Systemdebatt i Amsterdam - en "ny" 3-4-3-formation för Ajax?
Efter Ajaxs fiaskoartade inledning på säsongen har en debatt om taktik uppstått efter segern mot VVV-Venlo där Marcel Keizer använde sig av en 3-4-3-formation.
Problemen för Ajax har varit många den här säsongen, särskilt utanför planen. Men om vi håller oss till hur det sett ut på planen så blev framför allt två företeelser tydliga under säsongsinledningen: Defensiven läckte och Ajax hade problem att kontrollera matcherna. Det ledde till att man åkte ut ur Champions League-kvalet på bortamål mot Nice och det gjorde att man förlorade mot Rosenborg i Europa Legue-playoff trots att man vänt underläge till överläge. Båda gångern tappade man ledningen.
I den sista matchen innan landslagsuppehållet borta mot VVV-Venlo startade Ajax som vanligt i 4-3-3 men efter en chansfattig första halvlek gjorde Marcel Keizer markanta förändringar i halvtid. Med ett dubbelbyte gick man över till en 3-4-3-formation och vann matchen komfortabelt. Det har lett till att en debatt uppstått om huruvida Keizer bör fortsätta med 3-4-3-uppställningen, med studioexperten och fd Ajax-tränaren Aad de Mos som stark förespråkare för 3-4-3-modellen.
Hur ser då denna taktik ut? Som all annan taktik som brukas i Holland är den sprungen ur Rinus Michels och Johan Cruijffs tankar och idéer. Marcel Keizer hade Cruijff som tränare i Ajax på 80-talet och hur den störste av dem alla präglat Keizers fotbollsideologi var sedan tidigare tydligt. Influensen från den 3-4-3/4-3-3 (beroende på om man såg t.ex. Ronald Koeman i Barcelona som libero eller en del av mittfältet) Cruijff använde både i Ajax och Barcelona är tydlig på formationen Keizer använde efter halvtid mot Venlo.
Enklaste sättet att förklara Cruijffs system på är att gå efter tröjnumren som alla pekade på en specifik roll.
1: Målvakt, på 80-talet lanserade Cruijff Ajaxs Stanley Menzo som den förste liberomålvakten på grund av hans skicklighet med fötterna.
2: Högerback, inte riktigt dagens moderna ytterback utan hade ofta ett större defensivt ansvar och kunde bli mer central pga liberons framstötar även om han kunde gå framåt
3: Mittback, defensiv mittback som stannade hemma
4: Libero, flexibel roll som gjorde att formationen kunde skrivas som 4-3-3 eller 3-4-3, exemeplvis Frank Rijkaard i Ajax eller Ronald Koeman i Barcelona
5: Vänsterback, inte riktigt dagens moderna ytterback utan hade ofta ett större defensivt ansvar och kunde bli mer central pga liberons framstötar även om han kunde gå framåt
6: "Kontrollerande" mittfältare, i synk med åttan, exempelvis Pep Guardiola i Barcelona
7: Högerytter, klassisk ytter som skulle slicka linjen även om Cruijff ofta hade dynamiska spelare som Dennis Bergkamp här
8: "Kontrollerande" mittfältare, i synk med sexan, kunde vara mer offensiv beroende på spelare
9: Center, den ideala centern för Cruijff var alltid Marco van Basten då han var otroligt komplett och verksam i spelet i övrigt även utöver målskyttet
10: Offensiv mittfältare, offensiv kreatör, exempelvis Michael Laudrup i Barcelona
11: Vänsterytter, klassisk ytter som skulle slicka linjen även om Cruijff ofta hade dynamiska spelare som Hristo Stoichkov här
Cruijff såg det som att det bildades en diamant. Cruijff älskade sin diamant och kan själv höras förklara (delar av det) i det här Youtube-klippet från ett holländsk fotbollsprogram (engelsk text i klippet).
Cruijffs taktik var även grunden för hans nemesis Louis van Gaals Ajax-lag där en hemvändande Frank Rijkaard tog samma liberoroll som han haft i början av sin karriär under Cruijffs tränartid i Ajax. Startelvan i Champions League-finalen 1995 är ett ganska bra exempel på spelarrollerna: 1 van der Sar, 2 Reiziger, 3 Blind, 4 Rijkaard, 5 Frank de Boer, 6 Seedorf, 7 Finidi, 8 Davids, 9 Kanu, 10 Litmanen, 11 Overmars. Rijkaards liberoroll exemplifieras perfekt i finalens enda mål, se hur högt upp han är och assisterar Kluivert.
Nåväl, Keizers 3-4-3 är en modifierad och uppdaterad variant för 2017 där flera spelarroller förändrats. Spelarna skulle kunna numrerats som 1 Onana, 2 Veltman, 3 de Ligt, 4 de Jong, 5 Viergever, 6 van de Beek, 7 Neres, 8 Ziyech, 9 Huntelaar, 10 Dolberg, 11 Younes.
Ajax gick från att starta matchen med:
Onana
Veltman - de Ligt - Viergever - Dijks
van de Beek - de Jong - Ziyech
Cerny - Dolberg - Younes
Till att starta andra halvlek med:
Onana
Veltman - de Ligt - Viergever
de Jong
van de Beek - Ziyech
Dolberg
Neres - Huntelaar - Younes
Om vi börjar bakifrån så är likheterna tydliga, det går att argumentera för att André Onana är Ajaxs mest renodlade liberomålvakt sen Stanley Menzo, i konkurrens med Edwin van der Sar (alltså just i hänseendet av liberospelet, inte i skicklighetsnivå som målvakt). Att ha målvakten som en extra utespelare och därmed få ett numerärt övertag var Cruijffs tanke och det kan bli av särskild vikt när man "bara" har tre backar. Trebackslinjen är rak och centrerad, medan Cruijff (och van Gaal) använde ytterbackar som ofta blev mer centrerad när liberon stack upp så har Keizer istället att tillgå två spelare som helst spelar som mittbackar men som tillbringade förra säsongen och den här som ytterbackar. Att vara yttersta mittback i en trebackslinje kan kanske vara både Veltman och Viergevers optimala position istället för mittback eller ytterback i en fyrbackslinje?
20-årige Frenkie de Jong har nyckelrollen, det som under Cruiijff ofta skrevs som en liberoroll men som i modern fotboll blir en mittfältsroll. Den kan månne liknas vid Guardiolas tillbakadragna roll i Cruijffs Dream Team. Mot Venlo var de Jong delikat, Optas statistik visade att han tappade boll bara 3 gånger på hela matchen samtidigt som han slog 76 passningar. Framför de Jong låg Donny van de Beek och Hakim Ziyech i roller som kan liknas vid Cruijffs sexa och åtta men som modifierats till offensivare roller, särskilt offensivt lagde Ziyech som är lagets främste kreatör, den som rent statistiskt skapar flest chanser. Allrounde van de Beek är som gjord för den här tvåvägsrollen då han är passningsskicklig, kan komma i målstim som i säsongsinledningen, kan försvara och är fysiskt stark med bra kondition vilket gör att han löper mer fram och tillbaka än Ziyech.
Yttrarna har förändrats sen Cruijffs tid i och med den breda populariteten av felfotade yttrar som skär inåt i planen, vilket för det mesta gäller även i Ajax. Mot Venlo spelade högerfotade Amin Younes till vänster och vänsterfotade David Neres till höger, Neres gjorde matchens andra mål med sin vänsterfot med en fin chipp efter en smart löpning inåt i planen från högerkanten. Keizer har möligheten att variera och överraska i och med Justin Kluiverts tvåfotade flexibilitet.
Den stora modifieringen görs då runt roller 9 och 10, där Cruijff och van Gaal hade kreatör som Michael Laudrup eller Jari Litmanen släpandes bakom en center hade Keizer en center, Kasper Dolberg, släpandes bakom en annan, Klaas-Jan Huntelaar. Det är med anledning av detta som van de Beeks och Ziyechs roller blir mer offensivt lagda. Tankegången bakom denna rollfördelning går ut på att 1) Ziyech kan fortsätta vara lagets kreatör 2) Kasper och Klaas-Jan kan kombinera sig fram 3) Kasper och Klaas-Jan kan i samförstånd byta roller, platser, växeldra och förvirra försvarare med vem som löper och hur 4) Man får två bra avslutare på planen.
Betänk också det Cruijff säger i klippet länkat ovan där han pratar om sin diamant och kommer in på centerns roll och hur han kan frustera motståndare med sitt rörelsemönster - vilken effekt får då TVÅ centrar?
Vad kan det finnas för nackdelar med den nya formationen? Två uppenbara är att 1) På samma vis som att ha två bra avslutare på planen kan vara en fördel kan det bli en nackdel - är det bättre att ha ytterligare en kreatör istället? Men, varje nackdel har sin fördel som Cruijff sa. 2) Hur man försvarar sig, särskilt på kanterna, hur särskilt de Jong och van de Beek samarbetar med trebackslinjen blir viktigt.
Aad de Mos tror att Ajax kommer kunna dominera i Eredivisie med den här uppställningen. Jag ser också möjligheterna med den. Jag ser det också som en möjlighet för Ajax att som lag utvecklas taktiskt vilket blir nyttigt och jag ser det också som en bra möjlighet för Kasper Dolberg att personligen utvecklas. Han värvades till akademin som en ytter och skolades av Wim Jonk om till center och blev den kliniske avslutare vi såg förra säsongen, han har nu chansen att ta sitt spel till nästa nivå - om han kan utveckla sina andra sidor och bli en kombinerad avslutare/kreatör kan resultatet bli fantastiskt.