120 år, 120 Ajacieden #11: Noussair Mazraoui — Latebloomern
För att fira Ajax 120 års-jubileum har Ajax-redaktion inlett en artikelserie i 120 delar. Under detta 120:e år i Ajax historia kommer vi i 120 texter lyfta fram 120 olika Ajacieden, 120 människor som på ett eller annat sätt varit en del av Ajax under dessa år. Nu lyfter vi fram Noussair Mazraoui, som visade på vikten av tålamod i talangutveckling.
Varje år tränar hundratals barn och ungdomar på De Toekomst, Ajax berömda anläggning. Från Johan Cruijff till Donny van de Beek finns det mängder av stjärnor för ungdomarna att se upp till, att hoppas följa i deras fotspår. Men bland alla stjärnor så är det kanske inte alltid det största namnet som är den bästa förebilden. Kanske skulle alla tjäna på att se upp mer till Noussair Mazraoui.
Det var ju nämligen ingen som förväntade sig att “Nous” skulle nå a-laget. De flesta gör ju inte det. För alla de mängder av stjärnor som kommit fram på De Toekomst är förstås antalet spelare som lämnar akademin utan att ha spelat en match för Ajax a-lag mycket större. En del är bra nog att nå eliten i en lite mindre klubb, en del blir bara spelare på lägre nivå, en del blir ingenting inom fotbollen.
I en normal årskull på De Toekomst kan man förvänta sig att åtminstone 1-2 gör a-lagsmatcher för Ajax. I en bra årskull kanske 3-4 och att minst en blir en riktig stjärna. 1997:orna var en riktigt bra årskull för Ajax, det syntes tidigt. Några syntes det tidigt på att de skulle bli stjärnor. Abdelhak Nouri. Donny van de Beek. Steven Bergwijn lämnade efter en konflikt med en tränare men blev en stjärna i PSV istället. Tjecken Vaclav Cerny som kom till laget som 15-åring såg ut som en framtida stjärna med. Vänsteryttern Vince Gino Dekker likaså.
Dekker hade nog nått a-laget om han inte dragit korsbandet cirka femtielva gånger. Folk trodde att kanske skulle också centern Adham El Idrissi kunna göra Appie och Donny och Vaclav sällskap i a-laget. Kanske kanske snabbe mittbacken Darren Sidoel med, men det hoppet sjönk när han bröt benet som 16-åring. Noussair Mazraoui var det ingen som trodde på. På sin höjd att han kanske hade samma nivå som mittbacken Léon Bergsma (idag i FC Den Bosch).
Noussair Mazraoui föddes i november 1997 i Leiderdorp, en förort till universitetsstaden Leiden i Zuid-Holland, till marockanska föräldrar. Han började spela fotboll som liten i närliggande AVV Alphen. Som åttaåring var han med på Ajax Talentendag, en dag när små knattar får chansen att provträna på De Toekomst för att ta en plats i akademin. Tanige lille Noussair imponerade en del men inte tillräckligt och erbjöds ingen plats. Han bytte från AVV till det lite bättre pojklaget Alphense Boys i alla fall och ett år senare uppmanades han komma och prova hos Ajax igen, och denna gång fick han en plats i akademin.
“Nous” fortsatte vara liten och klen, och han var inte begåvad med samma bländande teknik och spelupfattning som “Appie” Nouri som var ännu mindre. Det han hade var en enorm träningsvillighet och förmåga att ta till sig tränares instruktioner bra. Men han stod egentligen aldrig ut på något sätt. Han var inte bäst på något men hyfsad på allt. Inte snabbast, men kunde springa länge. Inte speluppfattningen att sätta de mest fantastiska passningar, men smart nog att klara av att spela på alla positioner vilket tränarna uppskattade. Hyfsad teknik, mediokert skott. Men fortsatt liten och klen.
Det gjorde att han år efter år precis hankade sig fram när spelare som inte ansågs hålla måttet gallrades bort. Medan Appie och Donny började spela i U19-laget som 16-åringar var Nous kvar i U16/U17. När Appie och Donny var i Jong Ajax var Nous i U19. Appie och Donny fick seniorkontrakt så fort de kunde. 2016, när Nous skulle fylla 19 i november, flyttades han upp till Jong Ajax av Marcel Keizer. Runt sin födelsedag fick han äntligen sitt kontrakt, för säsongen ut. Och han hade de senaste åren växt mycket och mätte nu 188 cm.
Det var fortfarande inte många som tog någon notis om honom. Att han blev en del av Jong Ajax-trupp antogs vara för att hans mångsidighet var användbar. I ungdomslagen hade han först spelat mycket som ytterback och en del som ytter. Keizer började använda honom på mittfältet med. Och som mittback en gång. Ibland till och med som falsk nia. Att låta spelare spela på många positioner är en klassisk del av utbildningen på De Toekomst, men få gör det till så stor grad så högt upp i åldern som Mazraoui. Att spela på varenda utespelarposition som han gjort från U19 och uppåt, har nog inte hänt tidigare.
Appie och Donny, Frenkie de Jong och Matthijs de Ligt ingick också i det Jong Ajax-laget. Men Donny, som redan debuterat i a-laget under Frank de Boer, började få mer och mer speltid där under Peter Bosz. Under hösten debuterade Appie, Frenkie och Matthijs också och fick alla också mer och mer tid i a-laget. Det öppnade upp chanser för Nous. Han gick från alltiallo till startspelare till en stöttepelare i Jong Ajax.
2017/18 fortsatte Nous vara en av Jong Ajax nyckelspelare, i laget som då vinner Keuken Kampioen Divisie. I december hade Keizer, som nu tränade a-laget, med honom på bänken men debuten dröjde till efter vinteruppehållet när Erik ten Hag tagit över. Fem minuter mot NAC Breda i februari ledde till fler inhopp och i april öppnades en ny möjlighet upp för honom. Joël Veltman slet av korsbandet. Unge dansken Rasmus Nissen Kristensen passade inte riktigt in i Ajax-system och colombianen Luis Orejuela var en flopp. Det gjorde att ten Hag vände sig till Mazraoui när högerbacksplatsen behövde fyllas.
Det gjorde han med sådan bravur att när 2018/19 började var Nous plötsligt startande högerback i en startelva som i övrigt bestod av tio mycket större och hajpade namn: Stjärnvärvningarna Daley Blind och Dusan Tadic, supertalangerna Matthijs de Ligt, Donny van de Beek och Frenkie de Jong, stjärnorna Hakim Ziyech, David Neres, André Onana och Nicolás Tagliafico samt ständige Lasse Schöne.
Och Nous blomstrade. Han etablerade ett fint samarbete med sin “storebror” Hakim Ziyech på högerkanten och imponerade med sin defensiva stabilitet och offensivlusta. Och han såg till att inte bara bli den siste som fyllde ut en startelva full av stjärnor, utan när man ser tillbaka på den fantastiska säsong Ajax gjorde är det oundvikligt att inte tänka på Noussair Mazraoui som en av huvudrollsinnehavarna, inramade i tre matchavgörande ögonblick:
1-1-målet borta mot Bayern München den 2 oktober. Efter att Mats Hummels tidigt nickat in en frispark reste sig Ajax och började dominera på Allianz Arena. Och kvitteringen kom från oväntat håll. Nous tog sig inåt i banan från höger, väggade sig fram och överlistade Manuel Neuer med ett vänsterskott från straffområdeskanten. Det var hans första a-lagsmål.
Tre veckor senare klev han fram igen och stod för ett av de mest efterlängtade, jagade och gastkramande dramatiska mål som någonsin gjorts på Johan Cruijff Arena. Ajax mötte Benfica i den tredje gruppspelsmatchen och tryckte på och tryckte på. Man hade med 3-0-segern mot AEK Aten i första matchen och krysset i München inlett bra, men dubbelmötet med Benfica nu när gruppen vände skulle bli avgörande, så kändes det redan på förhand med Bayern som klar gruppfavorit och AEK Aten som tydligt förväntad jumbo medan Ajax och Benfica kändes mer jämnbördiga. Benfica var farliga på kontringar men Ajax ägde matchen. Men Odysseas Vlachodimos i gästernas mål storspelade och såg ut att hålla Ajax till en mållös match. I andra stopptidsminuten dribblar David Neres in från vänster, längs kortlinjen. Skickar in bollen framför mål men Kasper Dolberg får inte till det och ingen annan når bollen. Den rullar ut utanför straffområdet. Där kommer Noussair Mazraoui perfekt och drar på det första skott Vlachodimos inte kan hålla ute och får Amsterdam att brista ut i ett enormt segerjubel.
Den 5 mars. En timme har spelats på Santiago Bernabeu när Noussair Mazraoui kastar sig fram i en glidtackling och håller bollen precis i spel vid sidlinjen. Eller gör han det? Spelet fortgår i alla fall och Nous ingripande blir starten på en bländade omställning som slutar med att Dusan Tadic knorrar upp bollen i krysset och ger Ajax en otrolig 0-3-ledning. Historiens längsta VAR-koll följer, men i slutändan hittar inte domarna i VAR-rummet hundraprocentiga bevis för att omvända Felix Brychs initiala domslut så målet står sig och är sista spiken i Real Madrid-kistan Ajax snidat med formidabelt hantverk denna kväll. Marco Asensios reducering tio minuter senare ger därmed ingen riktig nerv (vilket den definitivt gett om det inneburit 1-2 istället för 1-3) och Lasse Schönes fantastiska frispark är sedan pricken över i:et.
När Ajax bästa säsong sedan 1995 avslutas tilldelas Noussair Mazraoui priset som årets talang i laget, utsett av ledarstaben.
Hans 2019-20 har varit mer ojämnt, han har kämpat med formen och mot skador, Sergiño Dest har varit det nya stjärnskottet på högerbacksplatsen och Nous har blandat och gett på mittfältet. Men Nous kommer igen. Han är (liksom Dest) ett exempel på spelare först inte utmärker sig under ungdomsåren då de är födda sent på året vilket gör att utvecklas fysiskt senare än sina jämnåriga kamrater vilket kan ge en snabb utveckling när de väl växt ifatt i sena tonåren. Han är Ajax mest mångsidiga spelare på väldigt länge. Och han har kämpat hårdare för att nå dit han redan nått än någon annan av lagkamraterna som gått genom De Toekomst. Och han kan säkert nå ännu högre.
