120 år, 120 Ajacieden #48: Marco van Basten — San Marco
För att fira Ajax 120 års-jubileum har Ajax-redaktion inlett en artikelserie i 120 delar. Under detta 120:e år i Ajax historia kommer vi i 120 texter lyfta fram 120 olika Ajacieden, 120 människor som på ett eller annat sätt varit en del av Ajax under dessa år. Idag om Marco van Basten, klubbens nästbäste spelare någonsin.
Johan Cruijff är givetvis den störste i Ajax-historien och den bäste spelaren klubben någonsin haft. Så vem är den nästbästa Ajax-spelaren någonsin? Svaret på den frågan är nog lika odiskutabelt som att Cruijff är etta. Det måste vara “San Marco” van Basten.
Marcel “Marco” van Basten föddes i Utrecht på Allhelgonanatt 1964. Som ung bytte han mellan lokala lagen EDO, UVV och USV Elinkwijk innan han 17 år gammal skrev på för Ajax 1981. Det var egentligen Marcos tre år äldre bror Stanley som hoppats få en plats i klubben, men Stanley fick inget kontrakt däremot upptäckte Ajax då Marco istället. I slutet av säsongen 1981/82 fick han göra a-lagsdebut då han bytte av just Johan Cruijff i en match mot NEC, och givetvis gjorde han mål direkt i debuten när Ajax vann med 5-0.
Följande säsong konkurrerade tonåringen med landslagscentern Wim Kieft om en startplats, på 20 framträdande gjorde han 9 mål och det blev mer och mer tydligt för alla att det var en framtida stjärna som var på väg upp. Kieft lämnade för Pisa i Serie A sommaren 1983 vilket öppnade upp för snart 19-årige van Basten att bli odiskutabel förstacenter.
Vad som följde saknar helt enkelt motstycke i holländsk fotbollshistoria. Marco van Basten gjorde inte bara mål. Han gjorde så inåt helsike mycket mål! Och på alla sätt. Han sköt bäst med högern men sköt bra med vänstern också. Han hade teknik som gjorde att han kunde dribbla sig fram till skottlägen men också den sorts teknik och speluppfattning som gjorde honom till en livsfarlig avslutare på direktskott och trängda lägen i straffområdet. Han kunde också sätta dit långskott, frisparkar och straffar. Han var farlig i luftrummet och hans briljanta teknik gjorde att han också stod för flera ikoniska bicycletamål. Hans speluppfattning gjorde att han också var duktig på att spela fram andra till lägen och regissera anfall. Och han slutade. Aldrig. Göra. Mål.
Marco van Basten blev skyttekung av Eredivisie fyra säsonger i rad, från 1983 till 1987, från att han först var ordinarie till hans sista match i ligan. När hans Ajax-tid var över hade han gjort helt sinnesjuka 128 mål på 133 matcher i ligan, 13 mål till i cupspelet och ytterligare 11 mål i Europaspel för sammanlagt 152 mål på 172 matcher i den rödvita tröjan.
Detta trots att han redan då drogs med de fotledsproblem som så småningom skulle förstöra hans karriär. Säsongen 1985/86 spelade han bara 26 matcher i Eredivisie — men gjorde 37 mål(!) på de matcherna och vann Europeiska Guldskon. Han blev trefaldig Eredivisie-mästare, trefaldig KNVB Cup-mästare och sin sista säsong var han med och vann Cupvinnarcupen, Ajax första europeiska pokal sen Europacupgulden på 1970-talet.
1987 lämnade han Ajax för AC Milan där han bildade en legendarisk trio med Frank Rijkaard och Ruud Gullit. Från att ha spelat under Cruijff i Ajax blev det nu Arrigo Sacchi i Milan och det passade ju knappast van Basten sämre att spela under anfallsglade, Ajax-inspirerade, Sacchi. Fotleden gav honom stora bekymmer under hans första säsong i Milano vilket begränsade honom till 11 ligamatcher när Milan vann Scudetton för första gången på åtta år.
Men till sommaren 1988 var han frisk, vilket gjorde att han kunde skriva oförglömlig historia. Han var givetvis en nyckelspelare för det Rinus Michels-ledda landslaget i EM i Västtyskland, och han blev bokstavligt talat guld värd för Oranje. Ett hattrick mot England följdes av att han gjorde det avgörande målet mot Västtyskland i semifinalen. Ett av de absolut mest betydelsefulla målen i holländsk fotbollshistoria. Att besegra tyskarna, på deras hemmaplan, efter den förlorade VM-finalen 1974, efter ockupationen under andra världskriget och allt, vikten av den segern för hela Holland kan inte underskattas. Och då var man ju inte färdiga än. För sen följde ju finalen mot Sovjetunionen och ett hela fotbollshistoriens mest ikoniska mål.
Arnold Mührens inlägg är ju egentligen dåligt, det är för långt och går över huvudet på alla och Marco måste backa mot bortre stolpen för att ens kunna nå bollen, och när den singlar ner mot honom befinner han sig ju i en omöjligt snäv vinkel. Men så är han ju Marco van Basten, och får såklart en perfekt volleyträff och smäller upp bollen i krysset. Blir ett mål bättre än så? Det är oerhört vackert, det krävde en enorm teknisk skicklighet och det fällde avgörandet i en EM-final för Hollands hittills enda guld någonsin. Går man igenom hela fotbollshistorien är det svårt att hitta många mål som överträffar detta sett till estetik, skicklighet och betydelse.
Han höll formen från EM uppe resten av säsongen 1988/89 då han gjorde 19 mål i Serie A och totalt 32 mål i alla tävlingar, säsongen kulminerade i att Milan försvarade Scudetton och blev Europacupmästare efter att van Basten gjort båda målen mot Steaua Bukarest i finalen och han vann Ballon d’Or. Nästa säsong försvarade man både Scudetton och Europacupguldet, van Basten blev skyttekung i Serie A och spelade fram Rijkaard till Europascupfinalens enda mål när man besegrade Benfica.
1990/91 blev ett misslyckande, Oranje slogs ut ur VM redan i åttondelsfinalen mot Västtyskland, i den klassiska holmgången då Frank Rijkaard spottade på Rudi Völler, och van Basten lämnade sin enda VM-turnering mållös. Och i Milan sjönk målproduktionen och man missade att återigen vinna Scudetton. van Basten och Sacchi bråkade vilket ledde till att Silvio Berlusconi sparkade Sacchi och Fabio Capello fick ta över som tränare. Under Capellos ledning återfann van Basten och Milan formen, man gick obesegrade genom Serie A 1991/92 och van Basten blev skyttekung med 25 mål. I EM 1992 föll man i semifinalen på straffar mot Danmark och van Basten, en av landets ytterst få säkra straffskyttar, missade sin.
Nästa säsong gjorde han fyra mål i Champions League-matchen mot IFK Göteborg inklusivie en minnesvärd bicycleta och utsågs till FIFA World Player of the Year och vann sin tredje Ballon d’Or (vilket bara Cruijff och Michel Platini gjort innan). Milan förlängde sin obesegrade svit in i 92/93 — man gick 58 matcher i rad utan förlust. Men efter sin starka start på säsongen då han gjorde 20 mål på 22 matcher fick han problem med fotleden igen och missade nästan hela resterande delar av säsongen. Han var tillbaka till Champions League-finalen mot Marseille men var inte i form och Milan föll med 0-1.
Det blev hans sista match. I 86:e minuten byttes han ut efter att kapats bakifrån av Basile Boli. Det var fotleden igen, och den behövde opereras för tredje gången. Hans fotledsproblem hade blivit kroniska efter år av slitage och särskilt mängder av fula tacklingar bakifrån, som tilläts på den här tiden (när FIFA senare på 90-talet införde att kapningar bakifrån ska ge rött kort kallades det för van Basten-regeln). Hela 1993/94 gick åt till återhämtning och rehabilitering, han fick se Milan vinna Scudetton och Champions League utan honom men hoppades vara tillbaka till VM 1994. Milan förbjöd honom dock delta i VM utav rädsla för nya bakslag. Men inte heller följande säsong kom van Basten till spel igen. Till slut gav han upp och meddelade den 17 augusti 1995 att karriären var över.
Fabio Capello grät på bänken när van Basten gick ärevarv och tackades av inför fulla läktare på San Siro. “Marco var den bästa anfallaren jag någonsin tränade. Hans tidiga pensionering var en grav synd för honom, för fotbollen och för Milan,” sa Capello många år senare.
Marco van Basten gjorde totalt 277 mål på 373 matcher för Ajax och Milan, och därtill 24 mål på 58 landskamper. Han vann 3 Eredivisietitlar, 3 holländska cupguld, Cupvinnarcupen, 3 Serie A-titlar, 2 italienska cuptitlar, 2 Europacuptitlar, Europeiska Supercupen, 2 VM för Klubblag-guld samt EM-guldet 1988. Han vann Ballon d’Or 3 gånger, FIFA World Player of the Year, UEFA Player of the Year 3 gånger, Guldskon, Årets spelare i Holland, vann skytteligan i Eredivisie 4 gånger och Serie A 2 gånger. Allt detta trots att han bara var 28 år när han spelade sin sista match. 2004 slutade han på 25:e plats i en omröstning om den främste holländare som någonsin levt, den enda fotbollsspelare som rankades högre var Johan Cruijff.
När han la av sa van Basten att han inte hade några tankar på att bli kvar inom fotbollen. Golf blev hans nya fokus. Men med tiden ändrade han sig, tog tränarlicens och började 2003 som assisterande tränare till sin gamle lagkamrat John van ‘t Schip som var Jong Ajax-tränare. Men snart blev det ombytta roller, när van Basten oväntat fick ett toppjobb: Efter EM 2004 blev han ny förbundskapten för Holland.
Många tvivlade på om van Basten skulle klara av jobbet då han var så grön som tränare. Men han ledde Oranje obesegrade genom kvalet till VM i Tyskland 2006 och var inte rädd att ta oömma beslut: Han petade stjärnor som Clarence Seedorf, Edgar Davids och Patrick Kluivert med flera och gav oväntat många AZ-spelare, oprövade utanför Eredivisie, chansen så till den milda grad att det inte längre var ett Ajax- eller PSV- eller Feyenoord-dominerat landslag. Man tog sig vidare från gruppen som tvåa bakom Argentina, men i åttondelsfinalen föll man mot Portugal i den berömda “Slakten i Nürnberg” där domaren Valentin Ivanov delade ut fyra röda och 16 gula kort.
van Basten satt kvar som förbundskapten över EM 2008 trots att han redan i februari det året gjorde klart med Ajax om att bli ny tränare till sommaren. I EM gick gruppspelet nästan oväntat bra, efter 3-0 mot Italien, 4-1 mot Frankrike och 2-0 mot Rumänien var man i stil klara för kvartsfinal. Men väl där tog det roliga hastigt slut då ett tempostarkt Guus Hiddink-lett Ryssland vann med 3-1 efter förlänging (hur ryssarna kunde vara så otroligt pigga i 120 minuter har det ryktats om i efterhand…).
Tanken var att van Basten tillsammans med Johan Cruijff, som tillträdde som sportchef skulle väcka Ajax ur misären efter flera år av misskötsel gjort att man inte vunnit Eredivisie sen 2003/04. Cruijff hade stora planer på att omstrukturera hela klubben från a-laget ner till ungdomsakademin. Men snart uppstod en spricka mellan van Basten och hans läromästare, då van Basten inte ville gå med på alla Cruijffs omvälvande förändringar direkt. Cruijff valde då att avgå och lämna van Basten och Ajax åt sitt öde.
Trots den stormiga starten, och trots att man förlorade en ligapremiär för första gången på tjugo år, så gick det ändå rätt bra för van Basten och Ajax under hösten. Man skuggade Louis van Gaals AZ i tabelltoppen och slutade tvåa i sin grupp i UEFA-Cupen. Men i januarifönstret såldes Klaas-Jan Huntelaar till Real Madrid och även om stjärnor som Luis Suárez (som gjorde 22 mål i ligan den säsongen) fortfarande fanns att tillgå klappade laget igenom under våren, van Basten mixtrade med startelvan och man halkade efter i tabelltoppen och åkte ur UEFA-Cupen i åttondelsfinalen mot Marseille. Snart var titelchanserna borta, men man hade fortfarande häng på andraplatsen som skulle ge chansen att kvala till Champions League. Förnedrande förluster mot PSV med 6-2 och Sparta Rotterdam med 4-0 krossade de förhoppningarna, man slutade trea och till sommaren avgick van Basten.
Efter några år borta från tränaryrket, då han bland annat syntes som studioexpert i tv, var van Basten tillbaka på tränarbänken 2012 i Heerenveen. Under hans ledarskap blev Heerenveen ett av ligans mest sevärda lag med en frejdig offensiv ledd av en ung Hakim Ziyech och skyttekungen Alfred Finnbogason. Efter en åttondeplats följt av en femteplats lämnade han klubben för att ta över AZ till säsongen 2014/15. Men redan i slutet av augusti, när säsongen knappt börjat, steg han åt sidan, av en allvarlig anledning. Tränarjobbet gav honom stressrelaterade hjärtproblem vilket gjorde att van Basten först tog tjänstledigt över en match, och sedan fick förlängt tjänstledigt till 14 september. Den 16 september meddelade AZ och van Basten att man kommit överens om att van Basten skulle avgå som huvudtränare för att istället bli assisterande tränare i klubben, enligt van Basten själv på grund av att jobbet som huvudtränare påverkade honom negativt både fysiskt och psykiskt.
Efter ett år som assisterande tränare i AZ lämnade han det jobbet för att bli assisterande förbundskapten till Danny Blind under dennes katastrofala tid som förbundskapten. I augusti 2016 lämnade han sin post för att ta jobbet som “technical director” hos FIFA, som han fortfarande innehar. I den rollen har han skapat rubriker för förslag som att skrota offsideregeln, men också för mer seriösa initiativ som när han under ett besök i Iran sa att han vill att Irans portförbjudning av kvinnor från idrottsevenemang ska hävas.
Senast van Basten skapade rubriker var dock negativa, då han i november 2019 sa “Sieg Heil” rakt ut i FOX Sports sändning av Ajax - Heracles. Han har fortsatt jobba som tv-expert och satt i studion och lyssnade när kollegan Hans Kraaij Jr. intervjuade Heracles tyske tränare Frank Wormuth på tyska. van Basten trodde att hans mikrofon inte var på när han fällde kommentaren som skapade rabalder. Han bad sen om ursäkt: “Det var inte min avsikt att chocka folk, jag ber om ursäkt. Jag ville bara kommentera Hans tyska. Det var ett dåligt skämt.” Det som spädde på kontroversen var att det skedde just under den omgång som det hölls tysta minuter inför alla Eredivisie-matcher som en markering mot rasism och diskriminering. FOX Sports kallade hans kommentar för “dum och opassande” och stängde av honom till 7 december.
Vad som ligger i framtiden för van Basten återstår att se, men det är svårt att tänka sig att han bara ska vara FIFA-nisse och tv-expert resten av sitt liv, förmodligen har vi inte sett det sista av Marco van Basten på en tränarbänk, även om han lär hålla sig ifrån huvudtränarjobb i framtiden. Att han faktiskt, likt Nanne Bergstrand som sjukskrev sig för utbrändhet, lyssnade på sin kropp och avsade sig sitt tränaruppdrag för sin hälsas skull ska vi vara tacksamma för, det är inte alla tränare som skulle göra så och förmodligen är mörkertalet av tränare som mår fysiskt och psykiskt dåligt av sitt jobb stort. De flesta har inte van Bastens position, där hans legendariska spelarkarriär gör att han inte behöver vara rädd att aldrig få ett bra fotbollsjobb igen bara för att han vågat visa skörhet.
