120 år, 120 Ajacieden #51: Arie Haan - Arie Bombarie
För att fira Ajax 120 års-jubileum har Ajax-redaktion inlett en artikelserie i 120 delar. Under detta 120:e år i Ajax historia kommer vi i 120 texter lyfta fram 120 olika Ajacieden, 120 människor som på ett eller annat sätt varit en del av Ajax under dessa år. I denna text tar vi en titt på en av de mest framgångsrika nederländska fotbollsspelarna: Arie Haan.
Arie Haan föddes den 16 november 1948 i Finsterwolde, en liten by 7 km nordöst om staden Winschoten i provinsen Groningen. Där började han spela fotboll i den lokala amatörklubben WVV 1896, utan sina föräldrars vetskap, då hans far var medlem i BATO och hellre hade föredragit att Arie spelat där. Men han fick fortsätta i WVV 1896 och visade här sen de två huvudegenskaperna som skulle karakterisera honom under hans karriär: hans envishet och hans långskott. Han har själv berättat att han blev tillsagd av tränarna som knatte att inte skjuta på träningen då det var olycksbådande för lagkamraterna.
Några år senare flyttade till Ajax där han debuterade som 21-åring i a-laget 1969. Där växte han fram till en av landets främsta mittfältare i sin generation. De sex åren han tillbringade i Ajax mellan 1969 och 1975 blev starten på en mycket framgångsrik spelarkarriär, där han vann Eredivisie tre gånger (1970, 1972 och 1973) och cupen tre gånger (1970, 1972 och 1973).
Han var också med under Ajax första stora framgångsår i Europa då han var en del av det laget som vann Europacupen tre år i rad i början av 1970-talet. Han deltog i alla tre finalerna för Ajax. Han blev inbytt i halvtid i den första finalen 1971 mot Panathinaikos och stängde matchen med sitt 2-0-mål i den 87:e minuten efter att Dick van Dijk gjort 1-0 i början av första halvlek. Han startade sen de andra två finalerna mot Inter 1972 (2-0) och mot Juventus 1973 (1-0).
Efter tiden i Ajax flyttade han över gränsen till Anderlecht där han blev lagkamrat med landsmannen Rob Rensenbrink och skulle vinna Cupvinnarcupen två gånger. Först 1976 efter seger i finalen mot West Ham med 4-2 och sen 1978 efter 4-0 mot Austria Wien. Året mellan finalvinsterna gick man också till final men förlorade den mot Hamburger SV med 2-0.
Ytterligare en sejour i Belgien med Standard Liège gjorde att han där vann ligan för sin andra och tredje gång. Även i Standard Liège var han nära att vinna Cupvinnarcupen för sin tredje gång i karriären, men förlorade här finalen mot Barcelona med 2-1 1982. Detta blev Haans andra finalförlust i Europasammanhang på klubblagsnivå av hans totala sju finaler i karriären. Efter Standard Liège blev det en kort återkomst till Holland i PSV innan han sen gjorde en handfull framträdanden i Hong Kong för klubben Seiko, som sen blev slutet på en lysande spelarkarriär 1984.
De flesta fotbollsfansen från den generationen minns nog Arie Haan för sina två löjligt spektakulära mål för det nederländska landslaget under gruppspelet i VM 1978 mot Västtyskland och Italien, som kan ses här. Målet mot tyskarna var en absolut skönhet, men snäppet vassare var nog skottet mot Italien som var ett av de där sällsynta och förmodligen vetenskapligt omöjliga målen där hastigheten på bollen tycktes öka under sin resa på cirka 35 meter mot mål. Här tog han sig till finalen mot Argentina som man till slut förlorade med 3-1 efter tilläggstid. Det blev Haans andra finalförlust för Oranje i VM då han också var med i finalen fyra år tidigare i VM 1974 där Nederländerna förlorade finalen mot Västtyskland med 2-1.
Förutom de båda finalförlusterna i VM 1974 och 1978 deltog han också i EM 1976 där Nederländerna slutade på en tredje plats. Trots att det inte blev någon guldmedalj i landslaget får detta ändå räknas som, trots Nederländernas finalförbannelse i VM genom åren, en mycket framgångsrik landslagskarriär för Haan på de 35 landskamper och 6 mål han gjorde i Oranje.
Haan hade många fler kvaliteter än bara ett otroligt långskott dock. Han spelintelligens gjorde att han kunde anta många olika roller på planen och han blev på många sätt en prototypisk totalfotbollsspelare då han kunde spela var som helst på planen. Det var av vikt till exempel i VM 1974 då Rinus Michels flyttade ner honom som libero. Liberorollen hade i Ajax innehafts av först jugoslaven Velibor Vasovic och sedan tysken Horst Blankenburg, vilket gjorde att det inte fanns något självklart val för den positionen i Oranje. Michels litade på att Haan kunde fylla rollen och Haan gjorde honom inte besviken.
Som med så många nederländska spelare väntade sen en karriär som tränare där det första jobbet för Haan blev hos Royal Antwerp samma år som han avslutade sin karriär som spelare. Detta följdes upp av en framgångsrik period med tidigare klubbarna Anderlecht och Standard Liège. Denna sejour inkluderade två nationella mästerskapstriumfer, där han tog hem ligan med Anderlecht 1986 och cupen 1993 med Standard Liege, samt en semifinal i Europacupen. Däremellan tog han VfB Stuttgart till en final i UEFA-Cupen 1989 som förlorades mot Napoli.
De kommande tjugofem åren tillbringades som tränare med klubbjobb i Tyskland, Grekland, Holland, Kina och Österrike samt som förbundskapten för Kamerun, Kina och Albanien. En intressant biprodukt från hans tid i Kina var publiceringen av en bok som gav råd till dem som överväger anställning där, både inom sport och handel. Boken hette Nee bestaat niet (No Does Not Exist).
Mindre positiva rubriker för Haan på senare år blev det när han lämnade det Kamerunska landslaget i början av 2007 endast sex månader efter han skrivit på ett nytt tvåårskontrakt. FIFA beordrade Haan att betala 500,000 euro i kompensation till Kamerun fotbollsförbund för att ha brutit kontraktet på ett ej tillåtet sätt. Haan jobbade då i Chongqing Lifan i Kina där han sen i början av augusti 2009 fick tre matchers avstängning. Anledningen var att han i en gest viftat pengar till fjärde domaren under matchen efter en kontroversiell straffspark, inte för att muta honom utan för att föreslå att domarna hade mutats.
I slutet av april 2016 meddelade den då 67-årige Haan att han skulle sluta arbeta som tränare, då han inte längre kunde hantera stressen det innebär.
