Ajax 2 - 3 Feyenoord: 18 års svit är över
Ajax föll i en svängig, högintensiv och högdramatisk De Klassieker och kan säga ajöss till ligatiteln efter att Feyenoord vunnit i Amsterdam för första gången sen 2005.
Johnny Heitinga tvingades till en ändring i sin startelva då högerbacken Devyne Rensch blivit skadad. Mexikanen Jorge Sánchez, som haft en tuff debutsäsong i Amsterdam, fick då starta. Ett orostecken med tanke på hur den extremt instabila backlinjen varit Ajax akilleshäl hela säsongen.
Och det var Feyenoord som tog ledningen, bara några minuter in i matchen. Just på Sánchez kant. Han hamnade på mellanhand enkelt förbispelad av Oussama Idrissi och Quilindschy Hartman, som skickade in bollen i straffområdet där Santiago Giménez kom loss från olycksgubben #1, Calvin Bassey, och sköt in 0-1.
Efter den mardrömsstarten arbetade sig Ajax dock in i matchen och tog över taktpinnen. Med intensivt presspel och krigande på mittfältet började man skapa chanser och trycka tillbaka Feyenoord.
1-1 behövde vi inte vänta så länge på heller. Ett stort Ajax-tryck resuterade till sist i en hörna från höger. Steven Berghuis skruvade in den mot bortre stolpen där Edson Álvarez, Ajax klart bästa spelare i matchen, nickade in den till enormt jubel på Johan Cruijff Arena.
Ajax fortsatte trycka på för ett ledningsmål. Feyenoords unge vänsterback Hartman hade stora problem på sin kant, han fick ett gult kort för en spelförstörande tackling tidigt i matchen och borde sen fått ett till, men sedvanligt svajige domaren Danny Makkelie höll inne på det andra gula kortet och gav Hartman en verbal varning istället. Feyenoords tränare Arne Slot agerade då snabbt med att byta ut en väldigt missnöjd Hartman innan han ådrog sig ett rött kort.
Ajax kom till farligheter, både Steven Bergwijn och Mohammed Kudus hotade med att vika in från sina kanter och testa Timon Wellenreuther med skott, men han stod pall.
I slutet av den första halvleken fick han dock kapitulera för ett vackert Ajax-mål. Kenneth Taylor vann bollen på mittplan och spelade till Berghuis som slog en fin svepande boll i djupled för Bergwijn, som spelade inåt för Dusan Tadic och kaptenen sköt distinkt in 2-1.
Med hög puls och i ruset av en derbyledning tog vi halvtidspaus. Trots säkerhetsriskerna i backlinjen kändes det bra.
Men den andra halvleken blev då raka motsatsen. Feyenoord gick ut med blodad tand från början och tryckte ner Ajax och den så dysfunktionella backlinjen blev lamslagen och överrumplad. Bassey kan knappt hantera en fotboll nu verkar det som, Owen Wijndal är som förbytt från den spelare som var AZ:s kapten och ledare, Sánchez kämpade på så bra han kan med sin begränsade förmåga, och Jurriën Timber har fullt sjå att rädda upp för de andra, med hjälp av Álvarez från mittfältet.
2-2 kom snart, Alireza Jahanbaksh spelade igenom Sebastian Szymanski som fick fri väg rakt igenom mitten, Bassey än en gång helt borta.
Och till skillnad från i den första halvleken kom Ajax inte tillbaka starkt. Nu hade man svårt att belägra Feyenoords planhalva och skapa chanser. Kudus spelade uselt, Taylor var svajig, Bergwijn tröttnade. Och så finns förstås grundfelet med att man saknar en bra uppspelsfot i backlinjen sen Alfred Schreuder och klubbledningen slarvade bort Daley Blind. Bassey är usel i passningsspelet, Timber är habil men inte tillräcklig.
Heitinga agerade först med att byta ut erbarmlige Wijndal för Francisco Conceição och då flytta ut Bassey som vänsterback, ta ner Álvarez i mittlåset och Kudus på mittfältet när den lille portugisen gick som högerytter. Att få in trixige Conceição finns en klar tanke med, och Kudus blev något bättre på mittfältet men framför allt blev den mest positiva effekten av det att Bassey gjorde lite mindre skada som vänsterback än mittback. Men med Álvarez längre ner i planen blev det än svårare för Ajax att vinna mittfältet.
Ett dubbelbyte som kom men kanske lite försent var Taylor och Bergwijn ut för Davy Klaassen och Brian Brobbey. Klaassen, som älskar Ajax och hatar Feyenoord, presterar alltid i De Klassieker.
Nu var han nära att spela fram till ett mål som hade förändrat allt. Bara minuter från full tid dribblade sig Conceição fram på högersidan och spelade in bollen i straffområdet till Klaassen. Klaassen höll sig kall och spelade vidare till Kudus som kom i ett ännu bättre läge. Kudus sköt direkt med sin svaga högerfot och fick en rätt bra träff, men Wellenreuther i Feyenoord-målet gjorde en fantastisk reflexräddning som avgjorde inte bara matchen utan med all sannolikhet även guldstriden.
För strax efter den räddningen kom Feyenoord i ett anfall som resulterade i en hörna. Den skruvades in mot första stolpen där mittbacken David Hancko nickskarvade vidare till Lutshaarel Geertruida som nickade in 2-3. Tack och godnatt för Ajax.
Det är första gången Feyenoord vinner i Amsterdam sen 2005. Det är Johnny Heitingas första förlust mot Feyenoord någonsin.
Förlusten innebär även att ligatiteln i princip är säkrad nu för Feyenoord. De har 6 poängs serieledning och mycket lättare återstående schema än Ajax. Cupsemfinalen, mot Feyenoord på De Kuip, återstår fortfarande men i övrigt är säsongen nu körd för Ajax vad det gäller titelchanser. Och det är rimligt, ligan förlorades inte idag, den förlorades i vintras när klubbledningen lät Alfred Schreuder sitta kvar minst 3 månader för länge på tränarposten, hade han fått sparken i höstas som han borde hade mycket kunna vara annorlunda nu. Denna säsong förtjänar Ajax inte att vinna någonting.
Matchfakta
Ajax 2 - 3 Feyenoord
Mål: 0-1 Giménez '5, 1-1 Álvarez '17, 2-1 Tadic '37, 2-2 Szymanski '52, 2-3 Geertruida '86
Gula kort: Hartman, Idrissi, Taylor, Sánchez, Pedersen, Kökcü, Timber, López
Ajax: Rulli; Sánchez (Lucca 90+1), Timber, Bassey, Wijndal (Conceição '64); Berghuis, Álvarez, Taylor (Klaassen '77); Kudus, Tadic, Bergwijn (Brobbey '77)
Feyenoord: Wellenreuther; Geertruida, Trauner (Pedersen '64), Hancko, Hartman (López '25); Wieffer, Kökcü, Szymanski (Paixão '76); Jahanbakhsh (Danilo '76), Giménez, Idrissi (Dilrosun '76)