Rubrik saknas
Daniel Lock, med smeknamnet "Danne" på forumet, åkte förra helgen till Amsterdam för att bevittna Ajax ligapremiär mot RKC. Här kommer en läsvärd rapport från hans vistelse i Amsterdam.
Jag har alltid gillat Ajax. Så känns det iallafall, för när jag, i tioårsåldern började få upp ögonen på riktigt för fotboll var året 1994. Förvisso ett stort år för Sverige och IFK Göteborg i internationell klubbfotboll, men alla som är det minsta påläsa vad gäller Ajax vet varför man fick upp ögonen för klubben just under den tiden. Inget lag spelade roligare, mer anfallsinriktad fotboll helt enkelt, och jag fattade tycke för dom direkt.
Nu var det dags att se mitt livs första match med laget jag följt via målservicetjänster, serietabeller, videoklipp och i enstaka fall TV-sända matcher i tolv år. Trots att motståndet stavades RKC Walwijk så var det ändå premiär för Eredivisie 06/07, Ajax hade gjort en härlig försäsong och alla pilar pekade spikrakt uppåt.
Jag och polarn flög ner till Amsterdam redan på lördagen, en dag innan matchen. Amsterdam är en väldigt fin stad med sina kanaler och varierande arkitektur, och där finns mycket att göra. Saker som dock kan vara lite chockerande för en förstagångsbesökare är den helt lagliga och öppna droghandeln samt prostitutionen, men vi hade varit i Amsterdam förr (under off-season, tyvärr) så det var ingenting vi reagerade över. Hotellrummet var mycket centralt, billigt och ganska skabbigt men dög utan problem att sova i.
Vid lunchtid på söndagen hade vi nog hunnit med att fråga om vägen till Amsterdam ArenA en sisådär två-tre gånger på grund av en kombination av turistosäkerhet och för många öl. "Tunnelbana, Linje 54 mot Gent. Arena station" hade jag skrivit ner på min mobil, så vi tog oss mot Amsterdams centralstations tunnelbana. Vi blev stående ett tag och blev inte kloka på hur biljettmaskinen fungerade (vi skyller på ölen), då en stationsvärd kom och hjälpte oss. Tio euro kostade en rabattrems som man dessutom fick stämpla själv i en annan automat. Vi gick ner till tunnelbanan och såg att hela perrongen var full av folk i en välbekant röd och vit tröja och kände oss med ens säkra på att vi hade hittat rätt. Allteftersom tunnelbanestationerna avlöste varann blev vagnen smockfull, och vi kom ut i fria luften. Det hade börjat ösregna dessutom, och jag önskade att vi hade investerat i regnkläder istället för den där sista ölen. Medan jag satt där och tittade ut genom fönstret såg jag plötsligt en jättelik, futuristisk byggnad torna upp sig över alla höghus mot den grå himlen. Den var STOR! Jag förstod naturligtvis att detta var Amsterdam ArenA, och vid nästa station så tömdes vagnen nästan helt på folk. Vi följde med strömmen och kom närmre och närmre arenan. Allt var väldigt välstädat och snyggt, och kön för att bli insläppt gick som tur var ganska fort. En maskin läste av streckkoden på biljetten och sedan var man inne. Inuti stora tunnlar av glas gick det rulltrappor upp mot ingångarna till själva arenan. Jag var riktigt imponerad. Allt kändes väldigt modernt, på något sätt fick jag nästan lite "shoppingcenter-känsla". När vi kommit upp och gick in genom dörrarna kom vi in i något som liknade en biokassa, med en massa ställen man kunde köpa fastfood, tilltugg och olika drycker. En kostymklädd arenavärd försåg oss med ett matchprogram som var tjockt och innehållsrikt, med enda nackdel att det var skrivet på holländska. Läser man holländska tycker iallafall jag att man kan föstå sammanhanget litegrann, så lite till nytta var det trots allt.
Det var en överväldigande känsla att stiga på själva arenan. På grund av regnet hade man skjutit för taket och hela stället var nu en gigantisk inomhusarena. Även härinne var allt rent, proffisigt och snyggt, och från våra platser på östa långsidan såg vi riktigt bra. I taket hängde gigantiska vimplar med alla Ajax framgångar genom åren (Liga- och cuptitlar, UEFA Cup- och Champions Leaguevinster) och en hel del reklam syntes runtom på arenan. Den mesta reklamen var för Ajax huvudsponsor, banken ABN AMRO sm bland annat finansierat stora delar av Amsterdam ArenA. Infoskärmarna som hängde i kortändarna var stora och tydliga, och ljudsystemet gav bra ljud. Läktarna fylldes på med mer och mer folk, och lite drygt 45 minuter innan avspark började någon trance-inspirerad musik att dåna ur högtalarna. Ajax spelare sprang ut på gräsmattan och började värma upp till ett stort jubel från publiken. Det var en riktigt mäktig känsla! RKC, som värmde upp på andra planhalvan, fick ett eget litet mottagande av dom kanske 50 RKC-supportrarna som höll till längst uppe i en av kurvorna. Under uppvärmningen gick jag ut med en tjuga (euro, alltså) och tänkte införskaffa något drickbart (läs "öl"). När jag skulle betala fick jag veta att det endst gick att betala med speciella "Arena Cards" som är som cashkort för Amsterdam ArenA. Det lägsta belopp man kan köpa ett sånt kort för är 10 euro. Lite väl mycket att binda upp när man ändå inte är där så ofta. Så jag struntade i det och tänkte att det ändå är rätt kul att komma ihåg matchen.
När spelarna väl kom in på planen och speakern presenterade dom så blev det ungefär så mäktigt som det blir när cirka 48 000 personer jublar riktigt högt i en sluten arena. Det vill säga rejält! Över hela södra nedre läktaren rullades en enorm ajaxtröja ut och konfettin sprutade. Helt okej tifo! Hur matchen sedan fortlöpte kan läsas här på svenskafans i den eminenta matchrapporten. En sak skall dock nämnas. Själva stämningen på läktaren når inte upp till den nivå som vi ändå (trots kass fotboll) kan skryta med här i Sverige. Nu var detta i och för sig en match mot RKC, och ljudnivån var inte obefintlig, men en allsvensk match har nog mera drag.
Vägen tillbaks till Amsterdam Central var lika lätt som vägen ut, och jag tar definitivt med mig ett minne för livet därifrån. Är man en Ajaxsupporter, så tycker jag absolut att man bör ta sig till Amsterdam ArenA någon gång.
Daniel Lock
