i målet för första gången denna säsong. När den förlösningen väl kommit fintade han bort både målvakt och backar och gjorde säsongens andra mål. Börjar vi se en Bruno på väg tillbaka till formen månntro.
Alejandro Garnacho (ut 72’): 5
Löpvillig, utmaningsvillig och bollsökande – precis vad man vill ha av en offensiv spelare. När han fint spelas fram av Dalot placerar han in 2-0-målet och får revansch efter helgens missar. Ska som vanligt ha beröm för arbetsinsatsen, idag kom också poäng.
Joshua Zirkzee (ut 85’): 4
Lite som vanligt, höll jag på att skriva. Intentioner och tendenser kan vi se, men sedan är det trubbigt. Går lite långsamt, och får det inte att stämma hela vägen. Ska ändå ha beröm för att han fortsätter försöka matchen igenom, men behöver hitta några nivåer till för att ta en plats i elvan.
Inhoppare
Amad (62’): 5
Involverad direkt och testar en cykelspark. Fortsätter gå raka vägen mot mål och har en förmåga att alltid komma till avslut och – så att säga – döda bollen.
Noussair Mazraoui (in 62’): 4
Inga konstigheter, stabilt inhopp som vänsterback.
Jonny Evans (in 72’): 4
Några bra defensiva aktioner och blockar.
Rasmus Højlund (in 72’): 4
Hinner inte göra så värst mycket.
Eathan Wheatley (in 85’):
Spelade för kort tid för att betygsättas.
Tränare
Ruud van Nistelrooy: 6
Ska sägas att Leicester ställde upp med ett lag ganska långt från de bästa de har att tillgå, men Ruud får oavsett det en perfekt start. Skickar in ett starkt lag och nog verkar han ha pumpat in en bra mängd positiv energi i bygget. Det blev två mål i baken, men vad gör det när laget trycker in fem framåt och är klart bättre än motståndarna genom hela matchen. Nederländaren har så klart inte hunnit förändra hur mycket som helst på två dagar, men det fanns en frihet och löpvillighet och framförallt en anda av att fortsätta köra istället för att krypa ihop. Och så utstrålar han glädje från sidlinjen, det ska inte underskattas.
Storseger och Ruud van Nistelrooy med huvudansvar, detta blev en bra kväll. Vad säger ni om matchen, kommentera här under!