120 år, 120 Ajacieden #56: Vic Buckingham — En engelsk gentleman
För att fira Ajax 120 års-jubileum har Ajax-redaktion inlett en artikelserie i 120 delar. Under detta 120:e år i Ajax historia kommer vi i 120 texter lyfta fram 120 olika Ajacieden, 120 människor som på ett eller annat sätt varit en del av Ajax under dessa år. Idag om Vic Buckingham, den engelske gentlemannen som var en viktig figur i framväxten av Totalfotbollen.
I den andra artikeln i den här serien berättade Joakim om Jack Reynolds, den engelske pionjären som tränade Ajax under totalt 25 år i olika omgångar från 1915 till 1947 och professionaliserade klubben och sådde de första små små fröna till det som så småningom skulle bli Totalfotbollen. Nu är det hög tid att berätta om Vic Buckingham, en annan engelsk gentleman som skulle ta vid och föra utvecklingen ännu lite mer framåt mot det som komma skulle.
Victor “Vic” Buckingham föddes 1915, samma år som Reynolds kom till Ajax, i Greenwich (känt för nollmeridianen!) utanför London. Han tillbringade hela sin spelarkarriär i Tottenham (förutom en säsong i farmarlaget Fleetwich) där han spelade halvback och gjorde över 200 matcher från 1935 till 1949.
Tränarkarriären började i Pegasus, ett gemensamt amatörlag för Oxfords och Cambridges universitet. Han ledde dem till finalen av FA-Cupen för amatörlag 1951, som man inför 100 000 åskådare på Wembley vann med 2-1 mot Bishop Auckland. Efter några år i Bradford Park Avenue i lägre divisioner fick han 1953 chansen att ta över West Bromwich Albion i högstadivisionen. Sin första säsong ledde han dem till en andraplats i ligan och FA-Cupguld.
Han var känd för en offensiv och passningsorienterad fotboll, tvärtom mot vad man förknippar engelsk fotboll från den här tiden med. Det var den filosofin han tog med sig till Ajax 1959. Arvet efter Reynolds innebar att Ajax redan var influerad av en fotboll liknande den Buckingham gillade vilket gjorde att han stortrivdes: “Fotboll är ett allvarligt spel men också ett elegant spel. Bollinnehavsfotboll är grejen, inte sparka-och-spring. Långbollsspel är för riskfyllt. Oftast är det som betalar sig bäst inlärda färdigheter. Om du har bollen, behåll den. Det andra laget kan inte göra mål. Jag gillade att ha spelare som kunde dominera motståndarna genom att spela så.” sa Buckingham till David Winner (från Brilliant Orange: the neurotic genius of dutch football).
Organisationen som redan fanns tack vare Reynolds bland annat imponerade på Buckingham: “Holländsk fotboll var så bra. Den var inte hård och ful, vi-måste-vinna-till-varje-pris-mentalitet. De var gentlemän. Ajax var en institution. Du hade Ajax stadion och sen tjugo planer till utanför. Varje vecka var det 14 eller 15 matcher där.”
Det blev succé direkt för Buckingham i Ajax. Hans första säsong vann man Eredivisie — på tre måls bättre målskillnad än Feyenoord efter att ha bombat in 109 mål på 34 matcher. 38 av dem stod nye anfallsstjärnan Henk Groot för. Titeln avgjordes i en klassisk upplaga av De Klassieker som Ajax vann med 5-1. Nästa säsong vann man cupen, men i maj just i slutskedet av säsongen lämnade Buckingham Ajax av personliga skäl och reste hem till England. Blott 28-årige landsmannen Keith Spurgeon, som rekommenderats av FA, tog över Ajax men hade inte pondus nog att leda laget och lämnade efter en säsong. På sent 70-tal kom Spurgeon för övrigt att träna AIK och Landskrona BoIS och han levde i Sverige fram till sin tidiga död 1984 av MND-sjukdom.
Efter tre år i Sheffield Wednesday kom Buckingham att återvända till Ajax 1964 efter att landsmannen Jack Rowley lämnat klubben efter en misslyckad säsong. Buckingham tog över ett svagt lag — stjärnan Henk Groot hade gått till Feyenoord — och fick en tuff inledning. Resultaten repade sig en del under hösten. Och den 15 november 1964 lät Vic Buckingham en tanig 17-åring vid namn Johan Cruijff debutera i a-laget. Det blev förlust 1-3 mot GVAV (nuvarande FC Groningen) men Cruijff gjorde lagets enda mål.
Nästa vecka hade Buckingham med Cruijff i startelvan hemma mot PSV och han gjorde mål igen i en 5-0-seger. Om Cruijff sa Buckingham senare: “Han slog an en ton hos mig, som om han vore min son. Han var sig själv och visade oss hur vi skulle spela. Han var så mogen. En sån tanig liten grabb men han hade en otrolig kondition. Han kunde springa överallt. Och han kunde göra allting: skapa chanser, rusa ner längs kanten, ta sig in i straffområdet, nicka in bollen. Vänsterfot, högerfot, allt — och sån fart. Guds gåva till mänskligheten, inom fotbollen. Det var Johan. Och en så fin grabb med.”
Veckan efter 5-0-segern mot PSV åkte Ajax på en förnedrande 5-9-förlust(!) i De Klassieker mot Feyenoord. Det var början på slutet för Buckingham. Resultaten fortsatte lämna övrigt att önska och efter ett kryss i stadsderbyt mot DWS i januari 1965 var Ajax farligt nära nedflyttning och Buckingham fick sparken. Hans efterträdare blev hans gamla spelare, Rinus Michels, som klev in och räddade Ajax undan nedflyttning och sen ledde laget till helt nya höjder. Men det är en annan historia.
Buckingham vände hem till England och Fulham. Efter några år där, och en kort utflykt i Grekland, tog han 1969 över FC Barcelona. Han ledde Barca till 1971 och banade vägen för Rinus Michels, som återigen efterträdde honom där. Efter sejourer i Sevilla och Olympiakos avslutade Buckingham sin tränarkarriär på Rhodos 1980.
Vic Buckingham var inte den bästa tränaren Ajax haft och han kan inte sägas ha varit någon dold arkitekt till Totalfotbollen. Men hans plats i klubbhistorien är självklar för hans bidrag till det som komma skulle. Han var en bro från Jack Reynolds till Rinus Michels. Hans offensiva bollinnehavsfotboll gav ett ligaguld och ett cupguld och han gav Johan Cruijff sin debut. Han var inte samma taktiska visionär som Michels, t.ex. höll han fast vid den gamla W-M-formationen, ett av Michels första viktiga drag var att byta till den brasiliansk-inspirerade 4-2-4-uppställningen som sedan ledde honom till 4-3-3. Buckingham bidrog också med professionalism, vilket Johan Cruijff krediterar honom för.
Ajax uppskattade Vic Buckingham, och Vic Buckingham uppskattade Ajax: “Deras färdigheter var annorlunda, deras intellekt var annorlunda och de spelade riktig fotboll. De fick inte det från mig; det fanns där och väntades på att plockas fram — jag vet inte vad de gjorde innan mig — det var bara att säga åt dem att hålla bollen mer. Jag har alltid tyckt att bollinnehav är nio tiondelar av spelet, och Ajax spelade bollinnehavsfotboll. Jag brukade luta mig tillbaka och slappna av. Efter en match kunde jag tänka ‘Jäklar, vad bra det var’. Jag influerade dem, men de kom att göra mycket större saker vilket gladde mig enormt.”
Vic Buckingham var gift och hade tre barn. Han avled i Chichester, England, 79 år gammal den 26 januari 1995. Nästan exakt fyra månader innan Ajax vann Champions League.
