120 år, 120 Ajacieden #23: Rafael van der Vaart — Omslagspojken för en ny generation
För att fira Ajax 120 års-jubileum har Ajax-redaktion inlett en artikelserie i 120 delar. Under detta 120:e år i Ajax historia kommer vi i 120 texter lyfta fram 120 olika Ajacieden, 120 människor som på ett eller annat sätt varit en del av Ajax under dessa år. Idag om Rafael van der Vaart som när han slog igenom som 17-åring blev den som skulle leda Ajax in i det nya millenniet.
1999 slutade Ajax sexa i Eredivisie, klubbens lägsta placering sen 1965, året innan Johan Cruijff debuterade i a-laget. Efter säsongen lämnade Edwin van der Sar, Jari Litmanen och bröderna de Boer, och Danny Blind gick i pension och därmed var 1995-laget ett minne blott. Ajax snubblade in i det nya millenniet. Det blev nu en femteplats i ligan och tränare Jan Wouters och sportchef Danny Blind fick gå. Ett litet hopp tändes mot slutet av säsongen. Den 19 april 2000 debuterade 17-årige Rafael van der Vaart i a-laget. En ny talang presenterade sig och fick snart tungt ansvar på sina axlar. Han jämfördes med Johan Cruijff och blev omslagspojken för den nya generationen som skulle lyfta Ajax igen i det nya århundradet.
Rafael van der Vaarts bakgrund liknar ingen annan Ajax-stjärnas. Han föddes i det lilla samhället Heemskerk, en bit nordväst om Amsterdam, till romska föräldrar. Hans mamma kom från Spanien, därav namnet Rafael. Familjen levde tillsammans med andra romer i ett “woonwagenkamp”, en trailer park, dvs som en campingplats för husbilar. Där började Rafael spela fotboll som liten, och han fick börja spela organiserad pojkfotboll hos De Kennemers i Beverwijk som låg i närheten. När han var tio år upptäcktes han av Ajax och fick en plats i akademin. En omställning, men Rafael anpassade sig och avancerade genom lagen tillsammans med bland andra ett år yngre Wesley Sneijder och jämngamle Johnny Heitinga.
2000/01 under “Psycho Co” Adriaanse etablerade sig 18-årige van der Vaart som Ajax playmaker. Han bidrog med sju mål från mittfältet när Ajax höjde sig till en tredjeplats, fortfarande långt från det man ville vara men ändå en förbättring. Och nästa säsong skulle bitarna äntligen falla på plats. Adriaanse sparkades i november och Ronald Koeman anställdes som ny tränare. Zlatan, Maxwell och Hatem Trabelsi var nya spelare som tillsammans med van der Vaart, Cristian Chivu, Tomas Galasek, Steven Pienaar, Mido och Andy van der Meyde med flera blev kärnan i laget som den säsongen tog hem dubbeln för första gången sen 1998 och van der Vaart, som den mest uppburna talangen inte bara i Ajax utan holländsk fotboll, var en självklar centralgestalt i det nya Ajax. Trots att han missade säsongsavslutningen på grund av en knäskada innebar 14 mål på 20 matcher i ligan att han utsågs till Årets talang i Eredivisie.
Nästa säsong missade man guld i både ligan och cupen, men samtidigt var man äntligen tillbaka med besked på den internationella scenen för första gången sen mitten av 90-talet. van der Vaart var starkt bidragande med till exempel ett viktigt mål mot Lyon när Ajax tog sig hela vägen till kvartsfinal och var en hårsmån från semifinal. Skador hämmade honom igen, men han hade ändå sin bästa säsong i karriären med 18 mål på 21 matcher i ligan och blev intern skyttekung igen. Ett av de 18 målen var det mest minnesvärda målet av hela hans karriär, och ett av de absolut mest spektakulära i Ajax-historien, när han i De Klassieker kastade sig framåt och med en skorpionspark klackade in bollen mot Feyenoord.
Säsongen som följde började tufft, van der Vaart låg över sin matchvikt, vilket han själv erkände, och kritiserades för sin dåliga form under hösten. Rubrikerna handlade mer om hans privatliv än hans spel på planen; han hade inlett ett förhållande med tv-kändisen Sylvie Meis och skvallerpressen i Holland ville bygga upp dem som en motsvarighet till David och Victoria Beckham. Men han kom igång mer och mer och under våren hjälpte han Ajax återta ligatiteln.
Sommaren 2004 gav Koeman 21-årige van der Vaart kaptensbindeln och mer ansvar. På det följde en turbulent tid som skulle leda till slutet på hans tid i Ajax. I augusti skadades han i en duell med Zlatan i en landskamp och det var droppen som fick bägaren att rinna över gällande Rafael och Zlatan. De hade varit i luven på varandra mycket sen Zlatan kom till Ajax, naturligt då Zlatan som alltid ville stå i centrum och vara stjärnan, något van der Vaart också ville och redan var när Zlatan värvades. van der Vaart anklagade Zlatan för att ha avsiktligt skadat honom, vilket Zlatan förnekat. Zlatan gjorde det legendariska solomålet mot NAC Breda medan skadade van der Vaart inte rörde en min på läktaren. Strax därefter var Zlatan såld till Juventus. Inte var det frid och fröjd för van der Vaart för det, motståndarsupportrar hade börjat sjunga ramsor om Sylvie, som inte var de vackraste direkt, och i september gick det så långt mot ADO Den Haag att domaren till och med tillfälligt avbröt matchen. Zlatan-försäljningen innebar också att laget hade en lucka att fylla och det föll på van der Vaart att vikariera som center, vilket inte passade honom. När Koeman i december ville spela honom som ytter i en Champions League-match vägrade van der Vaart, vilket ledde till att Koeman tog kaptensbindeln från honom.
Koeman fick gå i februari och Danny Blind tog över. Det blev sju mål för van der Vaart när Ajax slutade tvåa bakom PSV. Att van der Vaarts tid i Ajax var förbi var känt och nu väntade alla på att se vad hans nästa steg i karriären skulle bli. Han hade kopplats samman med Milan, Real Madrid och massa andra storklubbar genom åren. Därför överraskade valet Hamburg alla. Men kanske var det ett smart val av Rafael, att gå till HSV där pressen på honom inte skulle vara fullt lika stor som om han gick till en megaklubb.
Trots fortsatta skadeproblem, de kroniska knäproblemen skulle följa van der Vaart genom hela karriären och förmodligen spoliera den åtminstone delvis, blev tiden i Tyskland lyckad och lycklig för honom. Som lagets självklara stjärna hjälpte han Hamburg bland annat till en fjärdeplats, Champions League-spel och åttondelsfinal i UEFA-Cupen.
Flytten till en megaklubb skedde istället sommaren 2008 när han till slut hamnade i Real Madrid trots allt, där han fick sällskap av både Sneijder, Klaas-Jan Huntelaar, Arjen Robben och Royston Drenthe. Men tiden i Madrid, en lite kaotisk sådan för Real, blev ju inte lyckad. Han var in och ut ur startelvan, användes mycket som en inhoppare. Och vid sidan av planen var det mycket tyngre då Sylvie diagnosticerades med bröstcancer. Först 2010 lämnade han Real för Tottenham, vid det laget hade Real redan försökt sälja honom tidigare men Rafael hade vägrat lämna då Sylvie var mitt uppe i att få specialistbehandling i Spanien.
I Tottenham blev han en publikfavorit och stod för flera minnesvärda insatser. Vid sidan av planen? Där fortsatte eländet, van der Vaart upptäckte att Sylvie var otrogen, hon hade en affär med en KLM-pilot. På nyårsafton 2012 separerade de slutligen, efter att Rafael slagit Sylvie, vilket han sedan privat och offentligt bett om ursäkt för. Ex-paret, som har sonen Damian ihop, ska ändå ha skilts på goda termer.
2012 flyttade han tillbaka till Hamburg, en nu notoriskt misskött klubb som var betydligt sämre vid det här laget än hans första tid i klubben. 2013 övertog han kaptensbindeln från ingen mindre än Heiko Westermann som senare skulle bli något av en kultspelare i Ajax. Förbi 30-strecket och med evigt krånglande knän började formen svikta mer och mer och HSV förlängde inte hans kontrakt efter säsongen 2014-15. van der Vaart återvände till Spanien, där han återförenades med Westermann i Real Betis, men säsongen förstördes av skador.
Med sina bästa år i karriären bakom sig valde han nu kärleken och familjen först. Han var nu tillsammans med holländska handbollsstjärnan Estavana Polman och då hon spelade sin handboll i Danmark flyttade Rafael med henne dit. Det ledde till kontrakt först med FC Midtjylland och sedan Esbjerg men han kämpade med matchformen och skadorna under sin tid i båda klubbarna. 2017 blev de föräldrar till en dotter. 2019 avslutade Rafael till slut fotbollskarriären. Och inledde en ny — som dartspelare.
Det blev kanske inte allt det hade kunnat bli av Rafael van der Vaarts karriär. Det blev kanske inte allt man hoppades på när han som tonåring slog igenom med dunder och brak och ledde in Ajax i ett nytt millennium. Kanske gjorde han en del dumma val, kanske lades för mycket ansvar och press på honom i ung ålder. Kanske var det skadorna i första hand som ställde till det — han fick operera bort menisken i ena knät helt när han var 19 och snittade 23 ligamatcher per säsong i Ajax på grund av skadorna. Men det finns mycket man kan älta så utan att det tjänar något till. I slutändan minns vi ändå Rafael van der Vaart som en av de mest sevärda Ajax-spelarna, en som det verkligen slog gnistor om i unga år. En som alltid kunde stå för ett drömmål. En som inte drog sig för att stå upp mot Zlatan, vilket kan vara nog så viktigt kan man tänka. Och för undertecknad var han en barndomsidol och favoritspelare. Och efter all turbulens som följde honom framför allt utanför planen under många år är det skönt att han nu verkar harmonisk och lycklig som spelarman i Danmark.
