Rob de Wit: Kometkarriären som avbröts
Rob de Wit briljerade som vänsterytter i Ajax och det holländska landslaget i mitten på 1980-talet. Men en hjärnblödning sommaren 1986 dödade karriären. Det här är berättelsen om Ajax-talangen som vi aldrig fick se hur långt han hade kunnat gå.
Sommaren 1986. Oosterscheldekering, den största av översvämningsbarriärerna i det länge pågående bygget av Deltaprojektet, som ska skydda lågt liggande Holland mot översvämningar, byggs klart. Fotbolls-VM i Mexiko, som blev Diego Maradonas mästerskap, är i full gång.
Holland är inte där i Mexiko. Leo Beenhakkers landslag lyckades bara bli tvåa i sin kvalgrupp, efter ett Ungern som var långt ifrån glansdagarna under 1950-talet. Poängen räckte dock till att nå playoff om den sista kvalplatsen från Europa. För motståndet stod grannlandet Belgien, nästefter Tyskland det land man knytit störst rivalitet till. Det offensiva, idealistiska Holland mot det defensiva, pragmatiska Belgien.
På en kylig oktoberkväll 1985 lyckades belgarna knipa en 1-0-seger hemma i Bryssel på Constant van der Brock Stadion. Anderlechts vänsterytter Franky Vercauteren gör matchens enda mål när Jan Ceulemans & co håller stången mot Marco van Basten, Frank Rijkaard, Ruud Gullit och andra.
En månad senare spelades returmötet på De Kuip. Marco van Basten är skadad och missar matchen. Målmaskinen Peter Houtman, som just lämnat Feyenoord för Groningen ersätter honom och efter en timme nickar han in 1-0 och kvitterar dubbelmötet. Tolv minuter senare slår Ruud Gullit in bollen i Belgiens straffområde. Inlägget går längre mot mållinjen än vad det var tänkt, men en back nickar den bort från linjen, ut mot sidlinjen. Men en mustaschprydd vänsterytter kommer från ingenstans och bryter bollbanan, och med en bestämd spark skjuter han in bollen i mål. 2-0.
Den mustaschprydde vänsteryttern var Rob de Wit. Målet skulle gjort honom till hjälte. Det var han som hade gjort målet i segern på bortaplan mot Ungern (0-1) som gjort att man ens nått playoff. Men Belgien flyttade upp pressen, etablerade tryck, och Hollands försvar fick allt svårare att rensa undan bollen. I den 85:e minuten slår högerbacken Eric Gerets in bollen på nytt. Backen Georges Grün, som kom in i halvtid och nu flyttats upp i offensivt straffområde för extra tyngd i luftrummet, når högst och nickar bollen förbi Hans van Breukelen och in i mål. Målet fick stora följder. Holland missade VM i Mexiko. Leo Beenhakker fick sparken som förbundskapten och Totalfotbollens fader Rinus Michels återvände för sin andra sejour och ledde sedermera Holland till EM-guldet 1988.
Det var det målet som gjorde att Rob de Wit och övriga holländare fick semester istället för VM-spel sommaren som följde. Det var det målet som gjorde att Rob de Wit, 22, befann sig i Spanien på sin semester istället för på en fotbollsplan i Mexiko när han fick en hjärnblödning.
Först trodde man inte att det var så allvarligt. Rob fördes till Sverige för behandling. Lagkamraterna i Ajax, däribland spelare som van Basten, Rijkaard, Dennis Bergkamp och Ronald Koeman, skickade ett “krya på dig”-kort där de skämtsamt skrev “Vi visste inte ens att du hade en hjärna”. de Wit väntades återhämta sig fullt och återvända till fotbollsplanen där han charmat Ajax-publiken med sitt finurliga spel på vänsterkanten.
Rob de Wit föddes i Utrecht i september 1963. Han var sju år gammal när Ajax tog sin första av tre raka Europacup-titlar i början på 1970-talet. Han skulle fylla elva om några månader när Holland förlorade VM-finalen 1974. Självklart blev fotboll hans grej. Han var 15 och spelade i FC Utrechts ungdomslag när han såg landslagets vänsterytter Rob Rensenbrink skjuta stolpe ut i VM-finalen 1978 när Holland på nytt förlorade finalen. Han var 19 när han debuterade i Utrechts a-lag.
Efter två starka säsonger i ett Utrecht som dalat till att bli ett mittenlag igen efter några topplaceringar i början på 80-talet, köptes han inför säsongen 1984/85 av Ajax för att ersätta Jesper Olsen. Olsen, dansk landslagsman som fick smeknamnet “Loppan” för sin litenhet men förmåga att ta sig fram överallt, hade blivit en publikfavorit, bland annat tack vare detta mål mot Feyenoord och även tidvis burit kaptensbindeln. Nu hade dansken köpts av Manchester United. Det var stora små skor de Wit hade att fylla, men han gjorde det.
Ledda av Johan Cruijff från tränarbänken bildade de Wit en livsfarlig offensiv där han själv var vänsterytter, Marco van Basten var center, John van ‘t Schip högerytter, Gerald Vanenburg, Frank Rijkaard och Arnold Mühren på mittfältet och med unga Dennis Bergkamp och Johnny Bosman som jokrar i leken.
Trion van Basten, Rijkaard och Gullit blev världsberömd i Milan, men anfallstrion de Wit - van Basten - van ‘t Schip var otroligt giftig den med. Flankerad av de Wit och van ‘t Schip hade van Basten sin målmässigt bästa säsong i karriären 1985/86 när han gjorde smått sinnessjuka 37 mål på 26 matcher i ligan.
Förutom att servera van Basten med bollar gjorde de Wit 16 mål själv i Ajax-tröjan, de flesta av dem efter längre dribblingsräder där hans kvicka fötter och spelsinne gjorde honom ostoppbar. Hans insatser i Ajax-tröjan hjälpte laget till Eredivisie-titeln 1984/85 och gjorde att han fick göra landslagsdebut i maj 1985. Efter det var han en given del av startelvan i VM-kvalet, men trots hans viktiga mål räckte det alltså inte till VM. Och trots van Bastens målkavalkad i Eredivisie vann PSV titeln före Ajax, men säsongen kröntes i alla fall med att Ajax vann cupen.
de Wit väntades alltså fullt återhämta sig och på nytt briljera på Ajaxs vänsterkant. Men så blev det inte. Hjärnblödningen var allvarligare än man först trott. Snart blev det uppenbart att Rob de Wit aldrig skulle kunna återvända till fotbollsplanen. Karriären som gått spikrakt uppåt fick plötsligt ett abrupt, orättvist slut.
Rob de Wit fick stå vid sidan och se på hur hans gamla lagkamrater i Ajax vann Cupvinnarcupen 1987, med Rob Witschge på hans position. Hur Marco van Basten, Frank Rijkaard och Ruud Gullit gjorde succé i Milan. Hur Holland äntligen besegrade Västtyskland i semifinalen i EM 1988 och efter van Bastens drömmål i finalen äntligen vann ett mästerskap.
Man kan inte hjälpas att undra: Vad hade hänt om de Wit inte drabbats av den plötsliga hjärnblödningen? Hade han varit en del av startelvan i Cupvinnarcupfinalen? Hade han varit en av EM-hjältarna 1988? Hade han också hamnat i en storklubb? Hade han också blivit ihågkommen som en av 80-tals legendarerna, istället för spelaren vars lovande karriär avbröts av en hjärnblödning?
Rob de Wit fortsatte jobba inom fotbollen, som scout för sin moderklubb FC Utrecht, och tidvis som krönikör i De Telegraaf. Han fick en ny hjärnblödning i 1993 och ännu en i januari 2005.
Det har gått fyra månader sedan kapten Siem de Jong höjde titelskölden mot skyn efter 5-0-segern mot Willem II som hade säkrat Ajaxs 32:a ligatitel. En skallig man i grå kostym greppade med skakiga armar titelskölden och räckte över den till Siem de Jong.
Det var Rob de Wit. Idag fyller han 50 år. Han var Ajax-talangen som vi aldrig fick se hur långt han kunnat gå.
--------------
Top 10: Rob de Wit (hans tio snyggaste mål i Ajax-tröjan, från Ajaxs officiella Youtube-kanal).
Rob de Wit ger titelskölden till Siem de Jong.
